Gödselhantering

Gödsel innehåller kväve och fosfor. Övergödning orsakas av för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Ett av Sveriges nationella miljömål är vi inte ska ha någon övergödning. Det är därför viktigt att gödsel förvaras och hanteras på ett sådant sätt att den negativa miljöpåverkan blir så liten som möjlig och att näringen hamnar där den ska och gör mest nytta.

Nitratkänsliga områden

Sverige gör en översyn av de känsliga områden vart 4:e år enligt EU:s nitratdirektiv. Detta för att minska riskerna för växtnäringsläckage (kväve) från jordbruket till vissa vattendrag, sjöar och hav.

Kärråkra och Möne församlingar
Inom Ulricehamns kommun ligger Kärråkra och Möne församlingar (enligt 2004 års församlingsindelning) inom känsliga områden. Det gör att vissa bestämmelser gällande hanteringen av gödsel är något strängare än i icke-känsliga områden.

Områden känsliga för växtnäringsläckage, information på Jordbruksverkets webbplats

Stukalagring

Att lagra på stuka är detsamma som att mellanlagra gödsel på mark. Stukalagringen får inte räknas in i den gödsellagringskapacitet som behövs inom verksamheten. Behöver gödsel köras ut och lagras i stuka under vintersäsongen (november-mars) så behöver verksamheten se över behovet av att anordna en gödselplatta eller annan tät lagringsplats.

Liksom vid all annan gödselhantering måste stukalagringen följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och som verksamhetsutövare behöver man fundera på om stukalagringen är bästa möjliga teknik för att ta hand om gödseln. Lagringen bör i första hand ske på gödselplatta eller annan tät yta.

Tillfällig lagring av stallgödseln i stuka kan vara lämpligt för att effektivisera transporterna, undvika markskador eller därför att gödseln levereras för spridning från en annan jordbrukare/verksamhet.

För att lagra gödsel i stuka gäller att:

  • Stukan placeras på den åker där det ska spridas och bör inte återkomma på samma plats inom en 5-årsperiod.
  • Platsen väljs så att det inte finns risk för förorening av ytvatten eller dricksvattentäkt.
  • Stukalagring får inte ske inom primär eller sekundär skyddszon för ett vattenskyddsområde.
  • Lagra inte där det finns risk för översvämning, stående vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
  • Välj plats så att olägenheter för närboende i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer.

Kasserat foder

Dåligt foder är något som många lantbrukare och djurhållare kan råka ut för. Det kan bli angripet av mögel eller på annat sätt bli oanvändbart som foder. Kasserat foder ska hanteras som djupströgödsel. Detta eftersom det är rikt på växtnäringsämnen.

I första hand lagras kasserat foder på hårdgjord tät yta utan att läckage sker till angränsande mark. I andra hand stukalagra materialet såsom stukalagring av gödsel.

Tänk på att ta bort allt plastmaterial runt balar och ta hand om plasten för insamling. Kasserat foder utslängt i naturen kan ses som nedskräpning och ansvarig kan bland annat bli tvungen att iordningställa området.

Avloppsslam i jordbruket

För att använda slam i jordbruket behöver du känna till vilka regler som gäller för hanteringen. Kraven är bland annat till för att minimera risken för smitta.

Enligt Naturvårdsverket får avloppsslam inte användas på:

  • Betesmark
  • Åkermark som ska användas inom 10 månader för bete eller om vallfodergrödor ska skördas, detta räknat från slamspridningstillfället.
  • Mark där man odlar, eller att man inom 10 månader kommer att odla bär, potatis, rotfrukter, grönsaker, frukt eller grödor som är i kontakt med jorden och normalt konsumeras råa.

Mer information

Regler för avloppsslam, information på Länsstyrelsens webbplats

Andra gödselmedel, information på Jordbruksverkets webbplats

Att lagra på stuka är detsamma som att mellanlagra gödsel på mark. Stukalagringen får inte räknas in i den gödsellagringskapacitet som behövs inom verksamheten. Behöver gödsel köras ut och lagras i stuka under vintersäsongen (november-mars) så behöver verksamheten se över behovet av att anordna en gödselplatta eller annan tät lagringsplats.

Liksom vid all annan gödselhantering måste stukalagringen följa de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och som verksamhetsutövare behöver man fundera på om stukalagringen är bästa möjliga teknik för att ta hand om gödseln. Lagringen bör i första hand ske på gödselplatta eller annan tät yta.

Tillfällig lagring av stallgödseln i stuka kan vara lämpligt för att effektivisera transporterna, undvika markskador eller därför att gödseln levereras för spridning från en annan jordbrukare/verksamhet.

För att lagra gödsel i stuka gäller att:

  • Stukan placeras på den åker där det ska spridas och bör inte återkomma på samma plats inom en 5-årsperiod.
  • Platsen väljs så att det inte finns risk för förorening av ytvatten eller dricksvattentäkt.
  • Stukalagring får inte ske inom primär eller sekundär skyddszon för ett vattenskyddsområde.
  • Lagra inte där det finns risk för översvämning, stående vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden.
  • Välj plats så att olägenheter för närboende i form av till exempel lukt och flugor inte uppkommer.

Publicerat av Gabriela Velasquez den 21 januari 2015, senast ändrad den 28 december 2018 av Ulrika Emtervall