Förkylning orsakas av virus och är den vanligaste infektionen hos barn. Det smittar genom de droppar som sprids när någon hostar eller nyser. Barnet smittar någon dag innan förkylningen bryter ut och sedan i ytterligare några dagar. När barn får en förkylning är det vanligast att de får täppt näsa, nyser och att det rinner snor. Barnet kan också få ont i halsen, hosta, vara lite hes, få ont i huvudet eller få feber.

Barnet behöver vara hemma om hen är trött, har feber och inte orkar vara i skolan. Barnet kan gå tillbaka om hen orkar vara i grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Influensa är en virussjukdom som är vanligast i Sverige under vinterhalvåret. Den är mycket smittsam och sprids med utandningsluften. Den smittar lättast inomhus. Man kan smitta andra innan man själv har fått några symtom. Man är som mest smittsam när man känner sig som sjukast, men man smittar så länge som man känner sig sjuk. Vid influensa är det vanligt att barnet plötsligt får hög feber, ont i huvudet, ont i musklerna, ont i halsen och hosta. Det tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk.

Barnet skall stanna hemma från skolan. Hur barnet mår avgör hur länge barnet behöver vara hemma. Barnet kan gå till skolan om hen orkar vara i en grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel. Det gäller även för barn som har kvar till exempel lite snuva eller lätt hosta.

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Oftast beror det på streptokockbakterier, till exempel via händerna eller via pussar. Det smittar också genom kontakt med föremål som någon som är sjuk har tagit på, till exempel leksaker eller handdukar. Sjukdomen smittar från någon dag innan barnet får symtom och flera veckor efteråt om barnet inte får behandling. Vid behandling med antibiotika brukar barnet inte smitta efter två dygns behandling.

Barnet skall vara hemma men kan gå tillbaka till skolan efter minst två dygns behandling med antibiotika. Barnet måste vara så piggt att hen orkar vara i en grupp hela dagen och orka delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Magsjuka beror oftast på en infektion som har orsakats av ett virus, men kan också orsakas av bakterier eller parasiter. Magsjuka sprids lätt. När barn har magsjuka är det vanligt att de kräks och har diarré. De kan också ha ont i magen och ha feber. Det tar oftast mellan en och två dagar från det att barnet har smittats tills hen blir sjuk. De flesta maginfektioner går över av sig själva. Om barnet har vattentunna diarréer eller kräks mycket är det viktigt att hen får i sig tillräcklig med vätska.

Magsjuka hos barn (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
När och var ska jag söka vård (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn ska vara hemma när de kräks eller har diarré. I Ulricehamns kommun gäller regeln att barn som går i skolan ska stanna hemma 48 timmar efter att de har blivit friska. Barnet ska också orka vara i en grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Friska syskon som går i skola ska inte vara hemma i förebyggande syfte då det är skolplikt.

Huvudlöss finns i håret och nära hårbotten. De sprids genom kontakt hår mot hår. Huvudlöss har ingenting med hygien att göra. Oftast kliar det mycket i hårbotten om barnet har löss, men det går att ha löss utan att det kliar. Man kan upptäcka löss eller lusägg i hår eller hårbotten genom att kamma igenom håret över ett vitt underlag.
Huvudlöss behandlas med lusmedel som innehåller dimetikon. Man behöver också luskamma. Man kan köpa lusmedel och luskam på apotek. Det behövs oftast två behandlingar. Bara den som har levande löss ska behandlas, men andra i familjen eller omgivningen bör kamma sig varje dag tills lössen är borta.

Om behandlingen följs och håret kammas varje dag behöver barnet inte vara hemma. Kontakt hår mot hår ska undvikas tills båda behandlingarna är gjorda. Det är bra att meddela skolan om barnet har fått löss. Då kan de i sin tur ge information om att barn på skolan har löss, så att alla i barngruppen kan undersökas och finkammas ungefär samtidigt. Finns syskon på förskolan, informera även där.

Mollusker är hudfärgade knottror på huden som orsakas av virus. De smittar vid kontakt hud mot hud, men sjukdomen är inte särskilt smittsam. Har man haft mollusker en gång är det mycket liten risk att få mollusker igen. Knottrorna är två till fem millimeter stora, har en liten grop i mitten och finns oftast på magen, armarna, i ansiktet eller på nacken. På ljusare hud har de oftast samma färg som den egna huden, eller är lite rosa. På mörkare hud är de ofta ljusare än den egna huden. För det mesta ger mollusker inga besvär. En mollusk brukar försvinna utan behandling efter ett par månader, men kan hos en del barn finnas kvar upp till något år.

