Jord eller grus för utfyllnad eller upplag
Vill du använda jordmassor, schaktmassor, sten och grus för till exempel utfyllnad och upplag, behöver du i vissa fall göra en anmälan till kommunen.
Återanvändning och återvinning av schaktmassor får inte ske på ett sådant sätt att föroreningsbelastningen på den nya platsen ökar, blir sämre eller bidrar till att området ser skräpigt ut.
Massor som ska användas inom det verksamhetsområde där de uppkommit betraktas inte som avfall. Ingen anmälan behövs, förutsatt att det finns ett syfte, inte mer massor än vad som behövs används och att materialet är tekniskt jämförbart med traditionella material.
Det behövs heller ingen anmälan för tillfällig uppläggning. Exempelvis massor från grävning av fjärrvärmeschakt som läggs upp för att användas till återfyllning. Markägarens tillstånd för uppläggningen behövs. För att kunna återvinna massor ska det finnas ett riktigt syfte med anläggningen som vägbygge, bullervall eller utfyllnad inför en byggnation. Massorna får inte innehålla material som metall, plast, gummi eller liknande som ger ett skräpigt intryck och som inte tillför konstruktionen något.
Det är beställaren av schaktjobbet som har det övergripande ansvaret och den som behöver klargöra hur massorna ska hanteras.
Då behöver du anmäla eller söka tillstånd
Risken för förorening av mark och vatten är det som avgör om det behövs en anmälan eller ett tillstånd. Kommunen bedömer utifrån massornas egenskaper och platsens lämplighet. Det är både massornas föroreningsinnehåll samt risk för grumling med mera som ska bedömas. Krav på provtagning utav massorna kan komma att ställas.
Liten föroreningsrisk
Om föroreningsrisken bedöms som liten ska en anmälan lämnas till kommunen.
Anmäl uppläggning av avfall (pdf) pdf, 512.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Stor föroreningsrisk
Om föroreningsrisken bedöms vara större ska man söka tillstånd hos länsstyrelsen.
Ingen föroreningsrisk
Om det inte finns någon föroreningsrisk krävs ingen anmälan men det kan ändå behövas marklov, samråd med länsstyrelsen och strandskyddsdispens.
Relaterad information
Vad gäller om jag gräver eller schaktar inom Öresjö vattenskyddsområde (pdf)
Information om hantering av schaktmassor (pdf)
Att gräva eller schakta inom Ulricehamns kommuns egna vattenskyddsområden (pdf)
Grävning och schaktning i Öresjö vattenskyddsområde
För att vi ska kunna ha gott och säkert vatten även i framtiden behöver det skyddas. Marken fungerar ofta som ett naturligt filter för grundvattnet, men där marken används på många sätt krävs extra skydd. Därför finns vattenskyddsområden.
Skyddsföreskrifter gäller inom vattenskyddsområden. De reglerar vad som är förbjudet, vad som kräver tillstånd och när en anmälan måste göras. Syftet är att minska risken för olyckor – och att begränsa skadorna om något ändå händer.
Länsstyrelsen har fastställt skyddsföreskrifter för Öresjö ytvattentäkt. Dessa gäller sedan 1 januari 2009.
Schaktning nära vatten – tänk på detta
Schaktning kan påverka grundvattenytan och minska jordtäcket, vilket ökar risken att föroreningar når grundvattnet. Det finns också risk för utsläpp av drivmedel från maskiner. Humus och metaller kan öka, vilket kan kräva dyr vattenrening.
Maskiner och fordon
Placera inte maskiner närmare än 50 meter från dricksvattenbrunnar eller vattendrag.
Nya uppställningsplatser ska ha hårdgjord yta (till exempel asfalt) och förhindra att spill sprids.
Ha alltid saneringsutrustning (till exempel absorptionsmedel) med dig.
Skydda marken vid tankning eller hantering av kemikalier.
Om du upptäcker föroreningar vid grävning, kontakta miljö och samhällsbyggnadsenheten direkt. Det är den som orsakar föroreningar som ansvarar för sanering – men om du sprider dem genom ditt arbete kan du själv bli ansvarig.
När behövs tillstånd?
