Samordnande funktion

Kommunfullmäktige har beslutat att inrätta en samordnande funktion samt att skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för arbetet med barns rättigheter. Den samordnande funktionen finns inom utvecklingsfunktionen.

Sektorerna har utsett representanter till arbetsgruppen som kallas barnkonventionsgruppen. Även de kommunala bolagen har fått möjligheten att delta i arbetet och Stubo har utsett en representant.

Det tvärsektoriella arbetet utgår från de fyra grundprinciperna i barnkonventionen:

Icke diskriminering (artikel 2)
Barnets bästa (artikel 3)
Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Barnkonventionsgruppen ska arbeta för att kommunen bättre ska leva upp till barnkonventionen och sprida kunskap om konventionen. Artikel 4 om genomförande av rättigheterna och artikel 42 som beskriver informationsskyldighet om konventionen vilket innebär att barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara allmänt kända bland såväl vuxna som barn är några andra artiklar som gruppen arbetar utifrån.

Barnkonventionsgruppen ska också ta fram metoder, arbetssätt för hur verksamheterna ska leva upp till åtagandena i barnkonventionen.

Barnbilaga 2023

En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram den årliga barnbilagan som bifogas till årsredovisningen. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet.

Kommunens verksamheter har i denna rapport sammanställt de aktiviteter som genomförs ur ett barnrättsperspektiv. Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det betyder att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen.

Barnkonventionsgruppens fråga till verksamheterna gällande barnbilagan var att beskriva vad som hänt under 2023 utifrån barnkonventionens olika artiklar och då specifikt artikel 12 om hur barn är delaktiga i planering och beslut.

Sektorerna och bolagens barnrättsarbete i 2023 års barnbilaga delas upp i två delar.

Den första delen beskriver genomförda utvecklingsinsatser för året och den andra delen där kommunens återkommande aktiviteter i barnrättsfrågor beskrivs. Mycket av det arbete som sker, gör sektorerna på rutin.

Handledning och erfarenhetsutbyte

För att ha en gemensam grund att stå på i det kommande arbetet har barnkonventionsgruppen genomgått en halvdag handledning och erfarenhetsutbyte tillsammans med Ida Tervonen som är barn- och ungdomskoordinator från Kristianstad kommun.

Sveriges kommuner och regioner har återkommande handledningstillfällen för utbildade barnrättsstrateger där samordnaren deltagit.

Ljusfest för att låta barn ta plats i det offentliga rummet

Den 20 november är barnkonventionens dag och då arrangerades en ljusfest på Stora torget.

I de förskolor som ville delta fick barn möjlighet att skapa ljuslyktor av glasburkar. Det blev ca 675 ljuslyktor från både kommunala och fristående förskolor som ställdes upp i ett fint mönster och ljus tändes. I samband med ljusfesten visades lerkonstverk upp i Rådhuset, ”Stå upp för barns rätt” som barn från årskurs två skulpterat tillsammans med kulturskolan. Barn från kulturskolan medverkade med sång och show och kommunchefen höll tal till barnen från scenen vid Rådhuset. Civilsamhället bidrog i form av Rädda Barnen som bland annat delade ut böcker. Tanken med ljusfesten var att manifestera barnkonventionen och låta barn ta plats i det offentliga rummet.

Handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor

Det som verksamheterna efterfrågar mest är hur man gör prövningar av barnets bästa (barnkonsekvensanalyser). På grund av resursprioriteringar kommer barnkonventionsgruppen att arbeta med frågan under 2024.

Arbetet med handlingsplanen har avstannat i väntan på det barn- och ungdomspolitiska programmet.

Barn- och ungdomspolitiskt program

Kommunfullmäktige har beslutat om att ett barn- och ungdomspolitiskt program ska tas fram. Enligt beslutet ska programmet omfatta både barn och ungdomar och arbetet ska ske tvärsektoriellt. Syftet med programmet är att främja och stärka alla barn och ungdomars delaktighet i den demokratiska processen och målet är att detta bidrar till att både utveckla den demokratiska processen och medborgarkontakterna med barn och unga i hela kommunen.

