Genom uppgifter från olika inventeringar vet vi att cirka 38 000 ha av kommunens totalt 105 100 ha är av värde för naturvården. Det motsvarar
36 % av kommunens yta.
De områden som är särskilt känsliga är antingen känsliga för ökad försurning eller ökad närsaltbelastning (övergödning). Till de värdefulla områdena hör också områden med hotade arter samt ömtåliga områden med särskilda ekologiska värden (till exempel våtmarker, naturskogar, ädellövskogar, naturliga fodermarker och vattenområden).
Värdefulla naturområden kan skyddas utifrån olika grunder och intressen:
I regel utgör dessa stora sammanhängande landskapstyper som syftar till att bevaras i sitt naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Ulricehamns kommun: 0
Områden som är av intresse för riket som helhet. Är ingen skyddsform i egentlig mening enligt miljöbalken men skyddar mot exploatering som väsentligen kan påverka riksintresset. I Ulricehamns kommun: 10 st med en sammanlagd areal av 21 729 ha.
- Ätradalen: i huvudsak ett stort sammanhängande odlingslandskap med botaniskt och geologiskt intressanta miljöer.
- Hössnadalen och Gullered: i huvudsak ett stort sammanhängande odlingslandskap med botaniskt och geologiskt intressanta miljöer.
- Åsunden - Torpasjöområdet: Stort sjösystem med rik fiskfauna. Ädellövskogar med rik flora och fauna.
Foto: Åsunden
- Komosse: Mossekomplex av geovetenskapligt värde. Värdefull flora och fauna.
- Äramossen: Myrkomplex med värdefull fauna.
- Kinnared: Område med naturbetesmarker med värdefull flora.
- Hökerum: Odlingslandskap med värdefulla hagmarker.
- Brunsered-Lilla Rydet-Gravsjö: Odlingslandskap med värdefulla hagmarker.
- Hulegärde: Odlingslandskap med värdefulla hagmarker.
- Vråna: Naturbetesmark med värdefull flora och fauna.
Inrättas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Även kulturlandskap som präglas av äldre tiders hävd kan numera skyddas som kulturreservat när huvudsyftet är kulturmiljövård. I Ulricehamns kommun: 6 st med en sammanlagd areal av 1827 ha.
- Komosse: Myrkomplex av geovetenskapligt värde. Värdefull flora och fauna. 1732 ha inom kommunen
- Hössna prästgård: Odlingslandskap, 61 ha
- Önnarp: Fuktig slåtteräng, 3 ha
- Knätte kullar: Stäppartad torräng, 4 ha
- Frälsegården: Torrängar, 5 ha
- Baktrågen: Torrängar, ekskog, 22 ha
- Kråkeboberg: Ädellövsskog, 46 ha
- Kärnås: Barruppskog, 17 ha
- Korpeboberg: Lövskog, 57 ha
- Äramossen: Stort myrkomplex med värdefull flora och fauna, 487 ha
Läs mer om reservaten på Länsstyrelsens hemsida
Ett särpräglat naturföremål som behöver särskilt skydd eller vård, exempelvis en stor ek, flyttblock, raukar och jättegrytor kan fridlysas. De kallas då för naturminne. I Ulricehamns kommun: 10 st.
