I enklare ärenden kan startbesked utfärdas i samband med lovbeslutet och därför krävs det mer handlingar innan ärendet är komplett för beslut.

Kontrollplanen ska redogöra för de kontroller som behöver utföras för att säkerställa kvaliteten i det du ska bygga. Den ska beskriva vem som ska utföra kontrollen, vilka av kontrollerna som kan kräva särskilda sakkunniga samt mot vad kontrollen sker. Exempel är mot ritningar, branschregler och gällande bestämmelser i bygglagstiftningen.

En kontrollplan är till för att samhällets krav på de tekniska egenskaperna ska bli uppfyllda. Den ska alltså inte uppfylla byggherrens önskemål om detaljutförande, finishdetaljer som inte berör de tekniska kraven. Dessa frågor är frågor mellan entreprenören och byggherren.

Kontrollplanen är ett dokument som visar:

• vem som utför arbetet.
• vilka kontroller som ska göras.
• vilka krav som ska uppfyllas.
• vem som gör kontrollerna.

Kontrollerna kan till exempel gälla en byggnads fuktskydd eller en konstruktions bärighet, ventilation, säkerhetsfrågor, beständighet och tillgänglighet.

Ansvarig för kontrollplanen

Du har som byggherre det formella ansvaret för att kraven uppfylls. En kontrollplan som är konkret och lyfter fram de kritiska punkterna i byggprocessen kan tillsammans med övrig tillsyn ge rimlig garanti för kvalitén i utförandet.

För enklare åtgärder kan det räcka med en enkel kontrollplan. Nedan finns ett antal enkla kontrollplaner där det redan finns förifyllda exempel på kontrollpunkter. Gå igenom punkterna och ta bort de som inte är relevanta i ditt ärende, och lägg till sådana som saknas. Ta hjälp av en kontrollansvarig om du är osäker på vilka kontrollpunkter som kan vara relevanta.

Enkel kontrollplan för eldstad (pdf) pdf, 90.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för fasadändring (pdf) pdf, 85.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för hiss (pdf) pdf, 87.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för komplementbyggnad (pdf) pdf, 87.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för mur (pdf) pdf, 88.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för plank (pdf) pdf, 139.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för rivning (pdf) pdf, 85.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för skylt (pdf) pdf, 216.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för takkupa (pdf) pdf, 85.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för tillbyggnad (pdf) pdf, 88.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för transformatorstation (pdf) pdf, 113.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för uterum (pdf) pdf, 83.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Enkel kontrollplan för övriga ärenden (pdf) pdf, 83.1 kB, öppnas i nytt fönster.

En rivningsplan beskriver hur ni ska ta hand om det material som rivs.

Rivningsavfallsplan (pdf) pdf, 281.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Det ska alltid finnas en dokumentation som visar byggnadens brandskydd och utrymningsmöjligheter vid brand, enligt Boverkets byggregler kapitel 5:12. Brandskyddsbeskrivningen ska beskriva byggnadens olika brandskyddssystem och funktioner. Den tekniska brandskyddsbeskrivningen kan se olika ut beroende på hur byggnaden ser ut, vilken verksamhet som bedrivs, vilka människor som kan tänkas befinna sig i byggnaden och hur stor den är. Vissa delar i en beskrivning lämpar sig bäst i skriven text andra delar i ritningsform. Brandskyddsbeskrivningen ska innehålla följande:

• Hur brandskyddet är dimensionerat.
• Hur många personer som får vistas i byggnaden.
• Verksamhetsklass.
• Byggnadsklass.
• Byggnadsdelarnas bärighetsförmåga.
• Avskiljande konstruktioner.
• Brandcellernas storlek.
• Utrymningsvägar.
• Brandtekniska installationer.
• Ventilationstekniskt brandskydd.
• Larmsystem.
• Framkomlighet för räddningstjänsten.

Det finns ett antal brandkonsulter som kan ta fram brandskyddsbeskrivningar på marknaden. En bra utförd brandskyddsbeskrivning som följer Boverkets byggregler är till stor hjälp och förenklar lovgranskningen betydligt.

Brandskyddsbeskrivningen ska alltid justeras vid ändringar som sker under byggtiden för att godkännas och fastställas som brandskyddsdokumentation när slutbesked utfärdas. Dokumentationen är ett mycket viktigt dokument som bland annat används av räddningstjänsten för att förbereda utryckningspersonalen i händelse av larm.

En teknisk beskrivning är en handling som beskriver projektets tekniska delar. Du kan behöva skicka in en teknisk beskrivning i samband med din ansökan.

Handlingen redovisar de tekniska lösningar som används i byggnaden. Exempel på detta är en beskrivning av grundläggning, bärande stomme, takkonstruktion, brandskydd, uppvärmning, ventilation, energi och säkerhet. Den tekniska beskrivningen kan även utformas som en detaljritning där de olika materialen och dimensionerna framgår.