Sektorerna har utsett representanter till en tvärsektoriell arbetsgrupp som leds av sektor service, verksamhet kultur och fritid. I arbetet med att ta fram programmet har barn och unga varit deltagit på workshops.

Ungdomsenkäten LUPP

För att bättre kunna tillvarata ungdomars intressen och behov när kommunen fattar beslut har ungdomsenkäten LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken, genomförts under november månad. Cirka 350 elever från år 8, åk 2 på gymnasiet och elever med anpassad skola svarade på enkäten. Enkäten består av åtta kapitel; fritid, skola, familjen, hälsa, trygghet, samhälle och demokrati, arbete och framtid. Analysföretaget Enkätfabriken har upphandlats för att ta fram analysrapporter av resultatet.

Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)

Under kommunens arkitekturvecka höll en planarkitekt tillsammans med kulturstrateg och bibliotekarier i en workshop för skolelever. Eleverna fick bygga små modeller i kartong av hur en skola skulle kunna tänkas se ut. Syftet var att göra fler delaktiga i samhällsbyggnads-processen. I det här fallet bjöds elever in som kommer kunna ha möjlighet att gå på den nya högstadieskolan Lövåsen. Under workshopen fångades även skolelevernas tankar och reflektioner upp, kring vad de önskar av en skola.

Inom sektor välfärds verksamhet för personer med funktionsnedsättning har arbete genomförts att införa ett gemensamt kommunikationsverktyg (Widgit Online) för att arbeta med bildstöd. Verktyget är ett pedagogiskt hjälpmedel för kommunikation och bidrar till att stärka personalens kunskaper om anpassade kommunikationssätt, vilket ökar möjligheten till att bli hörd och uttrycka sin åsikt.

Med hjälp av lokalsamordnare i sektor lärande omhändertogs synpunkter från Stenbocksskolans elevråd. Eleverna upplever dusch- och omklädningsrum i en av hallarna som otryggt. Utifrån elevernas identifierade behov skrevs ett lokalbehovsärende fram till lokalberedningsgruppen. Att lokalbehovsärenden så tydligt skrivs fram utifrån elevers synpunkter är ovanligt.

Vegbys skola har under ett par år samarbetat med Skapande skola där eleverna har träffat konstnärer för att ta fram ett underlag till ett konstverk som ska pryda matsalen. Konstverket stod klart höstterminen 2024. En del i arbetet har varit att eleverna har fått måla egna bilder som illustrerar vad Vegby representerar för dem.

I Blidsbergs skolområde har pedagoger på fritids börjat att arbeta med intresseinventeringar. Det innebär att varje enskild elev berättar om vad de gör när de är hemma, särskilda intressen, vad de brukar göra när de är på fritids och om det finns någon aktivitet som de skulle vilja prova på fritids.
Ett av årets viktigaste utvecklingsområden inom Ungas Fritid har varit implementeringen av KEKS nätverkets ramverk, vilket har inneburit nya arbetssätt och verktyg som loggboken. Detta arbete möjliggör en systematisk uppföljning av verksamhetens mål och ungas upplevelser och kopplat rätten att uttrycka sina åsikter och bli hörda. Förutom artikel 12 hänvisar enheten till artikel 3, Barnets bästa.

Ungas Fritid har utifrån resultat från den årliga mötesplatsenkäten, där närmare 90 barn och unga delade med sig av sina erfarenheter, har nya initiativ utvecklats för att bättre möta ungdomars behov och önskemål. Exempel på detta är tjejkvällar, som skapar trygga forum för unga tjejer, samt Gymnasietisdag, en mötesplats särskilt riktad till äldre ungdomar. Här hänvisar enheten också till artikel 13, Yttrande- och informationsfrihet.
Personal från IFO har deltagit i utbildning i Signs of safety som är ett utredningsverktyg för skydds och friskfaktorer som ska användas för att kunna bedöma risker kring barn i svårt socialt utsatta situationer. Verktyget inkluderar att lyssna på barn. Verksamheten hänvisar också till artikel 5, Föräldrarnas ledning.

