Byggnadsstilar och områdestyper

Illustration av ett punkthus.Illustration: Hans-Göran Utstrand

Här hittar du särskilda riktlinjer för stadsutveckling av olika områdestyper och byggnadsstilar. De beskriver värde som ska ligga till grund för hur Ulricehamn ska utvecklas.

Den äldre stadskärnan

Att den mycket av den äldre gatustrukturen och bebyggelsen är bevarad i stadskärnan bidrar till att Ulricehamn upplevs som en pittoresk småstad. Det ökar attraktiviteten och är viktiga att bevara och utveckla.

Skiss på smideskylt till bokhandeln.

Illustration: Hans-Göran Utstrand

  • Nuvarande bebyggelse och gatustruktur ska bevaras för att bidra till att varje tidsepok blir läsbar.
  • Ombyggnationer eller andra förändringar ska göras med respekt för helheten. Vid byte av entrédörrar och fönster ska orginalutförande vara vägledande.
  • Asfalt som markbeläggning bör undvikas.
  • Färgsättning av nya och befintliga byggnader med tegelfasad längs storgatan ska utföras med mörkrött eller gult tegel. Trä- och putsfasader ska vara gula, rosa, ljusgröna, gråa eller vita.
  • Volymen på nya byggnader ska anpassas till omkringliggande hus. Detta gäller även taklutningar och takutsprång. Takmaterial ska vara enkupigt rött lertegel.
  • Skyltningen ska anpassas till Storgatans volymer.
  • Stödarm från fasaden ska användas och ljuslådor ska undvikas.
  • Gatupratare bör utföras i smides material och ska vara anpassade för gatans övriga utrustning.
  • För att främja centrumhandel utefter storgatan ska det finnas utrymme för både handel och bostäder.
  • Uteserveringar bör anordnas direkt på marken och utförandet ska anpassas till byggnadens fasad

Naturaområden, gröna rum och parkområden

Det är viktigt att bevara befintliga grönområden, men också anlägga nya. Förutom att våra gröna ytor erbjuder rekreation och ger ökad trivsel, bidrar de också till att rena luft, dagvatten och blir bostäder för fåglar, insekter och andra djur.

Illustration av en park

Illustration: Hans-Göran Utstrand

  • Gröna områden bör bevaras och utvecklas.
  • I nya stadsdelar bör gröna områden och parker anordnas.
  • Utveckla och inkluderas öppna dagvattensystem i grönområden.
  • I park- och naturområden ska barn och ungas behov tillgodoses. Skiftande terräng, goda sol- och skuggförhållanden och varierande grönska som uppmuntrar till lek är att föredra.
  • Lekredskap bör utformas tillsammans med det gröna på ett naturligt sätt.
  • En enklare lekplats med grönska bör finnas inom 50 meter från hemmet.
  • Offentliga grönområden med möjlighet till bollspel och lek bör finnas inom 200 meter från hemmet.

Slutna kvarter

Slutna kvarter har byggnadskroppar i ett rutnätsmönster som skapar naturliga innergårdar.

Exempel: Norra Amerika och Krämaren 4 vid Grodparken.

Illustration av ett så kallat slutet kvarter där byggnader står som i en fyrkant och skapar en innergård.

Illustration: Hans-Göran Utstrand

  • Slutna kvarter ska fortsätta att vara slutna för att bibehålla sitt historiska värde.
  • Vid nybyggnation av områden med slutna kvarter bör de olika kvarteren ha en variation, vad gäller byggnadsvolym och utformning.
  • Innergårdarna ska ha en lummig och varierande grönska.
  • Bottenvåningar bör erbjuda möjligheter för etablering av service och verksamheter.
  • Byggnaders fasad bör ligga i kant med gaturummet.

Öppna kvarter

Öppna kvarter kom som en reaktion på de slutna då man ville öppna upp och maximera solinsläpp och få in mer grönska bland husen.

Exempel: Stjärnhusen på Hemrydsgatan och Karslätt.

Illustration av ett så kallat öppet kvarter

Illustration: Hans-Göran Utstrand

  • Vid nybyggnation av ett bostadshus i ett öppet kvarter bör lägenheterna och bostadsgårdar utformas för att maximera ljusinsläpp.
  • Kvarteren ska fortsätta vara öppna och luftiga.
  • Bostadsgårdar bör karakteriseras av en lummig och varierande grönska.
  • Bostadsgårdar ska erbjuda mötesplatser där utformning av grönytor, möblemang och belysning samspelar för att skapa en trivsam miljö.
  • Byggnader i öppna kvarter ska inte ligga i direkt anslutning till gaturummet utan en grön buffert ska finnas mellan byggnader och gaturummet.

Småhusbebyggelse

Ulricehamns domineras av småhus som inkluderar villor, kedjehus och radhus.

Husens utseende och storlek varierar mycket efter område och vilken tidsepok de är uppförda. Detta ska ses som en tillgång. I nya områden med småhusbebyggelse är variation önskvärd.

• Sekelskiftesvillor med arkitekturhistoriska värden ska bevaras.
• Befintliga villaområden ska behållas småskaliga. Det vill säga att ny bebyggelse anpassas efter höjder och volymer som finns i området.

Verksamhetsområden

Med verksamhetsområde menas områden med industri- och lagerlokaler, skrotupplag, stormarknader och större butiker för handel av sällanköpsvaror.

Exempel på sådana är Karlsnäs och Ubbarp.

  • Dessa bör i första hand lokaliseras i områden som inte är attraktiva boendemiljöer.
  • De bör etableras i närhet till kommunikationsleder.
  • De bör inramas med gröna strukturer som exempel gräsmattor, träd och buskage.

Att den mycket av den äldre gatustrukturen och bebyggelsen är bevarad i stadskärnan bidrar till att Ulricehamn upplevs som en pittoresk småstad. Det ökar attraktiviteten och är viktiga att bevara och utveckla.

Skiss på smideskylt till bokhandeln.

Illustration: Hans-Göran Utstrand

  • Nuvarande bebyggelse och gatustruktur ska bevaras för att bidra till att varje tidsepok blir läsbar.
  • Ombyggnationer eller andra förändringar ska göras med respekt för helheten. Vid byte av entrédörrar och fönster ska orginalutförande vara vägledande.
  • Asfalt som markbeläggning bör undvikas.
  • Färgsättning av nya och befintliga byggnader med tegelfasad längs storgatan ska utföras med mörkrött eller gult tegel. Trä- och putsfasader ska vara gula, rosa, ljusgröna, gråa eller vita.
  • Volymen på nya byggnader ska anpassas till omkringliggande hus. Detta gäller även taklutningar och takutsprång. Takmaterial ska vara enkupigt rött lertegel.
  • Skyltningen ska anpassas till Storgatans volymer.
  • Stödarm från fasaden ska användas och ljuslådor ska undvikas.
  • Gatupratare bör utföras i smides material och ska vara anpassade för gatans övriga utrustning.
  • För att främja centrumhandel utefter storgatan ska det finnas utrymme för både handel och bostäder.
  • Uteserveringar bör anordnas direkt på marken och utförandet ska anpassas till byggnadens fasad

Publicerat av Ulrika Emtervall den 26 september 2017, senast ändrad den 26 september 2017

Hjälpte informationen på denna sida dig?