Kan matproduktion, yoga och bryggeri bli det nya i ett gammalt reningsverksområde? Nu har gruppen Verksam presenterat resultatet av forskningsprojektet Verket, som ska inspirera oss i hur vi kan ge platsens byggnader och strukturer nytt liv när reningsverket läggs ner.

– Vi har fått ta del av väldigt mycket material, både tekniska detaljer och mer mjuka värden, som är ovärderliga för oss i nästa steg av planeringen för området, säger Robin Eskilsson, samhällsplanerare.

Under hösten och vintern har vi, tillsammans med myndigheten ArkDes, bedrivit forskningsprojektet Verket för att ta reda på hur vårt reningsverk kan få leva kvar i en ny gestaltning när vi flyttar verksamheten till en annan plats. Ett team med gestaltningskompetens har forskat i hur vi kan ta tillvara på tillsynes föråldrade resurser. I torsdags presenterade team VERK-SAM utforskandet av vårt reningsverk och förslaget för platsens framtid.

– Utgångspunkten är att existerande bebyggelse har ett värde som kan förädlas, säger gruppen Verksam i ett uttalande.

Platsen för reningsverket kan integreras och bli en del av staden. De byggnader och strukturer som finns kan bevaras i sin helhet för att undvika att använda nya resurser, som material och energi, för att skapa något nytt.

– Rivningen av äldre reningsverk lyfter frågor om hur vi ser på existerande bebyggelse och dess betydelse för förståelsen av våra samhällen, säger Verksam.

Hur vi kan ombruka de byggnader och strukturer som finns, för att ge dem nytt liv, har varit fokus i projektet. Team VERK-SAM har utforskat hur de kan få nya roller när reningsverket läggs ner. Restaurang, co-wokring och museum är några förslag.

– Team Verksam har utforskat många spännande användningsområden för byggnaderna och strukturerna, som man kanske inte väntar sig i ett gammalt reningsverksområde, säger Robin.

Servicebyggnaderna kan nyttjas av verksamheter som stöttar det sociala livet i staden och att funktionsbyggnaderna, bassängerna och ledningssystemen kan nyttjas för att producera mat.

– Bassängerna kan nyttjas till fiskodling i återbrukat och renat dagvatten. Fiskodlingen ger i sin tur näring till den urbana gröna odlingen som är placerad ovanför bassängerna. Det kallas för aquaponisk odling, säger Verksam.

Utforskandet och förslaget som Verksam presenterat, är endast en potentialstudie som ger oss kunskap om hållbar planering och förvaltning av befintliga resurser. Vad som kommer att hända med reningsverkets byggnader och strukturer när verksamheten flyttar är inte klart än. Nu är det upp till oss, men även andra städer i världen som står inför samma utmaning, att inspireras av projektet Verket i den framtida planeringen.

– Vi behöver ta tillvara på de lokala kvaliteter som finns och förädla dem i en designprocess. Det känns kul att både Arkdes och team Verksam såg samma potential för reningsverket som vi gör. Att vi utöver det får vara med i diskussionen kring hållbarhet och cirkularitet i ett nationellt och globalt perspektiv är väldigt spännande, säger Robin.

Slutrapport Verket (arkdes.se) Länk till annan webbplats.

Om Arkdes

Arkdes är en myndighet som förutom att vara ett museum på Skeppsholmen, bedriver praktiknära forskning, där team med gestaltningskompetens bjuds in till att utveckla lösningar för konkreta samhällsutmaningar. Projekten genomförs i både små och stora städer över hela Sverige.

Om Arkdes (arkdes.se) Länk till annan webbplats.

Om projektet

Verket är ett praktiknära forskningsprojekt i samarbete med ArkDes. I projektet har team VERK-SAM forskat i hur reningsverket kan omhändertas när platsen går från stängt verksamhetsområde till allmän plats.

Om Verket (arkdes.se) Länk till annan webbplats.

Om teamet

Teamet heter Verksam och består av Katarina Grundsell, arkitekt SAR/MSA, partner, VD Marge Arkitekter, Lone-Pia Bach, arkitekt SAR/MSA, professor restaureringskonst restaureringskonst KKH, Tore Banke, arkitekt PhD och Head of Impact Tredje natur Och David Watson, konstruktör CEng MIStructE, teknisk chef AKTII Tyréns.

Om Verksam (arkdes.se) Länk till annan webbplats.