Du behöver tillstånd från miljö- och byggnämnden om du planerar att:
- Schakta mer än 200 kubikmeter inom den primära eller sekundära skyddszonen.
- Hantera mer än 250 liter drivmedel eller andra kemikalier inom dessa zoner.
Sök tillstånd i god tid. Ansökningsblanketter finns på kommunens webbplats. En avgift tas ut för handläggningen.
Mer information
På kommunens webbplats finns:
- Karta över skyddsområdet.
- Skyddsföreskrifterna i sin helhet.
Du kan också ringa kommunen om du har frågor.
Vid olycka eller utsläpp
Om ett läckage eller en olycka inträffar som kan förorena yt- eller grundvattnet:
Ring Räddningstjänsten direkt på 112.
Kontakta även miljö och samhällsbyggnadsenheten:
Information om schaktmassor
Att återanvända och återvinna schaktmassor är positivt. Det får dock inte ske på ett sätt som ökar risken för förorening eller gör att platsen upplevs som skräpig. Beställaren har det övergripande ansvaret och ska säkerställa hur massorna ska hanteras.
Syfte
För att återvinning ska vara tillåten krävs ett tydligt syfte, till exempel vägbygge, bullervall eller utfyllnad inför byggnation. Massorna får inte innehålla skräpigt material som metall, plast eller gummi som inte fyller någon funktion i konstruktionen.
Anmälan eller tillstånd kan behövas
I vissa fall krävs anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Det beror på risken för förorening av mark och vatten, vilket bedöms utifrån massornas innehåll och platsens lämplighet. Anmälan görs till kommunens miljökontor, tillstånd söks hos Länsstyrelsen.
Även om det inte finns risk för förorening kan anmälan för samråd krävas om naturmiljön påverkas väsentligt. Blanketter finns på Länsstyrelsens webbplats. Inom detaljplanelagt område kan marklov krävas vid förändring av marknivån. Strandskyddsdispens krävs vid användning nära strand (100–300 meter).
Massor som återanvänds inom det område där de uppkommit räknas inte som avfall. Då krävs ingen anmälan, så länge användningen är motiverad, mängden är rimlig och materialet är likvärdigt traditionella material.
Tillfällig uppläggning kräver heller ingen anmälan, till exempel vid grävning för fjärrvärme där massor lagras för återfyllning. Däremot krävs markägarens tillstånd.
Kan massorna vara förorenade?
Följande frågor bör besvaras innan arbete startar, för att avgöra om provtagning krävs:
- Kommer massorna från en fastighet där sanering har skett eller kan ha fyllts med förorenade massor?
- Har det bedrivits industriverksamhet på platsen?
- Finns eller har det funnits avfallsupplag, kemikalier, cisterner eller oljeavskiljare?
- Kommer massorna från vägbankar, bangårdar eller banvallar?
- Har tankning av bränslen förekommit på platsen?
- Har olyckor som spill eller brand inträffat?
- Finns andra misstankar om förorening?
Om något av detta stämmer bör provtagning ske. Vid osäkerhet bör prov tas ändå. Den som tar emot massor ansvarar för att dessa frågor har utretts.
Provtagning
Som vägledning gäller:
Upp till 200 kubikmeter: minst ett samlingsprov.
Upp till 2000 kubikmeter: minst fem prover.
Större mängder: ett prov per ytterligare 1000 kubikmeter.
Vid schakt för ledningar, till exempel fjärrvärme: prov var femtionde meter.
Vid misstänkt förorening bör prov tas före, efter och vid den misstänkta platsen. Vid större ytor bör en särskild provtagningsplan göras.
Detta ska en anmälan innehålla
Skicka in anmälan minst sex veckor före arbetet startar. Den ska innehålla:
- kontaktuppgifter
- karta med markerat område
- typ och mängd massor
- syftet med uppläggningen
- bedömning av föroreningsrisk
- tidplan för arbetet
- närhet till bostäder, vattendrag och vattentäkter
- eventuella skyddsvärden
- beskrivning av egenkontroll.
Mer information om tillstånd finns på länsstyrelsens webbplats.
Asfalt
Asfalt kan återvinnas vid nytillverkning av asfalt. Asfalt äldre än 1974 kan innehålla stenkolstjära. Vid misstanke ska prov tas var hundrade meter eller per 1 500 kvadratmeter, minst två prover.
