Förslag om ny högstadieskola

Under onsdagen presenterade kommunchef Håkan Sandahl ett förslag om att bygga en ny högstadieskola i Ulricehamns kommun. Den nya skolan är tänkt att rymma både Stenbocksskolans och Ätradalsskolans elever.

Kommunchef Håkan Sandahl presenterar förslag om ny högstadieskola för journalister.Kommunchef Håkan Sandahl presenterar förslag om ny högstadieskola för journalister.

Bakgrunden till förslaget är de befolkningsprognoser som visar på ett ökat behov av platser i centralortens grundskolor, men också de renoveringsbehov som Stenbocksskolan och Ätradalsskolan står inför. Förvaltningen fick därför i budget 2017 i uppdrag att utreda hur kommunen ska kunna bemöta det ökade behovet. Utredningen har haft sin utgångspunkt i att slå ihop kommunens nuvarande två högstadieskolor till en.

Underlaget har sedan blivit ett förslag till beslut om en inriktning för en fortsatt planering för en gemensam skola. Kommunstyrelsen behandlar ärendet 8 januari.

Fördelar och nackdelar

– Utredningen visar att det både finns fördelar och nackdelar med en sammanslagning av kommunens högstadieskolor, men att fördelarna för elever, personal, organisation och skolutveckling väger över, säger Håkan Sandahl.

Några av fördelarna som man pekar på i utredningen är bland annat en likvärdig utbildning för kommunens alla högstadieelever och att det är lättare att möta alla elevers behov med en större samlad kompetens. Att ha anpassade pedagogiska lärmiljöer och att det kan bli lättare att rekrytera nämns också bland fördelarna.

En av de nackdelar som lyfts är den utökade skolskjutsen och längre restid för eleverna. Där pekar utredningen på att en flytt in till centralorten för Ätradalsskolans elever skulle innebära runt 10 minuter utökad restid för elever norrifrån.
– Den tiden kan motiveras med den kvalitetsskillnad i skolgång som den nya skolan erbjuder och det är där kommunens fokus bör ligga, säger Håkan Sandahl.

Om politikerna beslutar om en ny 7–9 skola kan den stå klar tidigast 2022, enligt prognoserna kommer elevantalet då vara runt 900 elever. Man bör enligt utredningen därför ta höjd för drygt 1000 elever. I en nybyggnation finns möjligheten att från början skapa en skola där utmaningar med många elever beaktas på olika sätt.

– Det handlar om att skapa mindre sammanhang för eleverna med stöd av såväl organisationens utformning som hur den fysiska miljön utformas. Det kan till exempel röra sig om fler byggnader, menar Håkan Sandahl.

Inga andra grundskolor berörs

En plats som nämns för vidare utredning är vid Tingsholmsgymnasiet. Det är mark som redan finns i kommunens ägo och har närhet till exempelvis Lassalyckan. En samverkan med gymnasiets verksamhet gynnas också.  Enligt Håkan Sandahl bör en sammanslagning av 7–9-skolorna inte kopplas ihop med skolnedläggningar på landsbygden.

-Det har inte varit uppdraget från kommunfullmäktige att se över kommunens hela skolstruktur och det finns därför heller ingenting om detta vare sig i utredningsarbetet eller beslutsunderlaget, säger han.

Under onsdagen presenterade också Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna att man står bakom förvaltningens förslag. Där slog man också fast att Dalums och Blidsbergs skola inte berörs genom ett beslut i denna fråga. Högstadieskolornas personal fick också information vid ett möte under eftermiddagen.

Läs tjänsteskrivelsen till kommunstyrelsen 


Publicerat av Ulrika Emtervall den 14 december 2017, senast ändrad den 14 december 2017