- Kycklingkullen: Stäppartad torräng
- Redvägsborg: 2 ekar
Foto: Redvägsborg
- Kärra: 2 ekar
- Tissås gård: Ek
Foto: Ek vid Tissås gård
- Trogared: Ek "Trogaredseken
Foto: Trogaredseken
- Stommen: Ek
- Grundryd: Ek
- Högagärde: Ek
- Näsboholm: 2 ekar
Foto: Näsboholm
Mindre mark och vattendrag som utgör livsmiljöer för skyddade eller hotade växt- och djurarter kan förklaras som biotopskyddsområden av skogsvårdsstyrelsen (i skogsmark) respektive av länsstyrelsen (i odlingslandskapet). Med biotop avses en livsmiljö som erbjuder speciella förutsättningar för växt- och djurarter att leva i. Syftet är att stödja den biologiska mångfalden för att få ett levande och varierat landskap. Skyddet gäller vissa typer av livsmiljöer och enskilda biotopskyddsförklarade områden. Det generella biotopskyddet gäller automatiskt, vilket innebär att det inte behövs något särskilt beslut för att det skall gälla. Detta omfattar:
- alléer
- stenmurar i jordbruksmark
Foto: Vällagd stenmur i Nåtared
- källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
- odlingsrösen i jordbruksmark
- pilevallar
- småvatten och våtmarker i jordbruksmark
- åkerholmar
Inom biotopskyddade områden får ingen verksamhet bedrivas eller åtgärder vidtas som kan skada naturmiljön. Andra miljöer krävs ett särskilt beslut för att skyddet ska gälla. I Ulricehamns kommun finns 15 st biotopskydd på skogsmark med en sammanlagd areal av 31,4 ha samt 1 st i odlingslandskapet. Skyddet omfattar ett flertal olika skogliga miljöer såsom
- Naturskogsartade skogar
- Skogsbäckar eller mindre åar
- Ravinskog
- Naturskogsartad barrskog
- Ras-, block-, eller bergbrant
- Äldre naturskogsartad skog
- Örtrika sumpskogar
- Blandad barr- och lövskog
- Ädellövskog
- Äldre betespräglad skog
- Horsäckrasjön - rikkärr
Foto: Horsäckrasjön
För skydd av störningskänsliga djur eller växter kan detta skydd reglera jakt, fiske och rätten att uppehålla sig inom området. I Ulricehamns kommun: 2 st.
Omfattar land- och vattenområdet 100, 200 eller 300 meter från strandlinjen vid sjöar och längs vattendrag av en viss storlek. Syftet är att för allmänheten trygga tillgången till bad- och friluftsliv men även att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtlivet. I Ulricehamns kommun: 6337 ha. (exklusive strandskydd längs åar, inklusive strandskydd längs hela strandlinjen vid sjöar som sträcker sig utanför kommunen) På några få platser är strandskyddet borttaget exempelvis i en del detaljplanelagda områden i tätorter.
Fullständig lista över sjöar och vattendrag med strandskydd i Ulricehamns kommun
Syftet med strandskyddet är att trygga allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.
Genom medlemskapet i Europeiska unionen har Sverige också förbundit sig att följa EU:s direktiv (gemenskaphetslagstiftning). Två av EU:s direktiv, "habitatdirektivet" och "fågeldirektivet" är unionens gemensamma naturvårdslagstiftning. I bilagor till dessa direktiv listas ett antal olika arter och naturtyper som utpekats vara av europeiskt intresse att bevara. För att klara detta skall varje medlemsland peka ut naturområden där dessa arter och naturtyper förekommer för att skapa ett ekologiskt nätverk av skyddade områden - kallat Natura 2000. I Ulricehamns kommun: I Ulricehamns kommun: 31 st med en sammanlagd areal av 3088 ha.
Torrängar eller övriga hagmarker: Frälsegården, Baktrågen, Kycklingkullen, Knätte kullar, Brunsered, Nöre Krutbrännaregården, Dalums brinkar, Dalums kyrka nord, Vimmerstad, Humla, Humla smedsgården, Ryninga, Önnarp (nordväst), Hössna kyrka (väst), Hulu, Valared, Hallabo, Halla, Hulegärde Nordtorpet, Humla, Nöre och Lilla Rydet.
- Ädellövskog: Kråkeboberg, Attorp och Koppeboberg.
- Vattendrag: Kolarebäcken
- Odlingslandskap: Hössna Prästgård, Önnarp
- Myrkomplex: Komosse
- Slåtterkärr: Horsäckrasjön, Vinsarpakärret
Den internationella våtmarkskonventionen arbetar med att peka ut värdefulla områden som våtmarker, sjöar, vattendrag och kustområden. Sverige har anslutit sig till konventionen och förbundit sig att verka för ökad uppmärksamhet och skydd åt våtmarkernas fauna- och flora samt deras olika funktioner. I Ulricehamns kommun: Komosse
Världsarv
Begreppet grundar sig i Unescos Världsarvskonvention från 1972. Sverige anslöt sig till denna 1984. Konventionen syftar till att ge unika globalt objekt och områden ett skydd. Konventionen är frivillig och anslutna länder åtar sig att skydda de utvalda områdena i det egna landet.