Mindre än 70 mg/kg (16 PAH): kan återvinnas utan tillstånd i asfaltverk eller vägytor på tidigare asfalterad väg.
70 mg/kg: kräver anmälan eller tillstånd beroende på risk.
Inom vattenskyddsområde är användning generellt olämplig.
Planeras annan användning av asfalt än ovan krävs alltid anmälan till miljökontoret – oavsett halt av stenkolstjära.
För mer information:
- Miljösamverkans handledning om schaktmassor
- Naturvårdsverkets Handbok 2010:1
- Kontakta miljökontoret eller länsstyrelsen.
Grävning och schaktning i Ulricehamns vattenskyddsområden
För att vi ska kunna behålla ett gott och säkert vatten även i framtiden behöver vattnet skyddas. Marken ger normalt ett bra skydd för grundvattnet, men i områden där marken används på flera sätt behövs ett förstärkt skydd. Därför finns vattenskyddsområden.
Skyddsföreskrifterna anger vad som inte är tillåtet inom vattenskyddsområdet, och när det krävs tillstånd eller anmälan. Syftet är både att förebygga olyckor och att minska konsekvenserna om en olycka ändå inträffar.
Ulricehamns kommuns vattenskyddsområden
Det finns tolv vattenskyddsområden inom kommunen. Elva av dem är kommunens egna grundvattentäkter. Utöver dessa berörs kommunen även av vattenskyddsområdet för Öresjö ytvattentäkt, som är Borås kommuns vattentäkt. Det finns separata informationsblad om vad som gäller inom Öresjö vattenskyddsområde.
Den 27 mars 2006 och den 29 oktober 2012 beslutade kommunfullmäktige om nya skyddsföreskrifter för Ulricehamns kommuns elva vattentäkter.
Syfte
Reglerna om schaktning syftar till att skydda vattnets kvalitet. Schaktning kan påverka grundvattennivån, och ett minskat jordtäcke kan öka risken för att föroreningar når grundvattnet. Det finns också risk för utsläpp av drivmedel från schaktmaskiner. Humushalten och halter av olika metaller kan öka, vilket kan kräva kostsam vattenrening.
Tillstånd och schaktning
Schaktning och andra markarbeten som omfattar en sammanhängande yta på mer än 200 m² kräver tillstånd från Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun. Grävning och muddring i grund- eller ytvatten får inte heller ske utan tillstånd.
Om du upptäcker föroreningar när du gräver ska arbetet omedelbart stoppas och miljöenheten kontaktas. Den som orsakar en förorening är ansvarig för eventuell sanering. Men om du genom arbetet sprider föroreningarna och förvärrar situationen kan du själv bli ansvarig.
Det är förbjudet att återfylla med massor som har okänd miljöstatus eller som är förorenade.
Pålning, spontning, underjordsarbeten och borrning inom vattenskyddsområden för Ulricehamns tätorter kräver också tillstånd.
Kemikalier
Tillstånd krävs för att hantera mer än 250 liter drivmedel eller andra kemikalier inom vattenskyddsområde.
Maskiner och arbetsfordon
Du bör inte placera maskiner närmare än 50 meter från dricksvattenbrunnar eller vattendrag. Nya uppställningsplatser måste ha en tät och invallad yta, exempelvis asfalt, som förhindrar att föroreningar når omgivande mark. Ha även saneringsutrustning, som absorptionsmedel, i fordonet vid eventuellt läckage.
Vid tankning eller hantering av kemiska produkter måste du skydda marken så att spill inte förorenar.
Ansökan
Kom ihåg att ansöka om tillstånd i god tid innan schaktningsarbetet påbörjas. Tillstånd söks hos Miljö- och byggnämnden i Ulricehamns kommun. Ansökningsblanketter finns hos miljöenheten eller kan laddas ner från kommunens webbplats: www.ulricehamn.se. En handläggningsavgift tas ut.
Mer information
Mer information finns på Ulricehamns kommuns webbplats, där du också hittar kartor över skyddsområdena och skyddsföreskrifterna i sin helhet.
Du är också välkommen att kontakta kommunen via växeln på 0321-59 50 00.