Egen kompostering av latrin
Du kan själv ta hand om avfallet från till exempel torrtoa, mulltoa eller urinseparerade toaletter. Det finns dock en del saker du måste tänka på för att inte smittämnen ska komma ut i naturen eller vara en fara för människors hälsa.
Om du själv vill ta hand om toalettavfallet genom att installera någon typ av torrtoalett eller anordna en latrinkompost, ska du först göra en anmälan till miljö- och byggnämnden.
Komposterna ska utformas och placeras så att yt- eller grundvatten inte kan förorenas eller annan störning uppstår. Om olägenheter utvecklas för omkringboende kan vi meddela skyddsåtgärder eller förbud.
Välj rätt behållare och plats
Du behöver ha minst två kompostbehållare eller en behållare med tät skiljevägg som är avsedd för ändamålet. Behållarna ska användas växelvis.
Behållarna ska vara försedda med tät botten och lock, vara ventilerande men också skadedjurssäkra.
Komposten ska vara ventilerad och ventilationen ska förses med insektsnät.
Behållarna ska placeras på betryggande avstånd från vattentäkter och från angränsande fastigheter.
Volymkrav
Latrinkomposten ska klara följande volymkrav.
Samkompostering
Fritidsboende: Två behållare á 500 liter (totalt 1000 liter)
Permanentboende: Två behållare á 750 liter (totalt 1500 liter)
Enbart latrinkompostering
Fritidsboende: Två behållare á 350 liter (totalt 700 liter)
Permanentboende: Två behållare á 500 liter (totalt 1000 liter)
Långtidslagring
Vid långtidslagring ska komposten lagras i 1,5 till 2 år innan du använder materialet i till exempel trädgårdsodlingar. Även om avföringen ser ut som jord och luktar som jord innan dess kan det finnas smittämnen kvar.
Vid kompostering används en behållare i taget. När man sätter igång komposteringen ska rikligt med strömedel användas. Lägg cirka 15 centimeter i kompostens botten. Exempel på strömedel är barkmull, flis, torvströ, torra löv eller barr, färdig kompostjord och sågspån. Du inte får använda spån från impregnerat virke.
Varje gång du tömt latrinkärlet i komposten lägger du på strömedel. Du kan även lägga på vanlig trädgårdskalk för att minska besvär med lukt och flugor. När du har fyllt kompostbehållaren till ungefär två tredjedelar ska du inte tillföra mer latrin eller strömedel. Behållaren ska sedan stå orörd i minst 1,5 till 2 år för att smittämnen ska få tid att brytas ned. Under tiden använder du den andra behållaren. Du har då påbörjat en växelvis användning i intervaller om cirka två år.
Varmkompostering
Varmkompostering innebär att materialet komposteras och har en temperatur på minst 50 grader under en veckas tid i komposten. Materialet ska röras om minst tre gånger för att allt ska bli tillräckligt varmt. Det är viktigt att avföringen eller latrinen blandas med exempelvis köksavfall och att blandningen får rätt struktur. Det är också viktigt att kompostbehållaren är väl isolerad och att mängden som blandas är tillräckligt stor för att temperaturen ska kunna bli över 50 grader.
Om temperaturen inte har uppnått minst 50 grader under en vecka är det i stället tal om långtidslagring. Efter en veckas varmkompostering ska avfallet lagras i minst sex månader innan behållare tömt. Ingen ny avföring får tillföras under denna period. Ytterligare sex månaders efterkompostering rekommenderas för att vara helt säker på att smittrisken är minimerad.
Spridning av latrinkompost
Vid spridning av komposterad latrin behöver du ha en yta om minst 10 kvadratmeter per person och år vid permanentboende.
Kompostjorden ska myllas ned där det finns växter, till exempel blomsterrabatter.
Om du använder behandlad latrinkompost för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och åts råa rekommenderas minst en månad mellan spridning och skörd.