Stöd till dig som är barn eller ungdom
Du som är ung har rätt att växa upp under trygga förhållanden. Om du inte mår bra eller om du är orolig för någon annan finns hjälp att få.
Du kan kontakta socialtjänstens mottagning eller ringa familjelinjen:
- Barn och ungas mottagningstelefon: 0321-59 66 54.
- Familjelinjen: 0321-59 56 49.
Socialtjänsten kan hjälpa till om du, dina syskon eller föräldrar har problem som exempelvis:
- Missbruk – när någon i familjen dricker mycket alkohol eller tar droger.
- Våld eller hot hemma – när du eller någon i din familj blir slagen, hotad, hånad, utsatt för hedersproblematik eller sexuella övergrepp.
- Ekonomiska problem – när pengarna inte räcker till.
- Kriminalitet – när någon i familjen gör brottsliga saker.
- Psykisk ohälsa – när någon i familjen mår dåligt.
- Skilsmässa eller separation – när dina föräldrar inte kommer överens.
Om någon annan är orolig för dig och kontaktar oss
Om någon annan är orolig för dig och ringer eller skriver till oss på socialtjänsten kallas det för en orosanmälan.
När vi tar emot en orosanmälan gällande dig måste vi först ta reda på om du behöver få akut hjälp och skyddas på en gång. Det måste vi göra samma dag som anmälan kommit in. Om vi kommer fram till att det inte är så bråttom bokar vi tid för det första mötet genom att ringa eller skicka ett brev till dina föräldrar.
Sedan görs en förhandsbedömning för att bestämma om vi ska starta en utredning kring din situation eller inte. Vi tar bland annat reda på om du och din familj fått hjälp tidigare. Vi kan också prata med dig, din familj och den som gjorde anmälan för att ta reda på mer om hur du har det och hur du mår.
När vi är klara med förhandsbedömningen berättar vi för dig och dina föräldrar om vi ska starta en utredning eller inte. Om vi startar en utredning gör vi det för att få mer information om det stöd du behöver och hur vi kan hjälpa dig. Målet är att vi på socialtjänsten tillsammans med dig och dina föräldrar ska komma fram till vilken hjälp du ska få för att det ska bli bättre för dig. Utredningen får som regel inte ta längre tid än fyra månader. Vi vill gärna att du och din familj är med under utredningen för att vi ska kunna fatta ett beslut som alla tycker känns bra. Du har rätt att få prata själv med din socialsekreterare under tiden som vi gör utredningen.
Ibland kan du behöva hjälp, men utan utredning. Om vi inte startar en utredning kan vi hjälpa dig och din familj att få tag på hjälp som passar bättre.
Om du själv tagit kontakt med socialtjänsten
Om du eller din vårdnadshavare ber socialtjänsten om hjälp kallas det att ni gör en ansökan. Då inleder socialtjänsten en utredning för att ta reda på vilken hjälp ni behöver.
Att söka hjälp från socialtjänsten är frivilligt. När du eller din vårdnadshavare kontaktar oss pratar vi om vilken hjälp ni skulle vilja ha. Om du tycker att dina frågor har besvarats efter samtalet kanske du tycker att det är onödigt att få tid för ett besök. Då kan du och socialsekreteraren komma överens om att ni inte behöver ha mer kontakt.
Om ni kommer överens om att det vore bra att träffas får du berätta vad du heter, hur gammal du är och ditt telefonnummer. Vi vill gärna ha ett telefonnummer till dina föräldrar också.
Om problemet inte är akut kan du få vänta någon vecka på första besöket. Ibland bestämmer vi en tid direkt, ibland blir du uppringd senare eller får ett brev hem med en bokad tid.
Om socialsekreteraren blir väldigt orolig för dig, kan vi behöva behålla kontakten med dig för att hjälpa dig. Vi behöver ta kontakt med dina föräldrar för att prata mer om oron för dig och hur vi kan hjälpa dig att få det bättre.
