Barnrätt

Samordnande funktion

Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en centralt placerad samordnande funktion samt att skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för arbetet med barns rättigheter. Den samordnande funktionen finns inom utvecklingsenheten.

Sektorerna har utsett representanter till arbetsgruppen som kallas barnkonventionsgruppen. Även de kommunala bolagen har fått möjligheten att delta i arbetet och Stubo har utsett en representant.

Det tvärsektoriella arbetet utgår från de fyra grundprinciperna i barnkonventionen:

• Icke diskriminering (artikel 2).
  
• Barnets bästa (artikel 3).
  
• Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6).
  
• Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12).
  

Barnkonventionsgruppen arbetar med sprida kunskap om och att implementera barnkonventionen i kommunens verksamheter. Artikel 4 om genomförande av rättigheterna och artikel 42 som beskriver informationsskyldighet om konventionen vilket innebär att barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara allmänt kända bland såväl vuxna som barn är några andra artiklar som gruppen arbetar utifrån.

Barnkonventionsgruppen ska också ta fram metoder och arbetssätt för hur verksamheterna ska leva upp till åtagandena i barnkonventionen.

Barnbilaga 2025

En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram den årliga barnbilagan som bifogas till årsredovisningen. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet.

Kommunens verksamheter har i denna rapport sammanställt de aktiviteter som genomförs ur ett barnrättsperspektiv. Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det betyder att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen.

Barnkonventionsgruppens fråga till verksamheterna gällande barnbilagan var att beskriva vad som hänt under 2025 utifrån barnkonventionens olika artiklar och då specifikt artikel 12 om hur barn är delaktiga i planering och beslut.
Sektorerna och bolagens barnrättsarbete i 2025 års barnbilaga delas upp i två delar.

Den första delen beskriver genomförda utvecklingsinsatser för året och i den andra delen beskrivs kommunens återkommande aktiviteter i barnrättsfrågor. Mycket av det arbete som sker, gör sektorerna och bolagen på rutin.

Ljusfest för att låta barn ta plats i det offentliga rummet

Den 20 november är barnkonventionens dag och då arrangerades, för tredje året, en ljusfest på Stora torget.

På de förskolor som ville delta fick barn möjlighet att skapa ljuslyktor av glasburkar. I samband med tillverkningen av ljuslyktorna arbetar förskolorna med att informera barnen om barnkonventionen. Det blev ca 700 ljuslyktor från både kommunala och fristående förskolor som ställdes upp och ljus tändes.
Barn från Vistaholms skola medverkade med sång. Förskolorna hade övat in sånger som vi sjöng tillsammans som allsång. Ani Daspanyan – en ung samhällsengagerad Ulricehamnsprofil höll tal till barnen. Civilsamhället bidrog med olika aktiviteter för barn och korv med bröd och andra godsaker delades ut. Tanken med ljusfesten är att manifestera barnkonventionen och låta barn ta plats i det offentliga rummet.

Handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor

Barnkonventionsgruppen har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån det barn- och ungdomspolitiska programmet. Arbetet har pågått under hela 2025. Under tre sommarveckor arbetade 13 feriearbetare med att ta fram uppdrag till handlingsplanen tillsammans med representanter från barnkonventionsgruppen. Feriearbetarna samlade in ca 300 svar från andra barn och unga i kommunen och analyserade dem tillsammans med svar från ungdomsenkäten, LUPP. Utifrån resultaten kom feriearbetarna fram med en lista åtgärder för att göra kommunen bättre för barn och unga. Barnkonventionsgruppen har, utifrån den listan och förvaltningens tidigare analyser från LUPP, arbetat med att ta fram uppdrag till handlingsplanen. Demokratiberedningen bjöd under hösten in några av feriearbetarna, i syfte att lyssna in synpunkter från barn och unga.
Under året har arbetsgruppen färdigställt en instruktion för en barnrättskonsekvensanalys som ska användas i sektorer och bolag vid beslutsfattande som rör barn.

Föräldraskapsstöd på ulricehamn.se

Den gemensamma webbsidan för föräldraskapsstöd används fortsatt som en samlad ingång till kommunens stödinsatser för vårdnadshavare och bidrar till ökad tillgänglighet och tydlighet.

Nya socialtjänstlagen

En barnrättskonsekvensanalys är påbörjad för det tvärsektoriella arbetet med att implementera den nya socialtjänstlagen i kommunen. Arbetet förväntas vara slutfört under våren 2026.