Uppgifter som kan redovisas i en teknisk beskrivning kan vara:

• vad grunden vilar på, till exempel grus, berg, morän eller lera.
• på vilket sätt grunden är gjord, till exempel om det är en krypgrund eller utbredd eller kantförstyvad platta.
• material i bärande väggar.
• material i bjälklag och takkonstruktion.

Om du ska bygga nytt eller bygga till behöver du beställa en kartprodukt, som visar tomtens begränsningar och mått samt nivå och lägen för befintliga byggnader. Vi kommer att skicka en kartprodukt till dig så snart vi kan efter att du har lagt din beställning, beroende på vilken byggnation du tänker göra och vilka förutsättningar som finns på platsen. Beskriv därför den planerade åtgärden så noggrant som möjligt när du fyller i beställningen.

På situationsplanen ska du rita in tillkommande byggnader och byggnadsdelar. För att lägesbestämma byggnationen behövs måttsättning med tre mått. Ett av dessa mått ska vara det närmaste och vinkelräta avståndet till tomtgränsen.

Exempelritning för måttsättning på situationsplan vid nybyggnad (pdf) pdf, 114.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Exempelritning för nybyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Exempelritning för tillbyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I planritningen redovisar du husets planlösning. Ritningen är en måttsatt ritning över de våningsplan som berörs. Den ska visa våningsplanets olika rum, funktion och yta i kvadratmeter. I ritningen ska det även framgå var sektioner är tagna. Dessa ska vara måttsatta. Du bör även redovisa byggnadsarean för varje rum och våningsplan. Ritningarna ska vara i skala 1:100, gärna i A4- eller A3-format.

Planritningen ska innehålla:

• våningsplanets olika delar (rum)
• dess funktion (kök, sovrum och dusch)
• fönster och dörrar samt dörrarnas öppningsmått
• fast inredning, till exempel köksinredning, tvättstuga, wc och dusch
• möblerade rum enligt standard, till exempel köksbord med stolar, soffa och säng, som visar att ytorna i rummen är tillräckliga för användning av rullstol
• var sektioner är tagna och gärna måttsatta
• eldstadens läge i byggnaden, om det ska installeras.
  

Tänk på att:

• vid en ombyggnad av bostaden är det viktigt att märka ut vad som är befintligt och vad som är nytt
• visa väggar som ska rivas och nya väggar med avvikande markering, till exempel skrafferat (snedställda ritade parallella linjer) eller i avvikande kulörer (gråton)
• vid tillbyggnad är det viktigt att märka ut den tilltänkta tillbyggnaden
• det kan vara svårt att hitta en teknisk lösning på placering av eldstad i yttervägg.

Exempelritning för nybyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Exempelritning för tillbyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I fasadritningen redovisar du alla fasader som påverkas. På ritningen ska du redovisa takvinkel, byggnadshöjd och marknivåer, men även materialval och kulör för aktuella fasader. Du behöver även redovisa marknivåer med ny och befintlig nivå. Ritningen ska vara i skala 1:100.

Fasadritningen ska visa:

• takvinkel
• fasadutformning
• blivande och befintlig marknivå (helst ända fram till tomtgräns)
• fönster och dörrars utformning.
  

Tänk på att:

• om marknivå ändrats ska både befintlig (streckad) som blivande (heldragen) marklinje redovisas ut till tomtgräns
• gatulinje bör redovisas
• vid tillbyggnad eller ändring ska både befintliga och nya fasader redovisas
• markera och måttsätta det som är nytt
• visa placering och höjd på den nya skorstenen vid installation av eldstad.
  

Exempelritning för nybyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Exempelritning för tillbyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I sektionsritningen redovisar du huset i sektion. Den ska visa en genomskärning, ett snitt, av byggnaden från sidan. Du behöver även markera var sektionen dras på planritningen. Sektionsritningen ska vara i skala 1:100.

Sektionsritningen ska visa:

• rumshöjder
• byggnadshöjd
• bjälklagens placering
• taklutning
• hur byggnaden ansluter till marken, med tänkt grundläggning.

Tänk på att:

• genomskärningen ska vara markerad på planritning
• tak- och våningshöjd ska vara måttsatt.

Exempelritning för nybyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Exempelritning för tillbyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Markplanering

I markplaneringsritningen ska du visa hur marken är tänkt att anordnas med parkeringar, slänter och gångytor. Du behöver även redovisa lutningsförhållanden. Ritningen ska vara i skalenlig. En skala som oftast fungerar är 1:500.

