Cirka år 7700 f.Kr.
Bredgårdsmannen lever i Marbäck

Cirka år 700 till 500 f.Kr.
Bronsålderns människor lämnar en kvinnofigurin i Timmele.

500-talet
Mönekragen tillverkas av renaste guld.

Cirka år 1150
De första romanska stenkyrkorna byggs

Cirka år 1300
Ulricehamns kyrka har börjat byggas, myntdepå från denna tid fanns under kyrkgolvet.

År 1307
Bogesund omnämns för första gången i skrift, i Erikskrönikan i samband med beskrivningen av striderna mellan danske kung Erik Menved och hertigarna Erik och Valdemar.

1320-talet
Bogesund nämns i ett brev utfärdat av kung Magnus. Följet som då gästade Bogesund bestod av minst ett 40-tal personer som skulle inkvarteras.

År 1371
Bogesund är skilt från Redväg, vilket framgår av ett medeltida dokument där invånarna ”j Redvegh ok j Bawosund” av folkungarnas hövitsman på Axvall uppmanas att betala sina årliga gälder till Udd Matsson av Vinstorpaätten.

År 1385
År 1385 omtalas i ett köpebrev en ”Claws Satlamester ij Bawosund”. Sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden.

Cirka 1470
Det äldsta bevarade sigillet från staden Bogesund finns på ett pergamentbrev.

År 1478
En borgmästare i Bogesund utfärdar ett köpebrev.

År 1520
Slaget vid Skottek den 19 januari, där Sten Sture såras dödligt och Danmark segrar.

År 1535
Bogesund brandskattas och bränns förmodligen. Gustav Vasa vill lägga staden öde och flytta befolkningen till Falköpingstrakten.

År 1561
Grevskapet Bogesund blir del av en större förläning till Gustav Tre Rosor.

År 1566
Danskarna bränner Bogesund den 13 juli.

År 1597
Stadens första skola grundas, Pedagogien.

År 1604
Stadens äldsta bevarade privilegiebrev.

År 1621
Huvudkonkurrenten Borås anläggs.

År 1643
Första stadskartan utarbetas av Kettil Classon.

År 1651 till 1655
Bogesund är grevskap under Fredrik Stenbock.

År 1660
Vapenhuset byggs till i Ulricehamns kyrka.

År 1739
Bogesund förlorar rätten till resehandel med boskap.

År 1741
Bogesund byter namn till Ulricehamn för att blidka drottning Ulrika Eleonora.

År 1758
Ulricehamns kyrka får sitt trätorn.

År 1788
Gamla rådhuset och tolv gårdar brinner ner i den stora stadsbranden 9 februari.

År 1789
Nuvarande rådhuset byggs med plats för skola.

År 1803
Staden får samma handelsrätt som Borås.

År 1807
Förste stadsläkaren.

År 1813
Leipzigerslaget i Ulricehamn den 13 december, då tumult utbryter på Stora torget mellan å ena sidan borgmästaren och rådmännen, å andra sidan handlare och hantverkare. Bråket börjar med att de är oense om vem som ska få skjuta i salutkanonerna i samband med festligheter när man firar svensk seger i Leipzig.

År 1829
Stadens första tidning, Ulricehamns veckoblad, kommer ut.

År 1843
Häradstingen flyttas till Ulricehamn (upphör 1976).

År 1853
Sista kända avrättningen vid galgbacken i Kroken. Rånmördaren Anders Rundqvist halshuggs inför stor publik.

År 1856
Första gatlyktorna sätts upp på Stora torget.

År 1857
Telegrafstationen inrättas.

År 1868
Nya skolhuset färdigbyggt.

År 1869
Ulricehamns tidning börjar ges ut den 12 oktober.

År 1873
Förste polisen i staden, J E Lyberg, anställs.

År 1874
Järnvägen mellan Ulricehamn och Vartofta öppnas.

År 1886
Sommarsanatoriet invigs. Det rivs 1939.

År 1903
Taklagsfest på nybyggda folkets hus.

År 1904
Första bilen visar sig i staden. 1909 köps den första privatbilen i staden.

År 1906
Järnvägen mellan Ulricehamn och Vartofta läggs ner.

År 1906
Västra centralbanan invigs 21 december, mellan Falköping, Ulricehamn och Landeryd.

År 1910
Nattvakten avskaffas.

År 1910
Vintersanatoriet invigs 6 mars. Det stängs 1976 och rivs 1981.

År 1910
Gästgivaregården brinner ner 2 juli. Här uppförs senare bankhuset på Järnvägstorget.

År 1911
Spårvagnen provkörs den 25 juli.

År 1914
Vatten och avlopp ordnas i staden.

År 1917
Västra centralbanan säljs på exekutiv auktion.

År 1917
Järnvägen mellan Ulricehamn och Borås invigs den 15 december.

År 1919
Kandelabern sätts upp på Stora torget den 27 juli. Den tas ner 1964.

År 1938
Brunn och Vist införlivas med staden.

År 1940
Järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping öppnas.

År 1947
Sista sammanträdet i Ulricehamns rådhusrätt den 29 december.

År 1948
Staden läggs under landsrätt.

År 1951
Gustaf Bogers Ulricehamnskrönika ges ut.

År 1952
Storkommunreformen.

År 1954
Reningsverk byggs i staden.

År 1957
Staden får ett nytt stadshus.

År 1960
Sista turen för järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping.

År 1971
Stora hotellet brinner.

År 1974
Redväg, Åsunden, Hökerum och Ulricehamns stad slås samman till en kommun.

År 1975
Kungabesök i Ulricehamn av Carl XVI Gustaf.

År 1985
Sista reguljära persontåget mot Borås och Falköping.

År 1998
Ulricehamns kommun ingår i Västra Götalands län.

2003
Författarinnan Birgit Th Sparre skulle ha fyllt 100 år. Wanja ”Nones” Håkanssons byst av Sparre i Birgit Sparres park invigs.

2007
Staden firar 700-årsjubileum efter första omnämnandet av Bogesund i Erikskrönikan 1307.

2008
Nya kallbadhuset vid Sturebadet invigs den 1 mars.

2009
Per Hasselbergs skulptur Grodan stjäls. Invigning av den nya Grodan i Grodparken sker 29 november.

2010
Världspremiär av filmen Änglagård – tredje gången gillt den 16 december på folkets hus i Ulricehamn.

2015
Riksväg 40 blir motorväg på sträckan mellan Dållebo och Hester.

2017
Världscupen i längdskidor hålls för första gången på Lassalyckan och lockar storpublik.