Skolsocialt team

Skolsocialt team, som är ett samarbete mellan sektor lärande och sektor välfärd, är etablerat och arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå för att öka elevers närvaro i skolan.

Nedan beskrivs de utvecklingsinsatser som är gjorda under 2025, utifrån respektive artikel i barnkonventionen. Först presenteras de insatser som är genomförda utifrån barnkonventionens grundprinciper. Därefter följer insatser kring övriga artiklar, i nummerordning.

Icke diskriminering (artikel 2)

Verksamhet kultur och fritid har stärkt sitt arbete med trygghet, inkludering och likabehandling. Under året har arbetet med HBTQI-certifiering påbörjats, vilket är ett viktigt steg för att säkerställa ett normmedvetet, respektfullt och tryggt bemötande av alla barn och unga. Verksamheten hänvisar även till artikel 19 -

Skydd mot övergrepp.

Under 2025 har sektor välfärd stärkt arbetet med att nå fler barn och unga genom ökad samordning och synlighet av stöd till barn som anhöriga. Genom samverkan med andra verksamheter och aktörer har tillgången till information och stöd förbättrats, i syfte att säkerställa jämlik tillgång oavsett bakgrund, familjesituation eller livsvillkor.

Barnets bästa (artikel 3)

Knallebiblioteken har gemensamt beslutat att erbjuda barn från 13 år att få bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande, inte lämna ut uppgifter om barns lån till vårdnadshavare samt ta bort ersättningsavgifter på barnmedier. Verksamheten hänvisar även till artikel 16 - rätt till privatliv, artikel 17 - rätt till information och artikel 31 - vila, fritid, lek och kultur.

Under 2025 har Ungas fritid tagit flera strategiska steg för att stärka kvalitet och likvärdighet i den öppna ungdomsverksamheten. Kommunstyrelsen har antagit riktlinjer för öppen ungdomsverksamhet, vilket tydliggör uppdraget och skapar bättre förutsättningar för ett långsiktigt och rättssäkert arbete med barn och unga. Verksamheten hänvisar även till artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling.

På högstadieskolorna serveras en säsongsanpassad tacobuffé, detta för att få eleverna att komma och äta. Projektet har pågått sedan vecka 7, 2025. Statistik visar att närvaron har ökat. Verksamheten hänvisar också till artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd.

Under hösten påbörjades en ideell insats med att ha seniorer i skolan. Seniorerna ökar tillgången på vuxna i 9 av våra 13 grundskolor och bidrar till möte över generationsgränser. Vilka uppgifter som senioren förväntas utföra är en överenskommelse mellan rektor och senior, dock får senioren aldrig ersätta en anställd. Verksamheten stärker barnets bästa genom att öka vuxennärvaron i skolmiljön, vilket främjar trygghet och socialt stöd.

Under året har anhörigstödet utvecklats för att bättre möta barns och ungas individuella behov. Insatserna har blivit mer tillgängliga och förebyggande, med ökad samverkan med skola, familjecentral, föreningar och civilsamhälle, vilket stärker barns trygghet och möjlighet till stöd utifrån sin situation.
Sektor välfärd har även utvecklat mer förebyggande och tillgängliga insatser i skolmiljö. Arbetet syftar till att tidigt fånga upp behov och skapa kontinuitet och trygghet för barn och unga i behov av stöd.

Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)

UEAB har under året arbetat aktivt för att utveckla ungdomar genom insyn i arbetslivet. Det har skett genom praktikplatser och sommarjobb, att skolklasser gjort studiebesök på reningsverket, och information om bolaget på Tingsholmsgymnasiet för år tre.

Genom att ta emot praktikanter i olika åldrar bidrar Stubo till äldre barns utveckling och introduktion till arbetslivet. Under året har bland annat en elev med anpassad skolgång praktiserat inom fastighetsskötsel, en elev från Ekonomiprogrammet har praktiserat inom administration/ekonomi, en elev från högstadiet har haft praktik inom drift/underhåll och en grupp elever från Byggprogrammet har haft praktik vid renoveringsarbeten i ett av Stubos bostadsområden.

Ett samarbete har inletts med Rädda barnen kring stödmaterialet Lugna, lyssna stärk som handlar om första hjälpen för barn i kris. Rädda barnen har utbildat kommunens krisstödjare med syftet att de ska kunna hjälpa barn på rätt sätt.