I vissa fall kanske det är för farligt för dig att vi pratar med dina föräldrar, till exempel om du har blivit slagen av dina föräldrar eller utsatt för sexuella övergrepp. Då kan vi vänta med att kontakta dem. Innan vi pratar med dina föräldrar kommer vi prata med dig om det, så att det känns så bra det kan.
Om du vill förbereda dig inför en träff med socialsekreteraren
Socialsekreterarens jobb handlar om att du ska få det bra. Den enda som vet precis hur du mår och vad du behöver för att må bra är du själv. Därför kan det vara bra att du förbereder dig inför ett möte med socialsekreteraren.
Fundera gärna på hur ditt liv ser ut just nu. Finns det något som gör dig ledsen och finns det något som gör dig glad? Skriv gärna ner några punkter innan vi ses – det gör det lättare för oss att förstå vad vi kan hjälpa dig med.
Om du till exempel inte trivs hemma kan vi hjälpa dig att prata med dina föräldrar om det som inte känns bra. Socialsekreterare är vana att prata om svåra saker.
Om dina föräldrar ska med dig när du träffar din socialsekreterare kan du fundera på om du vill sitta själv med din socialsekreterare en stund. Då kan du ringa din socialsekreterare innan och säga det eller säga det på mötet.
Vem som kan ansöka om stöd
Du kan ansöka om stöd om du är
- mellan 0 och 18 år
- vårdnadshavare
- särskilt förordnad vårdnadshavare
- god man för ensamkommande barn
- person med fullmakt.
Om du är under 18 år och ansöker om stöd kommer en kontakt tas med dina föräldrar. Om du är under 15 år måste dina föräldrar godkänna eventuella insatser som du får godkända.
Det här händer efter inskickad ansökan
Utredning
När du skickat in din ansökan om stöd startar vi en utredning som pågår i längst fyra månader. En socialsekreterare tar kontakt med dig och andra som ansökan handlar om för att utreda behovet av stöd.
Bedömning
När handläggaren har fått in uppgifterna görs en samlad bedömning om du, enligt socialtjänstlagen, har rätt eller inte till stödet som du ansökt om.
Beslut
Du kommer att få ett skriftligt beslut som visar på om du blir beviljad det du ansökt om eller om du får avslag. Om du får avslag kan du överklaga beslutet. Hur du då går tillväga får du veta i samband med beslutet.
Du som har kontakt med socialtjänsten har alltid en socialsekreterare som är ansvarig för just dig och din familj. Du är alltid välkommen att ställa frågor eller säga vad du tycker till din socialsekreterare.
Varför har jag kontakt med socialtjänsten?
Det är inte säkert att du vet varför du har kontakt med oss på socialtjänsten. Då får du gärna fråga din socialsekreterare. Trots att vi tror att vi är tillräckligt tydliga med varför barn och unga har kontakt med oss, är det inte alltid säkert att alla har förstått. Självklart ska du veta varför vi är inblandade i ditt liv. Du får gärna fråga flera gånger.
Vilken hjälp får ni från socialtjänsten?
Om du inte riktigt vet vilken hjälp socialtjänsten ger dig och din familj är det bara att fråga dina föräldrar eller din socialsekreterare. Din socialsekreterare vill att du ska veta vilken hjälp ni får.
Ibland är det många vuxna inblandade för att hjälpa ett barn och en familj. Det kan vara till exempel socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och skolan. Om det är så för dig och din familj kan alla ses tillsammans och göra en gemensam planering för att du ska få det så bra som möjligt. Det kallas nätverksmöte eller samordnad individuell plan (SIP).
Dina rättigheter finns beskrivna bland annat i barnkonventionen.
Här är några av dem:
- Alla barn har rätt till liv och utveckling.
- Alla barn har rätt att bilda sina egna åsikter och få uttrycka dem.
- Alla barn har rätt till yttrandefrihet, tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
- Alla barn skall skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld hemma.