IFO har infört utvärderingar på alla enheter som kan göras efter avslutat möte eller efter avslutad insats eller utredning och det har tagit fram specifika barnfrågor. Materialet utvärderas vart tredje månad.
Under en utställning i rådhuset där nya konstverk visades som tagits fram till det kommande biblioteket hade förskolan Tre Rosors femåringar en liten utställning med hur de önskar att skulpturer ska se ut på torget och gågatan. Barnens skulpturer kommer att användas som underlag för den konstnär som får gestaltningsuppdraget för att ta fram en skulptur till gågatan. Här hänvisar enheten också till artikel 6, Rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Under krisberedskapsveckan lagade verksamhet utveckling, i samverkan med familjecentralen, krismåltider till de minsta för provsmakning där barnen satte betyg på maten.

På barnkonventionens dag besökte de äldsta barnen från Tre rosors förskola stadshuset för att få se var besluten tas i kommunen och fick själva vara med om att ta ett demokratiskt beslut i sessionssalen. Barnen sjöng också sånger om barnkonventionen för personalen i stadshuset och bidrog därmed till att uppmärksamma barns rättigheter.

Icke diskriminering (artikel 2)

Under våren fastställde Ungas fritid en ny verksamhetsplan och vision som tydliggör enhetens mål och prioriteringar för att nå fler unga och stärka deras delaktighet. Arbetet med att öka tillgängligheten för unga med särskilda behov har också varit en viktig del av utvecklingen där samarbetet med kommungemensam särskild undervisningsgrupp har fördjupats för att säkerställa att verksamheten är inkluderande och anpassad för alla. Här hänvisar enheten också till artikel 23, Funktionsnedsatta barn.

För första gången deltog Ungas Fritid aktivt i Pridefirandet under sommaren, ett viktigt steg för att stärka tryggheten och inkluderingen för alla unga. Här hänvisar enheten också till artikel 16, Rätt till privat- och familjeliv.
Barnets bästa (artikel 3)

Anhörigstödet inom sektor välfärd erbjuder stöd och anordnar aktiviteter för barn som är anhöriga till personer som är långvarigt sjuka, äldre eller som stödjer en närstående med funktionshinder. I kommunens styrdokument, riktlinje för anhörigstöd, anges att barn som är anhöriga ska uppmärksammas och synliggöras samt att kommunen ska erbjuda stöd till barn och unga anhöriga. Verksamheten erbjuder stående träffar för barn och ungdomar från 7-21 år, en gång per månad. Vidare erbjuds särskilda lovaktiviteter under vår och höst. Under 2024 anordnades även en specifik brädspelkväll i samarbete med föreningen Rullande tärningen som var särskilt inriktad mot familjer där något av barnen i familjen har en funktionsvariation. Vidare erbjuds stöd på individnivå genom enskilda samtal till barn och unga anhöriga.
Inom individ- och familjeomsorg (IFO) har familjeorienterat boendestöd implementerats med syfte att ge tidiga insatser till familjer där barnen riskerar att inte kunna bo kvar hemma. Verksamheten hänvisar också till artikel 26, Social trygghet.

IFO har gått med i resurscentrum för heder som ligger under Boråsregionen. Verksamheterna hänvisar också till artikel 26, Social trygghet.

IFO har inlett ett samarbete med polisen inom ramen för BOB, barn som riskerar att hamna i organiserad brottslighet. Verksamheten hänvisar också till artikel 33, Skydd mot narkotika, 36, Skydd mot annat utnyttjande och 40, Straffprocess och kriminalvård.

IFO genomför BIFF grupper, barn i föräldrars fokus, för att få till bättre samarbete mellan separerade föräldrar eftersom andelen ärenden med separerade föräldrar ökar och kan ge en psykisk ohälsa när samarbetet inte fungerar.

Ett arbete har påbörjats för att ta fram gemensamma rutiner mellan sektor lärande och sektor välfärd för att få en gemensam bild om när socialtjänsten ska kontaktas och när socialtjänsten ska vara med på möten. Verksamheterna hänvisar också till artikel 26, Social trygghet.

