Gå till innehåll

Invasiva arter

Invasiva arter är främmande växter eller djur som har flyttats från ett ställe till ett annat med människans hjälp. Dessa kan konkurrera ut inhemska arter och rubba balansen i det lokala ekosystemet.

Tillsammans bekämpar vi invasiva arter

Vi vill ta ett helhetsgrepp för att bekämpa invasiva arter i kommunen. Första steget är att inventera för att få en överblick över var och hur många arter som finns i kommunen. Därefter kommer en långsiktig bekämpningsplan tas fram, anpassad efter art och storleken på bestånden

Rapportera in dina fynd

Kommunen behöver allmänhetens hjälp för att kunna kartlägga vilka invasiva arter som finns i Ulricehamn, var de finns samt hur stora bestånden är. Hjälp oss genom att rapportera in dina fynd. Ju mer detaljer kring plats, hur stort beståndet är och fotografier på fyndet desto bättre.

Spridning

Invasiva arter finns både i vatten och på land. Blomsterlupin, parkslide, jättebalsamin, jätteloka, spansk skogssnigel, sjögull och signalkräfta är exempel på invasiva arter som finns här. Dessa arter har inte naturligt funnits här tidigare, men har spridits med människans hjälp. Invasiva arter kan spridas genom till exempel trädgårdsavfall eller fiskeredskap. Det är därför viktigt att hantera invasiva arter på rätt sätt.

Tips för att minska spridningen

  • Ta inte med dig fröer och växter från utlandet.
  • Bekämpa inte en invasiv växt innan du har tagit reda på hur.
  • Släng aldrig växtavfallet i naturen eller på komposten.
  • Tvätta fiskeredskap och skrov innan du byter sjö.
  • Häll inte ut akvarievatten i sjöar och vattendrag.
  • Se till att exotiska husdjur inte rymmer.

Så ska du hantera invasiva arter

Det är viktigt att hantera invasiva växter och djur på rätt sätt, för att inte bidra till spridningen. Om du vill ta bort en invasiv växt, behöver du ta reda på hur du ska gå till väga för att inte frön eller växtdelar ska bli kvar eller spridas till andra plaster. Vissa arter, som till exempel jättelokan, är giftiga. Dessa bör du hantera med skyddskläder och stor varsamhet. Tänk på att aldrig slänga invasiva växter i naturen eller komposten. I stället ska du försluta avfallet i täta säckar och fråga återvinningscentralen var du kan slänga det.

Tänk på att du inte får sätta ut och odla signalkräftor i vatten som de tidigare inte funnits i. Signalkräftan, som spridit sig i hela landet med människans hjälp, är det största hotet mot vår inhemska flodkräfta eftersom den bär med sig kräftpest. Flodkräftans bestånd har minskat med 97 procent bara de senaste hundra åren. Signalkräftan är näst intill omöjlig att bli av med när den etablerat sig i ett nytt vatten. Den är dessutom skadlig för sjöar och vattendrags ekosystem genom att den betar ner växtlighet och äter upp yngel, rom och snäckor.

De invasiva arterna hotar att påverka våra inhemska djur och växter negativt då de kan konkurrera ut dem. De sprider sig snabbt och orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa vilket medför stora kostnader för samhälle och enskilda.

Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i Sverige och antalet främmande arter som blir invasiva ökar varje år.

Att känna igen en invasiv art kan vara klurigt. För att få en överblick över vilka växter som idag klassas som invasiva samt läsa mer om deras kännetecken kan du besöka Naturvårdsverkets hemsida eller Artdatabanken.

Invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Invasiva arter (artfakta.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fotografera och rapportera in arten. Om du hittar den på din egen mark kan du enligt lag vara skyldig att bekämpa den.

Rapportera invasiva arter (artfakta.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du ska rapportera in även detta. Rapporteringen hjälper till att ge en överblick kring hur utbredningen av arterna ser ut i Sverige.

Om arten finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter har du som fastighetsägare en skyldighet att bekämpa arten.

Du hittar många matnyttiga tips om bekämpning och hantering hos Naturvårdsverket.

Bekämpning av invasiva främmande växter på land (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Beroende på vilken art det handlar om är tillvägagångssätten olika. Men oftast handlar det om att ha tålamod och att vara uthållig. Du hittar många matnyttiga tips om bekämpning och hantering hos Naturvårdsverket.

Bekämpning av invasiva främmande växter på land (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Under 2025 kommer vi, med allmänhetens hjälp, att inventera kommunens invasiva landlevande växter. Utifrån inventeringen upprättas en bekämpningsplan för arterna som finns med på EU-förordningens lista. Bekämpningsarbetet planeras att sätta igång våren 2026.

Kommunens fokus är att bekämpa de arter som finns på kommunal mark.

Om arten finns på EU:s förteckning över invasiva främmande arter har markägaren en skyldighet att bekämpa arten.

EU-listade arter som finns i svensk natur:

  • Bisam
  • Gudaträd
  • Gul skunkkalla
  • Gulbukig vattensköldpadda
  • Japansk träddödare
  • Jättebalsamin
  • Jätteloka
  • Mårdhund
  • Sidenört
  • Signalkräfta
  • Smal vattenpest
  • Syrenslide
  • Tromsöloka
  • Kinesisk ullhandskrabba.

EU-förordningen om invasiva främmande arter (naturvardsverket.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.