Vädersholm. Foto: Jan Töve

Till medeltiden brukar ridvägarna i trakten tillskrivas – troligen är de äldre än så. I Timmele utmed R46 är ridvägarna extra tydliga.

Medeltiden har annars lämnat spår främst i kyrkor som exempelvis Södra Ving och Dalum, i skulpturer som Hällstadmonumentet och liljestenar. På en naturskön udde i sjön Mogden, Hökerum, finns resterna av Vädersholm, en medeltida befäst stormansgård som en gång bland annat varit i drottning Margaretas ägo.

Första gången Ulricehamn, eller Bogesund som staden då hette, omnämns i bevarade skriftliga källor är 1307 i Erikskrönikan. Det äldsta bevarade sigillet med stadsvapen är från tiden kring 1470 och därmed kan man säga att Bogesund var en stad redan på medeltiden. Bland de arkeologiska fynden från medeltiden kan nämnas Hukekullaskatten: en silverskatt från 1300-talet, funnen i Timmele socken.

Viktiga lokalhistoriska händelser under medeltiden

• ca 1150 De första romanska stenkyrkorna byggs
• ca 1300 Ulricehamns kyrka har börjat byggas, myntdepå från denna tid under kyrkgolvet
• 1307 Bogesund omnämns för första gången i skrift, i Erikskrönikan i samband med beskrivningen av striderna mellan danske kung Erik Menved och hertigarna Erik och Valdemar
• 1320-talet Bogesund nämns i ett brev utfärdat av kung Magnus. Följet som då gästade Bogesund bestod av minst 40-50 personer som skulle inkvarteras
• 1371 Bogesund är skilt från Redväg, vilket framgår av ett medeltida dokument där invånarna j Redvegh ok j Bawosund av folkungarnas hövitsman på Axvall uppmanas att betala sina årliga gälder till Udd Matsson av Vinstorpaätten
• 1385 omtalas i ett köpebrev en Claws Satlamester ij Bawosund, sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden
• ca 1470 Det äldsta bevarade sigillet från staden Bogesund finns på ett pergamentsbrev
• 1478 En borgmästare i Bogesund utfärdar ett köpebrev
• 1520 (19/1) Slaget vid Skottek, Sten Sture d.y. såras dödligt och Danmark segrar

Hukekullaskatten

Hukekullaskatten

1300-talet

1899 fann hemmansägare Claes Andersson i Hukekulla, Timmele socken, en medeltida silverskatt i ett stenröse i samband med att han skulle ta bort röset.

Skatten är ett depåfynd innehållande mynt, flera olika dräktspännen, en fingerring, en sked (ca 14 cm lång) och pärlor av silver, ben och bergskristall. På bilden syns föremålen i silver som även delvis varit förgyllda. Lite av förgyllningen är kvar. Tre av spännena är utformade som en platt och slät ring med två par av händer som håller i varandra.

Silverföremålen är daterade till början av 1300-talet och kan vara tillverkade på 1320-talet. Till skatten hörde även ett stort antal svenska och engelska silvermynt från Magnus Eriksson och Edward I. Kombinationen av mynt visar att skatten bör vara nedlagd någon gång mellan 1354 och ca 1360.

Skatten finns på Statens Historiska Museum (SHM) i Stockholm.

Hukekullabroschen ur Hukekullaskatten. Foto: Lisa Mårtensson

Hukekullaskatten

1300-talet

1899 fann hemmansägare Claes Andersson i Hukekulla, Timmele socken, en medeltida silverskatt i ett stenröse i samband med att han skulle ta bort röset.

Skatten är ett depåfynd innehållande mynt, flera olika dräktspännen, en fingerring, en sked (ca 14 cm lång) och pärlor av silver, ben och bergskristall. På bilden syns föremålen i silver som även delvis varit förgyllda. Lite av förgyllningen är kvar. Tre av spännena är utformade som en platt och slät ring med två par av händer som håller i varandra.

Silverföremålen är daterade till början av 1300-talet och kan vara tillverkade på 1320-talet. Till skatten hörde även ett stort antal svenska och engelska silvermynt från Magnus Eriksson och Edward I. Kombinationen av mynt visar att skatten bör vara nedlagd någon gång mellan 1354 och ca 1360.

Skatten finns på Statens Historiska Museum (SHM) i Stockholm.

Hukekullabroschen ur Hukekullaskatten. Foto: Lisa Mårtensson

Publicerat av Sofia Carlenberg den 16 november 2016, senast ändrad den 13 september 2017