Verksamhet måltid har under ett par dagar serverat krisportioner i skolan. Barnen får lära sig vilken sorts mat det kan bli vid kriser samtidigt som personalen har fått öva i näringsberäkningar, när det finns minimalt med mat att använda.

Under 2025 har arbetet med unga som varken studerar eller arbetar stärkts genom utökade stödinsatser. Genom bland annat praktik, feriearbete och strukturerat stöd i kontakter med andra myndigheter har verksamheten bidragit till att stärka ungas utveckling, delaktighet och framtidsmöjligheter.

Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)

Under Arkitekturveckan hösten 2025 hade sektor miljö och samhällsbyggnad en gemensam dag med Bogesundsskolan på reningsverket. De planterade träd och eleverna guidades runt och fick veta hur en hållbar stad planeras. Gymnasieelever från Tingsholm var också med under invigningen av parken och fick en föreläsning på plats och en tillhörande skissuppgift som de redovisade med sin klass vid senare tillfälle. Syftet för aktiviteten under arkitekturveckan var att göra fler delaktiga i samhällsbyggnadsprocessen.

Stenbockskolan och Ätradalskolan har tillsammans haft utbildning för elevrådsrepresentanter och elevskyddsombud. Utbildare var Joel Sjövall från Visionsfabriken och genomfördes i Sparbankens lokaler. Elevrådsutbildningen fokuserade på elevdemokrati och elevinflytande, det vill säga de rättigheter som beskrivs i barnkonvention och skollag. Utbildningen för elevskyddsombud fokuserade på funktionen - varför finns elevskyddsombuden, vilka rättigheter har de och hur kan de bidra till en positiv utveckling i skolan? Enligt rutin ska utbildningarna för högstadieskolornas elevråd och elevskyddsombud genomföras vartannat år.

Under 2025 genomfördes en utredning gällande studie- och yrkesvägledarnas uppdrag i grundskola och gymnasium. Elevernas synpunkter togs om hand genom två gruppintervjuer med sammanlagt 12 elever från högstadiet. Elevernas synpunkter avvek från övriga intervjuade och bidrog med ett viktigt perspektiv i utredningen.

Föräldrars ledning (artikel 5)

Folkhälsomedel har under året använts till en föräldraföreläsning. "Vad alla föräldrar borde göra- och varför det är så svårt" med psykologerna Maria Lalouni och Kajsa Lönn Rhodin i syfte att stärka föräldrars ledning.

Kommunikationsenheten har under året hjälpt till att marknadsföra diverse insatser som är bra för barn, som olika föräldrautbildningar till exempel svenskundervisning på familjecentralen.

Yttrande och informationsfrihet (artikel 13)

Under 2025 lanserades en ny hemsida för ulricehamn.se. En stor del av webbarbetet har varit att förenkla alla texter. Det finns även en helt ny sida under Stöd och omsorg som är riktad direkt till barn: Stöd till dig som är barn eller ungdom | Ulricehamns kommun.

Skydd mot övergrepp (artikel 19)

I ett förändrat omvärldsläge har Ungas fritid ökat sitt fokus på främjande och förebyggande arbete kopplat till samhällstrygghet. Personal har deltagit i både kommungemensamma och externa utbildningsinsatser tillsammans med andra aktörer för att stärka kompetensen inom trygghetsskapande arbete, tidiga insatser och samverkan kring barn och unga.

Funktionsnedsatta barn (artikel 23)

Under året har ett arbete påbörjats med att hitta ett bättre sätt att kommunicera krisberedskap med personer med funktionsnedsätting. Arbetet beräknas slutföras under 2026.

Levnadsstandard (artikel 27)

Stubo har ett återbruksrum på Hemrydsgatan där hyresgäster gratis kan hämta och lämna bland annat barnkläder och leksaker. I september anordnades ”Loppis är poppis” på Karlslätt där hyresgäster hade möjlighet att sälja eller köpa begagnade saker och även här var en hel del av det som bytte ägare barnkläder, leksaker och sportartiklar för barn.