Barnet kan gå i skola som vanligt och vara med på aktiviteter som idrott och bad. Man behöver inte göra något speciellt för att undvika smitta eftersom mollusker inte är farligt.

Munsår - herpes runt munnen orsakas ofta av viruset herpes simplex. Det smittar lätt och är mycket vanligt. Smittan sprids när huden eller slemhinnorna kommer i direktkontakt med saliv eller med vätskan i en herpesblåsa. Herpes smittar framför allt genom pussar. Barnet smittar mest när hen har symtom. Det är mest smittsamt de första dagarna och framför allt den första dagen. När blåsorna har börjat torka in och en sårskorpa har bildats, är det mindre risk för smitta. Viruset finns sedan kvar i kroppen och kan aktiveras igen, till exempel i samband med en annan infektion eller av stress. Barn får ofta herpes när de exempelvis har en förkylning. Barnet kan ha svårt att äta och dricka på grund av att det gör ont i munnen. Barn kan också få feber och ha ont i halsen. Om barnet får herpes igen får hen vätskefyllda blåsor som gör ont. Då brukar det framför allt bildas blåsor på läpparna. Efter ett par dagar bildas en sårskorpa och blåsorna försvinner på en vecka. Ungefär hälften av alla barn som blir smittade får inga symtom.

Hur barnet mår avgör om barnet ska vara hemma från skolan. Barnet ska orka vara i en barngrupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.

Skabb är ett litet spindelliknande djur som tar sig in i huden och gräver gångar där de lägger sina ägg. Skabb sprids genom nära och lite längre kroppskontakt. Skabb kan till exempel spridas genom att sova i samma säng eller sova tätt tillsammans. Det är ovanligt att skabb sprids i skolan. Skabb smittar även innan det har börjat klia. Barnet får hudutslag som kliar mycket. Det brukar klia mest på natten. Det kan klia var som helst på kroppen. Det kan vara svårt att upptäcka skabbgångarna. På barn kan de vara lättast att se på fötterna eller mellan fingrarna. Barn kan klia så mycket att de får rivmärken, till exempel kring naveln eller vid ljumskarna. Det tar mellan två och tio veckor från det att barnet har smittats tills det börjar klia. Om barnet tidigare har haft skabb kan det börja klia efter två dagar.

Sök vård om du misstänker att ditt barn har fått skabb. Barnet får behandling med ett läkemedel om hen har skabb. De som barnet bor tillsammans med eller har haft nära kontakt med får också behandling. Skabben försvinner direkt av behandlingen men klådan kan finnas kvar i en till flera veckor efteråt.

Skabb (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn ska vara hemma under det dygn som behandlingen pågår. Berätta för personalen i skolan att barnet har skabb, eftersom andra barn och vuxna också kan behöva undersökas.

Springmask är en parasit i tarmen. Den är vanligast hos barn. Springmask finns naturligt i vår miljö och finns ofta i damm och textilier. Den sprids genom att barnen får i sig äggen, bland annat via sina fingrar, leksaker, underkläder och sängkläder. Den vuxna honan lägger ägg precis utanför ändtarmens öppning, där de kläcks. Maskar kan ibland synas där eller i bajset, som en vit centimeterlång sytråd. Ägg kan leva minst ett par veckor utanför människokroppen. Oftast kliar det väldigt mycket i stjärten, framför allt på kvällen och natten. Barn kan även ha springmask utan klåda eller andra besvär. Springmask kan också göra att det kliar i slidans öppning. Det tar mellan tre och sju veckor från det att barnet har smittats tills det börjar klia eller det går att se maskar.
Barnet och alla som bor tillsammans med barnet behöver få behandling samtidigt. Behandla också alla samtidigt om besvären kommer tillbaka. Det är ganska vanligt att flera som bor tillsammans har springmask även om inte alla har besvär. Det är viktigt att vara noga med att tvätta sig och hålla rent under tiden behandlingen pågår.