- Alla barn har rätt till trygghet.
- Alla barn har rätt till utbildning och att gå i skolan.
- Alla barn har rätt till lek, vila och fritid.
- Alla har rätt att välja sin egen partner, oavsett kön, sexualitet, religion eller etnicitet.
- Ingen får tvinga dig till ett äktenskap.
Detta betyder att vi på socialtjänsten ska utgå från vad som bedöms vara bäst för dig som barn, att vi ska höra efter vad du tycker. Det är inte alltid vi kan göra exakt så som du vill, men du ska ha fått säga din mening. Du har också rätt att ta del av vad andra har sagt om dig. Om du inte tycker att det känns bra med den socialsekreterare du fått, kan du be om att få byta.
Det är den svenska regeringen och de statliga och kommunala myndigheterna som ska se till att dina rättigheter inte kränks. Det betyder att till exempel vuxna på din skola, socialtjänsten, sjukvården och polisen ansvarar för att skydda dina rättigheter.
Kontakta oss gärna om du har frågor.
Stress
Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när man behöver göra något snabbt. Men om kroppen inte hinner återhämta sig eller om man är stressad fast man inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.
Du kan läsa mer om stress hos Ungdomsmottagningen, 1177 och Bris.
Stress (umo.se) Länk till annan webbplats.
Fakta och råd om stress (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Information om stress (bris.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Alkohol, tobak, droger
Alkohol, tobak och narkotika är olika sorters droger. En drog är något som är giftigt. Den som använder det blir påverkad och man kan bli beroende av det. Alltså räknas alkohol och tobak också som droger. Både personer som har missbruksproblem och de som lever med någon som har det kan få bra hjälp. Hur man själv påverkas av att bo eller leva tillsammans med någon som dricker eller tar droger är olika från person till person. Därför är det också olika vilken hjälp man behöver.
Alkohol och droger (bris.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Tobak, alkohol, droger (umo.se) Länk till annan webbplats.
Alkohol och droger, riskbruk och missbruk (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Missbruk av anabola androgena steroider (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Att bo med vuxen som missbrukar (umo.se) Länk till annan webbplats.
Problem i skolan
En stor del av livet handlar om att gå i skolan. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om man tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.
Föräldrars roll
Om ditt barn ofta är borta från skolan påverkar det barnets utveckling och de framtida möjligheterna på ett negativt sätt. Skolfrånvaro kan bero på sådant som morgontrötthet, problem med skolarbetet, oro och mobbing.
Problem i skolan och skolfrånvaro (1177.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Dyslexi
Dyslexi innebär att man har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text. Man kan behöva få hjälp tidigt med att öva sina läs- och skrivförmågor. Man kan minska besvären av dyslexi genom att öva sig att läsa och skriva tillräckligt snabbt.
Dyslexi (1177.se) Länk till annan webbplats.
Svenska dyslexiföreningen (dyslexiforeningen.se) Länk till annan webbplats.Dyslexiförbundet (dyslexi.org) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Funktionsnesättning
En funktionsnedsättning kan vara kroppslig eller psykisk. Många har osynliga funktionsnedsättningar och många har också flera funktionsnedsättningar. Du som har funktionsnedsättning kan få stöd av kommunen.
Stöd från kommunen för dig med funktionsnedsättning Öppnas i nytt fönster.
Att funka olika (umo.se) Länk till annan webbplats.
Funktionsnedsättning (1177.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Mobbning och kränkande behandling
När du upprepade gånger blir illa behandlad av människor runt omkring dig kallas det mobbning. Mobbning kan vara allt ifrån att bli kallad nedsättande saker till att bli utsatt för våld. Det har även blivit vanligare att mobbning sker på nätet.
Mobbning (umo.se) Länk till annan webbplats.
Att bli illa behandlad på nätet (umo.se) Länk till annan webbplats.