Biblioteket har uppmuntrat barn till läsning genom satsningar på ex. barnboksfigursfest, Sommarboken och den mobila läshusvagnen. Biblioteket har arbetat uppsökande med läsfrämjande genom att låna ut läshusvagnen till förskolor under april till oktober. Här hänvisar enheten också till artiklarna 6, Rätt till liv, överlevnad och utveckling och 31, Vila, fritid, lek och kultur.
Under krisberedskapsveckan deltog verksamhet utveckling på marknaden och pratade om och förevisade hemberedskap. Målgruppen var både barn och vuxna.

Under året har förvaltningen marknadsfört ”Lilla krisinfo” på sociala medier. Det är en Krisinformationssida som riktar sig till barn.

Stubo har genomfört trygghetsvandringar på flera bostadsområden. Målet är att skapa fina och trygga bostadsområden där man även känner sig säker på kvällen. Medverkande har varit polis, Ulricehamns kommun och Stubos personal. Bolaget hänvisar också till artikel 26, Social trygghet.

Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)

Planarkitekter har besökt Tingsholmsgymnasiet och pratat om vad en planarkitekt gör på jobbet, vilka pågående projekt som finns i kommunen samt hur man utbildar sig till planarkitekt.

I kommande nybyggnadsprojekt finns hållbarhetsperspektivet med i stor omfattning. Byggmaterial ska vara hållbara och hålla hög kvalitet och energieffektiva lösningar ska finnas för att främja en god inomhusmiljö som i sin tur ska ge en positiv utveckling för barnen.

På Stenbocksskolan har en aktivitet kallad Framtidskollen genomförts. Detta innebar att företag bjöds in till Pelarhallen under en förmiddag. Syftet var att få framför allt elever i årskurs 8 intresserade av framtidsval och olika yrken. Efter dagens avslut genomfördes en enkät där medverkande elever bland annat fick ge förslag på vilka företag de ansåg skulle vara med vid likvärdiga arrangemang i framtiden.

IFO har varit på gymnasiet och informerat om budget och vikten av att ha koll på sin ekonomi. Även detta utifrån att vi ser att allt fler yngre hamnar i ekonomiska svårigheter.

Då en minnesutställning av den lokale konstnären Olle ”Kello” Karlsson genomfördes hade alla förskolor, fritids och skolor uppmuntrats att vara delaktiga med alster inspirerade utifrån Kellos konstnärskap. Flera barngrupper skickade in teckningar och målningar som visades. Flera barngrupper också besökte utställningen och fick bl. teckna på plats. Här hänvisar enheten också till artikel 31, Vila, fritid, lek och kultur.

Kommunen har ett avtal om idéburet offentligt partnerskap med Ulricehamns Folkets hus där fokus är kultur för, av och med barn och unga. Under invigningen av filmfestivalen visade barnen sina kortfilmer samt genomförde en konsert på Folkets hus. Här hänvisar enheten också till artikel 31, Vila, fritid, lek och kultur.

Föräldrars ledning (artikel 5)

Personal inom IFO har deltagit i ett flertal utbildningar, bland annat Komet, som används i riktade föräldrautbildningar.

Levnadsstandard (artikel 27)

Stubo har öppnat ett återbruksrum på Hemrydsgatan 4 i Ulricehamn. Återbruksrummet är en plats där hyresgäster kan gratis lämna och hämta hela och rena saker, leksaker eller kläder som kan få ett nytt hem istället för att kastas.

Stubo beslutat att renovera sina bostäder så att man ska minska stora hyreshöjningar, Stubo ska erbjuda bostäder för alla.

Rätt till utbildning (artikel 28)

Under hösten 2024 startades ett skolsocialt team upp bestående av en kurator och en socialsekreterare. Detta är ett samarbete mellan sektor lärande och sektor välfärd.

Teamet ska främst arbeta för att öka närvaron i skolan för alla elever där de arbetar både strategiskt och operativt. Teamet arbetar för att öka samverkan mellan skolan och andra myndigheter gällande närvaro. De jobbar även under kortare perioder med individuella insatser på familj- och individnivå där de kommer arbeta för att komplettera eller förstärka skola och socialtjänst vid behov.

