Samverkan kring barn och unga

Vi vill att alla barn och ungdomar i Ulricehamns kommun ska få möjlighet till en trygg uppväxt och en fungerande skolgång. För att det ska bli verklighet samarbetar skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet.

Det som är avgörande för att framgångsrikt kunna stötta när det behövs är att de vuxna som finns i barnens vardag samarbetar. Det kan handla om professionella, medarbetare inom kommunens verksamheter, andra viktiga vuxna som vårdnadshavare, släkt, vänner med flera.

Alkohol och andra droger spelar ofta en roll när unga människor tar till normbrytande beteenden, begår brott eller blir utsatta för brott. Genom gemensamma insatser kan vi förebygga droganvändning, normbrytande beteenden, social utsatthet och kriminalitet. Vi kan stötta de barn och ungdomar som riskerar att hamna snett eller redan har gjort det.

Din roll som viktig vuxen

Som vårdnadshavare har du en stor betydelse för hur ditt barn ser på droger och riskbeteenden. Både genom hur du själv agerar och hur du pratar med ditt barn. Men även andra vuxna i barnens närhet, som mor- och farföräldrar, grannar, fritidsledare och tränare, spelar en viktig roll.

Tveka inte att ta kontakt om du känner oro för en ungdom eller ser något som verkar allvarligt eller brottsligt.

Du kan alltid nå skola, socialtjänst, fritidsledare eller öppenvården via kommunens växel: 0321-59 50 00. Vid pågående brott ringer du alltid 112, och vid icke akuta tips kontaktar du polisen på 114 14.

Kommunens förebyggande arbete

I Ulricehamns kommun arbetar vi dagligen för att skapa goda förutsättningar för barns och ungas hälsa, trygghet och välmående. Det görs både genom det ordinarie arbetet i skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Men också genom riktade satsningar – exempelvis utbildning, information och samverkan kring drogförebyggande frågor.

Ett viktigt verktyg i detta arbete är samverkansformen Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tack vare detta arbete kan vi snabbare identifiera unga som befinner sig i riskzon, förstå aktuella trender och samordna stödinsatser på ett effektivt sätt. Skola, socialtjänst, polis och fritid samarbetar för att förebygga kriminalitet, missbruk och social utsatthet bland unga upp till 20 år.

Arbetet syftar till att stärka ungdomarnas skolgång, trygghet och framtidstro samt förhindra att de fastnar i destruktiva miljöer eller beteenden.

Målgruppen är ungdomar som visar tecken på att vara på väg in i normbrytande beteende och väcker oro i sin omgivning. Exempelvis hos familj, skola, socialtjänst eller polis.

Kontakta oss gärna

Om du har en ungdom i din närhet som du känner oro för, och som du tror skulle kunna få stöd genom oss, är du varmt välkommen att kontakta oss för att få veta mer.

För att kunna samarbeta effektivt kring enskilda ungdomar krävs ett samtycke från vårdnadshavare, så att sekretessen mellan myndigheterna kan brytas. Det gör det möjligt för oss att dela relevant information och tillsammans skapa nya vägar framåt för den unga personen.

Kontaktuppgifter

Stefan Hellberg
SSPF-koordinator
0766-43 50 42

Samverkansformen SSPF

Samverkansformen Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) är ett samarbete där olika verksamheter i Ulricehamns kommun arbetar för att barn och unga ska få en trygg uppväxt fri från kriminalitet, droger och annan utsatthet.

Arbetet sker på övergripande nivå där vi kartlägger och förebygger problem i kommunen. Men det sker också på individnivå, där vi samordnar insatser kring ungdomar som visar tecken på normbrytande beteende.

Syftet är att skapa en tydlig bild av hur läget ser ut i kommunen när det gäller bland annat substansbruk, skadegörelse och kriminalitet. Men framför allt vill vi identifiera och stötta ungdomar som riskerar att hamna fel innan problemen växer sig större.

Så arbetar vi

Arbetet inom vår samverkansform sker på tre nivåer: styrgrupp, strategisk grupp och individnivå.

Styrgruppen

Styrgruppen består av en koordinator, enhetschef för centrala elevhälsan och verksamhetschefer från förskola, grundskola, gymnasiet,socialtjänst och funktionsnedsättning.

Gruppen träffas ungefär tre gånger per termin för att ta del av den samlade lägesbilden och besluta om inriktningen på arbetet. Här kan även beslut fattas om exempelvis säkerhetsåtgärder på skolor, som kameraövervakning eller andra insatser som ligger utanför arbetsgruppens mandat.

Den strategiska gruppen

Den strategiska gruppen består av koordinatorn, rektorer från grundskola, anpassad skola och gymnasium, representanter från socialtjänst och öppenvård, representanter från fritid, säkerhetssamordnaren och kommunpolis.

Gruppen träffas en gång i månaden för att dela aktuell lägesbild, utbyta kunskap och planera gemensamma förebyggande insatser.

I den strategiska gruppen diskuteras övergripande frågor, till exempel

ökande bruk av e-cigaretter bland unga
destruktiva grupperingar med normbrytande beteenden på enskilda skolor
ökad skadegörelse i ett område.

Gruppen kan besluta om informationsutskick till vårdnadshavare, brev till näringsidkare om id-kontroller eller förstärkt närvaro på platser.

Enskilda ungdomar diskuteras aldrig i den strategiska gruppen.

Individnivå

När minst två oberoende verksamheter uttrycker oro för en ungdom kan ett individmöte startas. Här arbetar man på individnivå tillsammans med den unge och berörda vuxna. Målet är att bryta ett normbrytande beteende eller förhindra att en kriminell utveckling tar fart.

Deltagande är frivilligt, men för att samverkan mellan myndigheter ska fungera krävs ofta samtycke från både den unge och vårdnadshavare, så att sekretessen mellan exempelvis polis och socialtjänst kan brytas.

Vid mötena pratar man om vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad, och hur uppföljningen ska ske. Ett nytt möte bokas vid behov för att följa upp hur situationen utvecklats.

Koordinatorns roll

Samverkansformens koordinatorn fungerar som navet i samarbetet och deltar i alla tre nivåer av arbetet. Koordinatorn sammankallar möten, håller ihop nätverket och ser till att rätt personer och verksamheter kopplas in vid behov.
En viktig del av rollen är att se till att information och åtgärder når fram snabbt, till exempel vid fall av skadegörelse eller substansbruk på en skola. Det är en stor fördel om koordinatorn har god lokalkännedom och ett brett kontaktnät, både inom kommunens verksamheter och i lokalsamhället.

Identitet och gemenskap

I grunden handlar det här arbetet om identitet, om att unga människor behöver känna tillhörighet och mening. Frågan blir: vem vill jag vara, och var hör jag hemma?

För många ungdomar kan föreningslivet vara ett avgörande alternativ till destruktiva miljöer. Oavsett om det handlar om scouterna, innebandy eller musik ger det en positiv gemenskap och en känsla av tillhörighet, något som kan vara helt avgörande för att bryta en negativ bana.

Även vårdnadshavare kan behöva stöd, särskilt om man kämpar med arbetslöshet eller andra svårigheter. Då kan vi samverka med exempelvis Arbetsförmedlingen eller bostadsbolag för att stärka hela familjen.