Rätt till utbildning (artikel 28)

Med hjälp av folkhälsomedel har en bibliotekarie arbetat halvtid med att utveckla lässtimulerande aktiviteter och miljöer på kommunens förskolor. Genom att väcka och utveckla små barns intresse för böcker och läsning är målet att på lång sikt skapa bättre förutsättningar för högre måluppfyllelse i grundskolan och på gymnasiet. Verksamheten hänvisar även till artikel 13, Yttrande och informationsfrihet.

Vila, fritid, lek och kultur (Artikel 31)

Genom internationella kontakter och kunskapsutbyten har verksamheten Ungas fritid, även hämtat hem nya perspektiv och arbetssätt för att vidareutveckla ungdomsarbetet lokalt, med målet att ge barn och unga bättre förutsättningar att växa, utvecklas och delta i samhället. Ungas fritid har använt folkhälsomedel för att skapa en trygg mötesplats och inkludering för en meningsfull fritid.
Flera föreningar har under året fått folkhälsomedel för att öka förutsättningar att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga, främst i kransorterna.

Skydd mot narkotika (artikel 33)

I samverkan med andra aktörer arbetar förvaltningen förebyggande mot barns bruk av alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar. Insatser utgår ifrån kommunens handlingsplan för ANDTS-förebyggande arbete riktas i första hand mot barn och unga samt vuxna i deras närhet. CAN-drogvaneundersökning har gjorts under året och resultatet kommer ligga till grund för den nya ANDTS-handlingsplanen. Sektor lärande har en ny rutin för drogfri skolmiljö som har reviderats under året.

Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)

Inom verksamheten kultur och fritid berörs många av barnkonventionens artiklar. Under 2025 har all personal inom verksamheten deltagit i utbildning i rättighetsbaserat arbete inom projektet “Platsar du här!”.

Inom förvaltningen möter vi barn i flera av våra verksamheter samt beslutar om frågor som rör barn på olika nivåer. Barnkonventionens artiklar är vägledande i hur beslut tas och hur verksamheter utformas. Nedan beskriver sektorerna hur de arbetar utifrån barnkonventionen.

Stubo

Genom att tillhandahålla trygga, trivsamma och långsiktigt hållbara hyresbostäder bidrar Stubo till att förverkliga barns rätt till en skälig levnadsstandard, social trygghet och goda uppväxtvillkor. Bolagets lägenheter och utemiljöer skapar stabil grund för barns vardag och utgör en viktig del av kommunens ansvar för barnets bästa.

UEAB

UEAB arbetar för att de anställda enkelt ska kunna vara bra föräldrar genom flextid, hållbart arbetsliv med hälsa i fokus och verka för att inga olyckor sker på arbetsplatsen. Enligt UEAB:s uppförandekod, som används vid upphandlingar av produkter och tjänster, skall leverantörens leveranser vara förenliga med FN:s barnkonvention.

Sektor välfärd

Inom sektor välfärd möter verksamheterna barn och unga både direkt och indirekt genom utredningar, insatser och stöd till familjer. Arbetet bedrivs med ett barnrättsperspektiv där barnets bästa, icke-diskriminering och barns rätt att bli hörda beaktas i handläggning och genomförande av insatser.

Barns perspektiv beaktas i utredningar och insatser genom etablerade arbetssätt såsom BBIC, barnsamtal, standardiserade frågor och medhandläggarskap. Inom HVB och stödboende används trygghetsenkäter för att fånga barns upplevelser av trygghet och delaktighet. Anhörigstöd erbjuds jämlikt till barn och unga oavsett bakgrund eller livssituation och utvecklas i samverkan med skola, familjecentral, öppenvård, föreningar och civilsamhälle.

Sektorn arbetar återkommande med att stärka barns delaktighet genom samtal och gruppverksamhet där barn och unga ges möjlighet att påverka innehåll och utformning utifrån ålder och mognad. Förebyggande och tillgängliga insatser i skolmiljö samt stöd i kontakter med andra myndigheter utgör återkommande delar av arbetet.

Genom samordnade och tidiga insatser, såsom stöd till barn som anhöriga, arbete kopplat till KAA samt erbjudande om praktik och feriearbete, bidrar sektor välfärd till att stärka barns trygghet, utveckling och framtida möjligheter.

Sektor lärande

På varje förskola och skola finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen revideras årligen och innehåller åtgärder med syfte att förebygga och förhindra diskriminerande och kränkande behandling av barn och elever. Upplevda kränkningar rapporteras i digitalt system och utreds vidare av huvudmannen.