Ulricehamns kommun har ett eftersatt underhåll på sitt byggnadsbestånd. Under 2024 har inventering, av verksamhet fastighet, utförts och underhållsplanen kopplat till byggnader kompletterats och uppdaterats. De medel som avsatts i budgeten för 2024 för att genomföra underhåll har till stor del hamnat på skollokalerna. Verksamheten har fokus på att erbjuda barn och elever lokaler där man trivs, ger förutsättningar för pedagogiska behov såsom bra ventilation, akustik och flexibla rum för olika aktiviteter. Lokalerna ska vara fria från skadliga ämnen och ha en god luftkvalitet. Verksamheten hänvisar också till artikel 24, Hälso- och sjukvård.

Vila, fritid, lek och kultur (Artikel 31)

Under hösten inventerade verksamhet fastighet samtliga utemiljöer och en underhållsplan utformades för att rusta upp exempelvis skollekplatser. Syftet är att tillgänglighetsgöra ytorna samt säkerställa att barn känner sig trygga och inkluderade, oavsett funktionsvariationer, i och i anslutning till dem. Samtliga utemiljöer kommer inte att genomgå en upprustning under samma år, utan det är ett arbete som kommer ske löpande framöver.

Flera föreningar har under året fått folkhälsomedel för att öka förutsättningar att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga, främst i kransorterna.

Skydd mot narkotika (artikel 33)

Ett av målen i kommunens ANDTS-förebyggande handlingsplan kopplas till det nationella delmålet ”Barn och unga ska skyddas mot skadliga effekter orsakade av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar”. Där har kommunen aktiviteter som exempelvis handlar om regelbunden information till vårdnadshavare och viktiga vuxna för att öka kunskapen. Även elever i gymnasiet får ta del av utbildning om narkotikans effekter på hälsa och samhället. Personal som möter unga i sitt arbete får också kunskap om ämnet.

Inom förvaltningen möter vi barn i flera av våra verksamheter samt beslutar om frågor som rör barn på olika nivåer. Barnkonventionens artiklar är vägledande i hur beslut tas och hur verksamheter utformas. Nedan följer ett antal exempel på återkommande aktiviteter som sektorer och bolag lyfter fram där de aktivt arbetar för att uppfylla barnkonventionens intentioner.

Förvaltningens uppdrag syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Barns rättigheter är inkluderade i flera av bestämmelserna i plan- och bygglagen.

Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)

Barns rätt att vara delaktiga och ges inflytande finns förutom i barnkonventionen även beskrivet i skollagen och i läroplaner för samtliga skolformer och kan därför sägas genomsyra hela utbildningssystemet. Alla skolor har flera olika former av organiserad samverkan där elevernas synpunkter förs fram av valda elevrepresentanter. Flera lärare använder sig av digitala exit tickets som ett sätt att kontinuerligt fånga elevernas synpunkter på undervisningen. Inom förskolan arbetar flera enheter med barnråd för de äldre barnen. I barnrådet får barnen möjlighet att uttrycka sina åsikter kring exempelvis undervisning, aktiviteter, lärmiljöer och måltider. Elevers röster hörs också i en årlig enkät riktad till samtliga elever från förskoleklass till gymnasium där synpunkter kring trygghet, trivsel, studiero, arbetsmiljö och undervisning efterfrågas. Anpassad skola har en egenutformad enkät som tydliggörs med hjälp av bildstöd.

I de skyddsronder som genomförs årligen på skolorna representeras elevperspektivet av vanligtvis två elever. Elevskyddsombud från högstadium och gymnasium bjuds in till sektorsamverkan vid fyra tillfällen per läsår. Då lyfts synpunkter och önskemål kring bland annat elevernas arbetsmiljö, undervisning och måltider. Synpunkterna tas om hand och återkopplas vid nästkommande möte.

Verksamheterna inom sektor välfärd tillämpar ett arbetssätt där barnets bästa är i fokus och i samverkan med andra aktörer strävar verksamheterna efter ett individanpassat förhållningssätt och bemötande där varje barn får rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör det enskilda barnet.

