300 barn och unga har sagt sitt när det gäller deras framtid i Ulricehamns kommun. Fortsatta enkäter där man lyssnar in barn och ungas åsikter och önskemål, förslagslådor, och en egen digital plattform står på önskelistan bland annat.

I tre veckor har 13 feriearbetande ungdomar arbetat med att ta reda på vad som är viktigt för barn och unga i Ulricehamns kommun. Planen var att höra 500 barn och unga, men det blev 300.

— Det svåraste har varit att hitta ungdomarna. Ibland har det känts som om vi jagat dem, säger Hamzeh Ismaeli.

Kommunfullmäktige har bestämt att det ska skapas en barn- och ungdomspolitisk handlingsplan. I det har det varit viktigt att få med de ungas röster, för att undvika att programmet blir ett program ur ett vuxet perspektiv. Under fredagen presenterades deras resultat för några av förvaltningens chefer samt några politiker.

— Vi har delat upp oss i fyra grupper efter de olika frågeställningar som funnits i vårt uppdrag, berättar Amrou Almadi.

Första gruppen har arbetat med barnrätt och rättigheter ur ett ungdomsperspektiv.

— Vi har kommit fram till att de tillfrågade vill se ett ungdomsråd och att de ska arbeta med att samla in åsikter och förslag med enkäter regelbundet. De vill också ha en digital plattform där man kan ställa frågor eller komma med förslag på aktiviteter. De vill också ha förslagslådor ute på skolor och fritidsgårdar, säger Hamzeh Ismaeil.

Andra gruppen har arbetat med dialog med barn och unga.

— Förslaget är en egen hemsida där man kan lämna förslag. Vi har också kommit fram till att det behövs fler enkäter i skolorna. Det behöver också finnas tydlig information på skolor men också på hemsidan. De tillfrågade önskar också att politiker besöker skolorna, säger Johnrey Quindao.

Grupp tre har hanterat frågor om ungas etablering i samhället. De har kommit fram till att det behövs ett barnombud. Det är många som känner sig orättvist behandlade och kanske ibland i skolan. Därför behövs det ett barnombud dit unga kan vända sig. Barnombudet ska helst inte jobba under lärande, utan vara en person som står helt utanför. Det berättar Amrou Almadi.

Fjärde gruppen har jobbat med uppdraget om att kommunen ska verka för jämlika uppväxtvillkor för alla i kommunen. De vill att det ska skapas årliga kulturdagar med särskilda teman. Det ska vara ett samarbete mellan skolor, fritidshem och hela Ungas fritid. Exempelvis kan temat vara Mexiko och då ska just det landet med dess traditioner och kultur uppmärksammas. Förhoppningen är att det ska få barn och unga med utländsk bakgrund att känna sig mer välkomna i samhället. Det berättar Adam Nielsen Connor.

När grupperna först träffades för tre veckor sedan kändes det lite stelt att gå in i stadshuset och träffa kommunens representanter och de andra ungdomarna.

— Jag var lite rädd att jag inte skulle klara av det, men nu känns det jättebra, säger Amrou.

Han får medhåll av Lillia Johansson:

— Det var jättenervöst i början, men nu känns det jättebra.

Isabel Dickhoff hoppas att deras arbete ska få ungdomar i Ulricehamns att må bättre och kanske stanna kvar i kommunen.

Petra Grönhaug, strateg för mänskliga rättigheter som lett arbetet tillsammans med Susanne Elvestål verksamhetsutvecklare på lärande, Malin Johansson enhetschef barn och unga, och Oscar Andersson, utredare på miljö och samhällsbyggnad, berättar att resultatet från arbetet nu ska tas med till gruppen som är utsedd att jobba med handlingsprogrammet.

— Vi hoppas att ungdomarnas prioriterade aktiviteter ska komma med i handlingsplanen. En del kostar pengar, så vi kan inte lova att allt kommer med, men vi hoppas att så mycket som möjligt ska göra det så klart, säger hon.