Behandling av springmask (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Ett barn med springmask behöver inte vara hemma från skola, oavsett om barnet har fått läkemedel eller inte. Det kan vara bra att berätta för personalen att barnet har springmask. Då kan de och andra föräldrar vara uppmärksamma på symtom.

Svinkoppor – impetigo är en smittsam infektion i huden som smittar med streptokockbakterier. Det smittar så länge såren är fuktiga. Det sprider sig via direktkontakt, hud mot hud. Svinkoppor kallas också impetigo. Vid svinkoppor är det första tecknet ofta en prick, en sårskorpa eller ett sår som det kommer vätska från. Utslagen blir ofta större eller sprider sig till huden runtomkring och ibland till andra ställen på kroppen. Det är vanligast att få utslag runt näsan och munnen. Utslagen kan också komma på fingrarna, armarna, överkroppen och benen. Utslagen kan klia och svida, men barn brukar inte känna sig särskilt sjuka. Barnet smittar så länge såren är fuktiga. Det tar mellan en och tre dagar från det att barnet har smittats tills hen får utslag.

Man kan behandla utslagen själv om utslagen sitter på ett väl avgränsat hudområde och om barnet inte har feber. Läs på 1177 om hur du behandlar svinkoppor och om du behöver söka vård.

Svinkoppor - impetigo (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn som går i skolan kan vara i skolan, om hen är extra noga med att tvätta händerna. Barn bör däremot inte vara med på aktiviteter som idrott, bad eller matlagning. Barn som får behandling med antibiotika behöver vara hemma under minst två dagars behandling. När barnet går tillbaka till skolan behöver hen vara så piggt så att hen orkar vara i en grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna.

Ögoninflammation orsakas av bakterier eller virus som ofta finns i barnets näsa och svalg. Det smittar från händerna och genom de droppar som sprids i luften när barn hostar eller nyser. Smittan sprids bland annat när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på leksaker eller på andra barn. Ofta blir ögonvitan röd och irriterad. Ögat brukar se svullet ut, och det kan kännas som att det skaver i ögat. Det brukar också rinna en kladdig vätska som kallas var från ögat. Vätskan gör att ögonen klibbar ihop, speciellt på morgonen. De flesta ögoninfektioner går över av sig själv inom fem dagar. Så här gör du för att ta hand om ögat själv. Om det efter en vecka fortfarande finns kladdig vätska i ögat kan barnet behöva få behandling med antibiotika. Men oftast brukar det inte behövas.

Vad kan jag göra själv (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn som har röda och lite kladdiga ögon på morgonen men inte under resten av dagen, behöver inte vara hemma från förskolan om de mår bra i övrigt. Barnet har en kraftig ögoninflammation om hens öga klibbar ihop och du måste torka var ur ögat flera gånger varje dag. Då behöver barnet vara hemma från skolan, även om hen mår bra i övrigt. Det behövs dels för att det smittar, dels för att barnets öga måste tvättas flera gånger om dagen. Barnet kan gå tillbaka när den kraftiga inflammationen har läkt och ögat inte är varigt längre.

Öroninflammation är en infektion i mellanörat då det bildas var. Det är mycket vanligt hos barn och orsakas vanligtvis av bakterier. Dessa bakterier smittar oftast inte. Däremot kommer öroninflammation ofta i samband med en förkylning, och förkylningsvirus sprids väldigt lätt. Smärtor i öronen kan ha andra orsaker. Öroninflammation brukar börja med att barnet plötsligt får ont i örat. Ofta har barnet redan feber och förkylning. Barn som är äldre än tre–fyra år brukar inte få feber. De kan ibland får exempelvis dålig matlust, svårt att sova och bli irriterade och gnälliga. Ibland spricker trumhinnan. Det är inte farligt men det kan göra ont. Då rinner det ut vätska eller var i hörselgången och ut genom örat. Innan trumhinnan spricker brukar det göra väldigt ont, men det gör mindre ont när trumhinnan har spruckit. Det är olika om barn behöver behandling med antibiotika.

När och var ska jag söka vård (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barnet ska vara hemma om hen inte mår bra eller har ont. Barnet kan gå tillbaka till skolan om hen orkar vara i en grupp hela dagen och delta i de vanliga aktiviteterna. Hen ska också ha varit feberfri i ett dygn utan att ha tagit febernedsättande läkemedel.