Sedan något år tillbaka finns ett planerat samarbete mellan skola och arbetsliv med aktiviteter genom hela grundskolan. Syftet är att stärka elevernas självkännedom och motivation inför framtida val samt utveckla mötesplatser för att säkra kompetensförsörjning. Elevernas synpunkter samlas in och används i fortsatt planering.

Inom samtliga skolformer förekommer olika forum för samtal och dialog mellan barn och ansvariga. Dialogerna rör ofta frågor som finns nära barnen såsom lektionsupplägg, aktivitetsval, maten som serveras eller lekutrustning på skolgården. Ansvarig kan i detta sammanhang vara en pedagog, rektor eller annan person som fattar beslut av betydelse för barnens vistelse i verksamheten. Inom förskolan har antalet barnråd och tillfällen där barn ges möjlighet att rösta ökat.

Sektor service

Verksamhet måltid har kontinuerligt dialog med barn och ungdomar i olika matråd. Samtidigt informeras om hur inköp går till och att man har en säsongsbetonad matsedel utifrån kommunens klimatmål.

Enheten park och skog ansvarar bland annat för skötsel, renoveringar och nybyggnation av kommunens lekplatser. Barn får möjlighet till delaktighet genom att påverka utformning och lekutrustning, detta sker i samarbete med en närliggande skola/förskola. Enheten lyfter även tillgängligheten för alla barn, på de kommunala lekplatserna, för likvärdiga förutsättningar att aktivt nyttja lekplatsen.

Verksamhet fastighet har fokus på att erbjuda barn och elever lokaler där man trivs, ger förutsättningar för pedagogiska behov såsom bra ventilation, akustik och flexibla rum för olika aktiviteter. Lokalerna ska vara fria från skadliga ämnen och ha en god luftkvalitet.

Verksamhet it förser idag barn med digitala verktyg att använda inom skolans alla verksamheter. It stänger ner internetåtkomst runt kommunens skolor på kvällar och helger för att inte skapa otrygga miljöer.

Ungas fritid utvecklar sin verksamhet med fokus på att skapa trygga och inkluderande mötesplatser för barn och unga i åldern 10–20 år. Verksamheten bygger på FN:s barnkonvention och arbetar rättighetsbaserat för att säkerställa att barn och unga får möjlighet att påverka och vara delaktiga i planeringen och utformningen av aktiviteter och insatser.

Ett prioriterat mål inom kulturverksamheten är att stimulera barns och ungas eget skapande. Målsättningen är att utveckla skolans arbete så att kulturen blir en naturlig och integrerad del. Med hjälp av styrdokumentet Kulturtrappan garanteras alla barn från förskola upp till åk 9 minst ett kulturevenemang per år genom skolkulturen. Den anpassade skolan och barn med särskilda behov bereds alltid möjlighet att delta, detta sker genom dialog mellan skolkultursamordnare och lärare.

Ulricehamns stadsbibliotek har en skolbibliotekscentral som dagligen arbetar för att stödja skolor utanför centralorten med litteratur, råd och temalådor. På biblioteken genomförs en mängd aktiviteter riktade mot barn och unga i olika åldrar, exempelvis som familjeföreställningar, rim- och ramsstunder, after pre- disco, skapande workshops med mera.

Kulturskolans elever genomför varje termin en konsert och har en utställning där elevernas konstverk och filmer visas. Varje termin tar verksamheten fram en broschyr med kommande kulturutbud. Framsidan av den gestaltas alltid av barn från kulturskolan.

Inom fritidsverksamheten fattas beslut utifrån vad som är bäst för barnen. Huvuddelen av verksamheten i egen regi, upplåtelse av olika kommunala idrotts- och fritidsanläggningar, planeringsinsatser, föreningsstöd och rådgivning vänder sig i första hand till barn och ungdomar. Verksamheten har dialog med barn och unga exempelvis när nya föreningar startas upp. Ofta är det unga/unga vuxna som kommer till enheten för att föra dialog kring hur man startar en förening. Dialog med barn och unga sker indirekt via föreningslivet och studieförbund.

Sektor miljö och samhällsbyggnad

Årligen besöker planarkitekter, bygglovsstrateg och en byggnadsinspektör Tingsholmsgymnasiet och informerar om hur det är att arbeta i samhällsbyggnadssektorn, vad de gör på jobbet och vilka pågående projekt som finns i kommunen.