Markplaneringsritningen ska visa:

• planerade gångar, uteplatser och parkeringsytor
• lutning på gångar, speciellt mellan entré och garage (lutningen får vara max 1:12 men bör dock inte luta mer än 1:20)
• markhöjder mot bland annat grannar
• stödmurar och slänter
• anslutning av utfart till gata med plushöjder.

Tänk på att:

• visa hur man når byggnaden
• visa hur biluppställningsplatser är planerad
• redovisa vilka markbeläggningsmaterial som ska användas
• markplaneringsritning kan behövas vid ny- och tillbyggnader
• redovisa träd som ska tas ned respektive bevaras
• det inte är någon nackdel att visa anslutning till vatten och avlopp.
  

Marksektion

Om stora marknivåförändringar ska göras bör detta redovisas med marksektionsritningar som visar hur marknivåerna är tänkta att förändras.

Tänk på att:

• om marknivå ändrats ska både befintlig (streckad) som blivande (heldragen) marklinje redovisas ut till tomtgräns
• gatulinje bör redovisas.

Exempelritning för nybyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Exempelritning för tillbyggnad av enbostadshus (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I konstruktionsritningen redovisar du de bärande delarna i konstruktionen. Det gör du antingen genom en konstruktionsritning eller en teknisk beskrivning av den bärande stommen. Ofta behöver konstruktionsritningar tas fram för att i detalj beskriva hur en byggnad ska uppföras. I ritningsform beskrivs byggnadens konstruktiva komponenter, dimensioner och hur de ska monteras ihop.

En konstruktionsritning visar hur en specifik del av en byggnad är konstruerad. Konstruktionsritningar behövs för bedömning av tekniska egenskapskrav. Vilken skala som används varierar beroende på vad ritningen visar.

Tänk på att ta reda på och redovisa de laster som ligger till grund för att konstruktionen ska ha tillräcklig bärförmåga och stadga.

Nedan hittar du exempel på olika konstruktionsritningar.

• Grundkonstruktion.
• Vägguppbyggnad.
• Stomme.
• Avväxlingar i väggar.
• Takstolar.
• Installationer som ventilation, vatten- avlopp.
• Detaljer över kritiska konstruktioner, till exempel infästning av räcken eller anslutning av tillbyggnad till befintlig byggnad.

När du ansöker om bygglov är det viktigt att ritningarna är fackmässigt utförda och ritade på ett korrekt sätt. Det kallas ritteknik och är en gemensam standard för hur ritningar ska ritas.

Tips för att rita själv

Nedan har vi samlat några tips för dig som planerar att rita själv.

Rita på vitt papper

Ta gärna hjälp av rutat papper för att få fram ett första underlag. Därefter kan du föra över ritningen till ett vitt papper, som du skickar med i ansökan.

Rita skalenligt

Vanligaste skalan för bygglovsritningar är 1:100 och 1:50. Att rita i skala innebär att den gällande byggnaden avbildas förminskad så många gånger som skalan anger. Till exempel motsvarar skala 1:100 1 cm på ritningen 100 cm i verkligheten, eftersom verkligheten då förminskats 100 gånger.

Använd linjal

Var noggrann och använd linjal.

Markera ändringar

Markera tydligt vad som blir tillkommande eller ändras. Det gäller inte vid nybyggnad.

Titta på exempel

Ta hjälp av våra exempelritningar.

Ha med ritningshuvud

Använd skalstock och ange vilken skala ritningen är i, vem som har gjort ritningen, vilken byggdel ritningen gäller eller annan relevant information.

Ritningarna ska motsvara verkligheten

Det är viktigt att ritningarna är tydliga och rena eftersom de ska arkiveras under en lång tid. Ritningarna ska kunna plockas fram och enkelt avgöra vad du har fått bygglov för. Det du har ritat på pappret ska vara en förminskad kopia av det du ska bygga. Detaljer som till exempel stående eller liggande panel, foder runt fönster och dörrar, spröjs, vindskivor och takmaterial ska synas på fasadritningen. Ritningarna ska dessutom motsvara verkligheten, vad gäller utseende och mått. Det gäller även detaljer. Det ska tydligt framgå vad som ändras eller tillkommer.

Ett vanligt misstag är att endast rita med en linje, till exempel ett fönster som en fyrkant. Du behöver redovisa fodret med två linjer, som motsvarar bredden på brädan. Det gäller för alla detaljer på fasaden. Om du endast ritar med en linje, blir ritningen väldigt simpel och motsvarar inte verkligheten. Undantag gäller för situationsplaner, där byggnader ska ritas in med en linje. Linjen ska visa ytan som byggnaden upptar.

Om du tycker att det verkar svårt att rita själv, kan du anlita en sakkunnig. Då bör handlingarna bli bra ritade från början och ditt ärende går snabbare att hantera.