Oavsett om det gäller nybyggnation, renovering, skapande eller andra projekt och aktiviteter arbetar sektor service för att barn ska ges möjlighet till delaktighet att påverka. Det sker, vid behov, i samarbete med exempelvis skola/förskola i form av enkätundersökningar, workshops, genom lek, pyssel etcetera och anpassat efter åldersgrupp. Dialog sker kontinuerligt med barn och ungdomar i olika forum som matråd (kosten), Ungdomens hus (kultur och fritid), Sommarvågen (kultur och fritid), skolbibliotekscentral (stadsbiblioteket) och skolkultursgrupp (kultur och fritid). Förutom att hänvisa till artikel 12 refererar sektor service också till att ovan nämnda verksamhet handlar om Vila, fritid, lek och kultur (artikel 31) och Syftet med utbildning (artikel 29).

Icke diskriminering (artikel 2)

På varje förskola och skola finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen revideras årligen och innehåller åtgärder med syfte att förebygga och förhindra diskriminerande och kränkande behandling av barn och elever. Upplevda kränkningar rapporteras i digitalt system och utreds vidare av huvudmannen.

Barnets bästa (artikel 3)

Verksamheterna inom sektor service arbetar både med och för barn där beslut fattas utifrån vad som är bäst för barn och ungdomar, oavsett funktionshinder. Inom verksamheterna kost, kultur och fritid (simhall, Ungas fritid, kultur, bibliotek) samt kommunservice (enhet park och skog) blir detta mer märkbart där många av barnkonventionens artiklar är vägledande i besluten som tas.

Gemensamt för alla verksamheter inom sektor välfärd är att barnets bästa alltid beaktas i myndighetsutövning och utförande av insats

Föräldrars ledning (artikel 5)

Kommunkoncernen somarbetsgivare har en positiv hållning till föräldrars rättigheter och bejakar uttag av VAB och föräldraledigheter med mera. Arbetsgivaren är noggrann med att följa lagar och avtal, till exempel arbetstidsavtal vilket bäddar för en god arbetsmiljö och att föräldrar därmed har utrymme för en aktiv fritid tillsammans med sina barn.

UEAB arbetar för ett kontinuerligt arbete för ett hållbart arbetsliv, med hälsa i fokus (träning på arbetstid) som hjälper medarbetarna att orka vara föräldrar efter arbetstid.

Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
De verksamheterna inom sektor välfärd som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar tar aktivt del av samhällets utbud av tillgänglighetsanpassade aktiviteter utifrån rätten till utveckling, delaktighet i samhället och ett fullvärdigt liv. Verksamheten refererar också till Funktionshindrade barn (artikel 23).

Kommunkoncernen erbjuder barn introduktion till vuxenlivet genom praktikantplatser, feriearbete och sommarvikariat. Kommunledningsstaben hänvisar också till Rätt till utbildning där yrkesvägledning är en del (artikel 28).

Yttrande och informationsfrihet (artikel 13)

Kommunen har fokus på klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk som är anpassat efter mottagarens behov.

Uppfostran och utveckling (artikel18)

Inom sektor välfärd finns olika verksamheter som syftar till att stödja vårdnadshavare i deras roll utifrån behov, exempelvis anhörig- och föräldrastödsgrupper.

Skydd mot övergrepp (artikel 19)

När barn har utsatts för våld eller övergrepp samverkar sektor välfärd med Barnahus Älvsborg för att barn ska säkerställas de bästa förutsättningarna till stöd och skydd.

Levnadsstandard (artikel 27)

Stubo jobbar aktivt vräkningsförebyggande och har bland annat implementerat ett samarbete med Ulricehamns kommun med målet är att inga barn ska bli vräkta från sina hem.

Rätt till utbildning (artikel 28)

NUAB och högstadieskolan samarbetar med framtidsverkstan där ungdomar får besöka industrier för att se vilka yrken som finns. Även samarbete med Ung Drive feriearbete och Ung företagsamhet sker kontinuerligt och utvecklas framöver.

Informationsskyldighet om konventionen (artikel 42)

All personal inom verksamhet kultur och fritid har genomgått utbildning i FN:s barnkonvention och barnrätt.

Alla medarbetare inom sektor välfärd är väl förtrogna med barnkonventionen och utbildningsinsatser genomförs i olika grad beroende på respektive arbetsplats behov och förkunskap.