Ulricehamns kommun gör varje år en gemensam årsredovisning för hela kommunkoncernen. I den följer vi upp årets arbete och redovisar kommunens och kommunkoncernens ekonomi.

Årsredovisning 2025 (pdf) pdf, 20.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Årsredovisning 2024 (pdf) pdf, 8 MB, öppnas i nytt fönster.
Årsredovisning 2023 (pdf) pdf, 4.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Årsredovisning 2022 (pdf) pdf, 4.8 MB, öppnas i nytt fönster.

Ekonomiskt resultat 2025

Resultatet för året är cirka 76 miljoner kronor. Det ska sättas i relation till kommunens totala ekonomi på ungefär 1,9 miljarder kronor. En del av förklaringen till resultatet är att flera planerade investeringar blev försenade under året. När investeringar skjuts fram behöver kommunen också låna mindre pengar under tiden.

Hur gick det ekonomiskt för Ulricehamns kommun 2025?

Ulricehamns kommun hade en stabil ekonomi under 2025. Pengarna räckte till kommunens löpande verksamhet. Kommunen kunde också betala 44 procent av investeringarna med egna pengar, alltså utan att behöva låna. Resultatet för året blev cirka 76 miljoner kronor. Kommunens totala omsättning är ungefär 1,9 miljarder kronor. Resultatet bidrar till att stärka kommunens ekonomi på längre sikt.

Var får kommunen pengarna ifrån?

Den största delen av kommunens pengar kommer från kommunalskatten, alltså den skatt som invånarna betalar på sina inkomster. Kommunen får också pengar från staten i form av statsbidrag. Vissa av dessa kan kommunen använda fritt, medan andra är riktade till särskilda verksamheter. En mindre del av intäkterna kommer från avgifter, till exempel avgifter för förskola och äldreomsorg.

Vad använder kommunen pengarna till?

Det mesta av kommunens pengar går till välfärd, till exempel förskola, skola, äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Pengarna används också till andra verksamheter som kommunen ansvarar för, till exempel samhällsplanering, miljöarbete, bibliotek, räddningstjänst samt drift och underhåll av kommunens lokaler. En del av pengarna används också till investeringar, till exempel när kommunen bygger skolor, boenden inom vård och omsorg eller utvecklar nya bostadsområden.

Är det bra eller dåligt att kommunen gör ett överskott?

Det är bra och nödvändigt att kommunen gör ett överskott. Överskottet behövs för att klara framtida kostnader, till exempel pensioner till tidigare anställda. Det gör också att kommunen kan genomföra investeringar utan att behöva låna mer pengar än nödvändigt. På så sätt blir kommunens ekonomi mer stabil över tid.

Varför blev resultatet så annorlunda än budgeterat?

I budgeten räknade vi med ett resultat på 37 miljoner kronor. I verkligheten blev resultatet 76 miljoner kronor. Den främsta orsaken är att flera planerade investeringar inte genomfördes under året. När investeringar skjuts fram behöver kommunen låna mindre pengar, och då blir också räntekostnaderna lägre. Dessutom blev kostnaderna för pensioner lägre än vad vi hade räknat med.

Hur gick det ekonomiskt för kommunens olika verksamheter, som sektor lärande och sektor välfärd?

Kommunens sektorer är olika delar av organisationen som ansvarar för olika verksamheter, till exempel skola, omsorg och samhällsservice. Sammantaget gick sektorerna 11,8 miljoner kronor bättre än vad vi hade planerat i budgeten. Det kan låta som mycket pengar, men den totala budgeten för verksamheterna är cirka 1,8 miljarder kronor. Skillnaden motsvarar alltså ungefär 0,7 procent. En förklaring är att flera verksamheter haft utmaningar med att rekrytera personal. När det uppstår tid mellan att en medarbetare slutar och en ny börjar minskar personalkostnaderna tillfälligt.

Hur mycket pengar har gått till de olika verksamheterna, som skola och omsorg?

Hur kommunens pengar fördelas mellan olika verksamheter beslutas av politikerna i kommunfullmäktige. Varje verksamhet får en budget, alltså hur mycket pengar den planerar att använda under året. Utfallet visar hur mycket pengar som faktiskt användes.

Under 2025 såg det ut så här. Siffrorna är i miljoner kronor.

• Kommunledningsstaben: budget 134 och utfall 129
• Miljö och samhällsbyggnad: budget 103 och utfall 113
• Välfärd: budget 662 och utfall 649
• Lärande: budget 773 och utfall 765
• Service: budget 122 och utfall 126

Betyder ett bättre resultat att kommunen har mer pengar att använda nästa år?

Nej. Ett bättre resultat betyder inte att kommunen får mer pengar att använda i verksamheten nästa år. Enligt kommunallagen får kommunen inte flytta pengar från ett år till ett annat för att betala den dagliga verksamheten, till exempel fler anställda eller andra löpande kostnader. Men ett överskott fyller ändå viktiga funktioner:

• Det gör kommunens ekonomi starkare och mer stabil, till exempel genom att kommunen får en större ekonomisk buffert. Denna kan då användas om ekonomin försämras eller om oväntade kostnader uppstår.
• Det minskar behovet av att låna, eftersom fler investeringar kan betalas med egna pengar.

Hur gick det med investeringarna under 2025?

Kommunen planerade investeringar på ungefär en miljard kronor under 2025. I verkligheten genomfördes investeringar för cirka 414 miljoner kronor.

Under året gjordes investeringar bland annat i

• en ny F–6-skola
  
• fler platser på vård- och omsorgsboendet Ryttershov
  
• kulturhuset
  
• ett nytt boende för socialpsykiatrin
  
• utbyggnad av bostadsområdet i Sanatorieskogen
  
• en ny gruppbostad på Bergsäter
  
• it-utrustning
  
• fastighetsunderhåll.
  

Flera planerade projekt blev försenade och genomfördes därför inte enligt tidsplan. Det gäller bland annat

• den nya F–6-skolan
  
• Ryttershov
  
• kulturhuset
  
• Gällstadgården
  
• Rönnåsen etapp två
  
• boendet inom socialpsykiatrin.
  

Betyder lägre investeringar att kommunen har sparat pengar?

Nej. Lägre investeringar betyder inte att kommunen har sparat pengar. Det betyder att investeringarna genomförs senare än planerat. När investeringar skjuts fram kan kommunen också vänta med att ta nya lån. Då blir räntekostnaderna lägre under tiden.

Varför finns det effektiviseringskrav när resultatet ändå blev bättre?

Effektiviseringskraven beslutades av politikerna när de tog beslut om budgeten. Beslutet bygger på de förutsättningar som var kända då. Syftet är att kunna hantera framtida kostnadsökningar och skapa utrymme för gemensamma satsningar i kommunen. Att resultatet blev bättre än budget beror till stor del på faktorer som inte gick att förutse när budgeten togs, till exempel

• utmaningar att rekrytera personal, vilket gav lägre kostnader
  
• högre riktade statsbidrag än förväntat.