Världsarvslistan blir allt längre. I januari 2000 hade 630 objekt runt om i världen tagits upp i förteckningen. Alla dessa platser bär unik vittnesbörd om jordens och människans historia. Dessa monument och miljöer, och många andra med dem är skatter i vårt gemensamma världsarv som är ovärderliga inte bara för lokalbefolkningen i respektive länder, utan för hela mänskligheten. Att upptas på världsarvslistan medför stora förpliktelser men är också en hedersbetygelse som ger uppmärksamhet och prestige. I Sverige har ett mindre antal objekt tagits upp på världsarvslistan.
I Ulricehamns kommun: 0
Utöver de ovan angivna skyddsinstituten finns även naturvårdsavtal. Många gånger utgörs det största hotet mot naturvärden inte av exploatering utan av brist på skötsel. I sådana fall är det ofta en bättre lösning att teckna ett naturvårdsavtal. Dessa avtal är civilrättsliga och kan variera i utformning. Skogsvårdsstyrelsen har långvariga avtal som förhindrar avverkning eller stödjer en viss skötsel i skogsmiljöer. Idag finns 12 st sådana avtal med en sammanlagd yta av 48,3 ha (2007).
Istället för avtal som förr användes i odlingslandskapet för en viss skötsel finns nu möjlighet att söka eu´s miljöstöd för t ex skötsel av naturliga ängs- och hagmarker. Detta stöd kan sökas hos Länsstyrelsen. Kommunen har ett mindre antal naturvårdsavtal för skötsel av slåtterängar som är för små för att kunna uppbära eu´s miljöstöd.
Foto: Torräng söder om Timmele som slåttras med stöd av kommunen
Fridlysning innebär att en växt- eller djurart är fredad - man får inte plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada exemplar av arten. Man får i många fall inte heller ta bort eller skada artens frön, ägg, rom eller bon. En art kan vara fridlyst i hela Sverige eller i delar av landet beroende på om det är Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen som har fattat beslutet.
300 arter av växt- eller djurarter är fridlysta i hela landet
De fridlysta arterna utgörs av 45 orkidéarter, 186 andra kärlväxtarter, 11 mossarter, 8 lavarter, 5 svamparter, 20 grod- och kräldjursarter samt 25 arter av ryggradslösa djur. För närvarande är förutom de 300 nationellt fridlysta arterna drygt 50 arter fridlysta i ett eller flera län. Kontakta den berörda länsstyrelsen för information om vilka växt- och djurarter som är fridlysta i ett visst län. De flesta arterna är så ovanliga att man sällan kommer i kontakt med dem.
Några grupper som särskilt bör omnämnas är:
- Blåsippa, gullviva och lummerarter:
Dessa är inte helt fridlysta, utan endast fridlysta mot plockning för försäljning samt uppgrävning. I vissa län kan andra regler gälla.
- Orkideér:
Samtliga orkideéarter är fridlysta i hela landet. Dessa får man aldrig plocka.
- Grod- och kräldjur:
Samtliga Sveriges grod- och kräldjursarter är nu liksom i Norge och Danmark fridlysta i hela landet. Vissa undantag gäller dock.
- Fiskar:
Förutom de arter som är fridlysta med stöd av miljöbalken är bl a flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera fredad i hela landet enligt fiskeförordningen (SFS 1993:1097)
- Fåglar och däggdjur
Alla vilda fåglar och däggdjur (inklusive fladdermöss) är fredade enligt jaktlagen (SFS 1987:259) och jaktförordningen (SFS 1987:905), med undantag för vissa möjligheter till skyddsjakt och för att det under vissa tider på året råder jakttid för en del arter.
Man får inte fånga, skada, döda eller ta hem fåglar, fladdermöss, igelkottar eller andra däggdjur. Det är inte heller tillåtet att samla in fågelägg eller att skada bon.
(Källa: Länsstyrelserna i Kalmar län och Västra Götalands län)
För mer detaljer för vilka arter som är fridlysta kan man läsa i artskyddsförordningen som senast uppdaterades 1 januari 2008.
När man känner till vad som sägs i miljöbalken kan man få intrycket att det inte är mycket man får göra utan tillstånd i naturen. Det finns dock en gammal sedvänja som tar upp en del rättigheter som vi faktiskt har när vi rör oss i skog och mark. Läs mer om
Allemansrätten.