Kränkning och diskriminering
Kränkande behandling kan vara att en elev kränker en annan elev eller att skolpersonal kränker en elev. Skolan är skyldig att ingripa om en elev utsätts för kränkande behandling och ska också arbeta förebyggande för att förhindra att det sker. Diskriminering innebär att du blir sämre behandlad på grund av egenskaper som du inte kan påverka, till exempel kön, ursprung eller sexuell läggning.
Diskriminering (umo.se) Länk till annan webbplats.
Kränkande eller diskriminerande behandling kan man anmälda till Barn- och elevombudet och till Diskrimineringsombudsmannen.
Barn- och elevombudet (skolinspektionen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Diskrimineringsombudsmannen (do.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Sexuella övergrepp
Sexuella övergrepp är när någon eller några kränker en annan person på ett sexuellt sätt. Alla sexuella handlingar som görs mot någons vilja är sexuella övergrepp. Det finns hjälp att få för den som har blivit utsatt.
Våldtäkt och andra sexuella övergrepp (umo.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sexuella övergrepp (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hjälp från kommunen
Hälp till familj, barn och ungdomar Öppnas i nytt fönster.
Våld i nära relationer Öppnas i nytt fönster.
Våld och övergrepp
Du har rätt att känna dig trygg i ditt hem och de som ska ta hand om dig får inte hota dig, kalla dig värdelös, slå dig eller tvinga dig till sexuella handlingar. Det är alltid den som utsätter någon som har ansvaret för att det sker.
Ett annat slags våld är att de vuxna inte tar hand om en på ett bra sätt. Det kan till exempel vara om man ofta får gå hungrig, inte har kläder, inte har någonstans att sova, någon i familjen tar ens pengar eller man inte får omtanke och kärlek. Vuxna måste helt enkelt ta hand om sina barn på ett bra sätt.
Allt våld mot barn kan kallas barnmisshandel och det är förbjudet.
Våld från vuxna i familjen (umo.se) Länk till annan webbplats.
Våld i relationer
En relation där någon får en att må dåligt är inte bra. Då kan man behöva hjälp för att reda ut det som inte funkar.
Unga relationer (ungarelationer.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Storasyster (storasyster.org) Länk till annan webbplats.
Kärleken är fri (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats.
Killar.se (killar.se) Länk till annan webbplats.
Tjejjour (unizonjourer.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Hälp till familj, barn och ungdomar Öppnas i nytt fönster.
Våld i nära relationer Öppnas i nytt fönster.
Ilska och utbrott
Barn som utmanar sin omgivning till exempel med ilska och trots betraktas ofta som att de är aggressiva eller är destruktiva. Det är dock viktigt att förstå mekanismerna bakom. Ibland kan vuxnas bemötande skapa negativa spiraler och förstärka beteendet. Läs mer om barn som utmanar på Socialstyrelsens hemsida.
Barn som utmanar (socialstyrelsen.se (pdf) Länk till annan webbplats.
Barn som lätt får utbrott (1177.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Har du det jobbigt hemma?
För det allra mesta får barn sina behov tillräckligt väl tillfredsställda av sina föräldrar. Men ibland räcker inte föräldrarnas förmåga till. Då måste andra vuxna ingripa. Det sker både för att hjälpa barnet men också för att ge föräldern stöd i sin förmåga att vara förälder.
Bris – Barnens rätt i samhället (bris.se) Länk till annan webbplats.
Bris vuxentelefon om barn: 077-150 50 50
Barnens hjälplinje: 116 111
Föreningen Maskrosbarn (maskrosbarn.org) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Föräldraskapsstöd Öppnas i nytt fönster.
Familjecentralen Öppnas i nytt fönster.
Skilsmässa?
Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.
I Ulricehamns kommun erbjuder vi gruppverksamhet till barn och unga mellan 7 och 13 år som har föräldrar som skiljer sig, eller har skilt sig.
Skilda föräldrar (umo.se) Länk till annan webbplats.
