Dörrfoder lossas, låskolvar skruvas ur och fungerande kylar rullas ut genom entrén. I vård- och omsorgsboendet Ryttershovs korridorer arbetar snickare, elektriker och fastighetsskötare sida vid sida för att rädda allt som kan få nytt liv i andra kommunala byggnader. Rivning av byggnaden står för dörren – men först ska varje användbar del tas om hand.

För första gången har kommunen gjort en fullständig återbruksinventering inför ett rivningsprojekt. Arbetet är en del av ett pilotprojekt inom fastighetsverksamheten, där målet är att använda befintliga resurser i stället för att köpa nytt.

– Vi har egentligen inget formellt uppdrag att göra detta. Det här är något vi gör för att det är smart, både ekonomiskt och miljömässigt, säger Kasper Johnander Eriksson, projektledare för fastighet och initiativtagare till arbetssättet.

Med fokus på det som verkligen behövs

Förra sommaren hade en tjej som sommarjobb att systematiskt gå igenom hela byggnaden. Efter det har driftverksamheten med drifttekniker, fastighetsskötare, vaktmästare och kommunens snickare varit engagerade i arbetet och gjort bedömningar om vad som faktiskt ska sparas.

– Återbruk handlar inte om att spara allt. Vi har varit noga med att bara ta tillvara sådant som vi vet att vi har nytta av, säger Kasper. Annars riskerar vi bara att fylla förråd med saker som aldrig används.

På listan av det som tagits tillvara och monterats ner finns bland annat kodlås, brandfiltar, diskhoar, dörröppnare, element, handfat, kylar, frysar, nyckelskåp, skrivbordslampor, handtag, takfläktar och hyllor.

Ett arbetssätt som väcker intresse

Återbruk är ett växande område inom byggbranschen, men Kasper menar att just denna typ av systematisk inventering inför rivning fortfarande är ovanlig.

– Många jobbar med återbruk, men jag är osäker på om man gör det på det här sättet. Det är däremot något som diskuteras mycket i branschen, och jag tror att vi ligger helt rätt i tiden.

Utvärdering och fortsättning

Under året kommer projektgruppen följa upp hur mycket av materialet som faktiskt har återanvänds.

– Vi vill se om åtgången motsvarar våra förväntningar. Faller det väl ut är tanken att fortsätta med samma arbetssätt i nästa etapp också, säger Kasper.

Han har tidigare erfarenhet av återbruksprojekt, bland annat som platschef för projektet Werket i Jönköping.

– Det finns mycket att vinna på att tänka cirkulärt. Det här är ett konkret sätt att ta ansvar, både för klimatet och för kommunens ekonomi, avslutar han.