Skilsmässsa (bris.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skilsmässa (domstol.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Information om skilsmässa eller separation i en barnfamilj (1177.se) Länk till annan webbplats.
Dödsfall
Att förlora någon som står en nära är en svår del av livet. Man kan känna sorg och oro över vad som kommer att hända. Sorg är de känslor och tankar som kan komma när man har varit med om något allvarligt som förändrar livet. Att sörja kan ta tid, men det hjälper en att komma vidare.
Sorg (umo.se) Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om att tänka på döden (umo.se) Länk till annan webbplats.
Information om dödsfall hos 1177 vårdguiden (1177.se) Länk till annan webbplats.
Kris i livet
Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som är svårt att hantera och som gör att vi tillfälligt tappar fotfästet. Kris är inte detsamma som psykisk sjukdom men om en kris inte blir löst på ett bra sätt kan den leda till psykiskt lidande.
Att vara i kris (umo.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Ekonomiska problem
Ekonomisk utsatthet kan innebära att barn eller ungdomar får växa upp med mycket begränsade ekonomiska resurser. Det kan innebära att ens familj knappt har pengar till mat, hyra, el och kläder. Det kan också innebära att man klarar att täcka de materiella nödvändigheterna, men att man ändå tvingas leva på ett sätt som avviker från sociala normer och skälig levnadsstandard.
Barnfattigdom (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats.
Ekonomiskt stöd (1177.se) Länk till annan webbplats.
Hjälp från kommunen
Kriminalitet
Av olika skäl kan man hamna i situationer som leder till att man gör kriminella handlingar, till exempel att man gör ett inbrott eller skadar andra. Även om det bara är en person som begår brottet påverkas ofta hela familjen på olika sätt. Ibland kan det vara svårt att bryta ett kriminellt beteende, även om man vill. Men det finns stöd för att man ska kunna hitta vägar tillbaka.
Hjälp från kommunen
Kommunen erbjuder bland annat medling. Syftet med medling är att ge möjlighet för unga gärningsmän och brottsoffer att träffas för att samtala om det som inträffat. Samtalet sker tillsammans med en opartisk person, en så kallad medlare. Barn- och ungdomsgruppen arbetar med medling där gärningsmän upp till 20 år är inblandade. Även icke straffmyndiga ungdomar under 15 år kan delta i medling.
Trappan är en arbetsmodell för krisbearbetning för barn som bevittnat eller upplevt våld i hemmet. För mer information kontakta någon av familjebehandlarna i kommunen.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Kärleken är fri är en chatt för barn och unga mellan 12 och 25 år som behöver stöd eller hjälp kring rättigheter, våld, hedersförtryck, begränsningar och tvångsäktenskap. Vi har tystnadslöfte. Du som chattar är anonym och det kostar inget att chatta med oss.
Kärleken är fri (raddabarnen.se) Länk till annan webbplats.
Dagtid tisdag till torsdag klockan 13.00 till 15.00.
Kvällstid söndag till torsdag klockan 19.00 till 21.00.
Mejl för dig som söker stöd eller vill prata med oss är stodchatt@rb.se.
Hedersförtryck (hedersfortryck.se) Länk till annan webbplats.
Terrafem (terrafem.org) Länk till annan webbplats.
Unga relationer (ungarelationer.se) Länk till annan webbplats.
Psykisk ohälsa
Föreningen för psykisk hälsa ger hjälp till barn, unga och vuxna via telefon, chattfunktion och sin hemsida.
Mind – psykisk hälsa (mind.se) Länk till annan webbplats.
Digital ungdomsmottagning (umo.se) Länk till annan webbplats.
Anhöriga barn och unga
Att leva med en förälder eller ett syskon som är sjuk eller har en funktionsnedsättning kan ibland kännas jobbigt eller annorlunda. Det är viktigt att barn och ungdomar känner sig sedda, delaktiga och får uppmärksamhet för sin egen skull.