Sevärda byggnader

I Ulricehamnsbygden finns mycket sevärd bebyggelse. En del är förklarade som byggnadsminnen och har därmed skydd i Kulturmiljölagen. Andra byggnader som inte är skyddade i lagen ses ändå som kulturhistoriskt intressanta och är skyddade av kommunen. Inventeringar av såväl stadens som landsbygdens bebyggelse ligger till grund för det Kulturmiljövårdsprogram som finns i Ulricehamns kommun.

Stationshuset i Ulricehamn, byggt 1906.Stationshuset i Ulricehamn, byggt 1906.

Byggnadsminnen

Det mest omfattande skyddet har den byggnad, park eller annan anläggning av stort kulturhistoriskt värde som byggnadsminnesförklaras. Detta ombesörjs av länsstyrelsen, men ett ärende om en byggnadsminnesförklaring kan väckas av vem som helst.

Ulricehamns kommun har idag fem byggnadsminnen: Stationshuset, Vattenverket, Bäckagården, Källebacka och Vinsarp. Exempel på andra sevärdheter är Gåsebacken, Karlslätt, Vändplattan och Folkets hus.

Stationshuset

Stationshuset

Byggnadsminne sedan 1991

Den borglika före detta stationen byggdes 1906 i samband med att järnvägen mot Falköping öppnades. Tidigare fanns ett mindre stationshus i trä och under en tid stod båda byggnaderna jämte varandra.

Arkitekten Axel Petersson sägs ha hämtat inspiration från Trolleholms slott utanför Lund. Tornen som vid första anblick ser lika ut, har helt olika form – det ena kantigt, det andra runt. Tornens fönster följer samma formpricip. Den lilla väntkuren i samma stil är av senare datum.

Idag går ingen järnväg förbi byggnaden. Spårområdet mot Åsunden har i stället blivitrekreationsområde med asfalterad gång- och cykelväg. Det som bäst minner om Ulricehamns järnvägshistoria idag är denna plats och byggnad, den stora anordningen för vattenpåfyllnad för ånglok som fortfarande finns kvar strax intill och rundeln där vändplattan förr fanns nere vid sjön. Även järnvägsbron över Ätran minner om järnvägsepoken.

Stationshuset ägs idag av Welands AB och inrymmer Ulricehamns Turistbyrå samt kontor för Näringslivsbolaget Ulricehamn AB.

Läs mer i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Hitta till stationshuset!

Stationshuset 1932

Stationshuset 1932

Vattenverket

Gamla vattenverket i Ulricehamn

Byggnadsminne sedan 2009

Vattenverket vid Åsundens strand byggdes 1914. Innan dess hade Ulricehamn ingen allmän vattenledning och man hämtade sitt vatten i sjön eller i en brunn på Stora torget, där det nu är parkering.

Arkitekturen för tankarna till en medeltida kyrka. På en kraftig granitsockel har arkitekten PG Blidberg placerat den lilla tegelbyggnaden i nationalromantisk stil. Teglet bildar ornament i fasaden tillsammans med insprängda gröna kakelplattor.

Invändigt ryms fortfarande fungerande originalmaskineri. Till vattenverket hör också den högvattenreservoar som finns kvar på Skarpåsdreven högre upp i stadens backar.

Till grund för länsstyrelsens beslut att byggnadsminnesförklara vattenverket ligger en kulturhistorisk utredning om vattenbyggnader i Ulricehamn och Göteborg.

Läs mer i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Hitta till Vattenverket!

Gamla vattenverket. Foto: Lisa Mårtensson

Gamla vattenverket. Foto: Lisa Mårtensson

Bäckagården

Bäckagården i Marbäck

Byggnadsminne sedan 1968

Den före detta mangårdsbyggnaden på Bäckagården ligger precis intill genomfartsvägen inne i Marbäcks samhälle strax söder om Ulricehamn.

Fasaden innefattar faluröd locklistpanel och vitmålade fönsterbågar. Tvåkupigt tegel formar sadeltaket och två karaktäristiska nyckelhålsverandor pryder framsidan.

Byggnaden uppfördes i början av 1800-talet och har bland annat inrymt gästgiveri. Huset tillhör sedan 1964 släktföreningen Björkman från Marbäck.

Läs mer i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Hitta till Bäckagården!

Bäckagården. Foto: Lisa Mårtensson

Bäckagården. Foto: Lisa Mårtensson

Källebacka

Källebacka i Marbäck

Byggnadsminne sedan 1980

Första våningen på Källebackas gula mangårdsbyggnad tillkom redan 1675 som bostad åt överste Anders Björnsköld. Andra våningen, liksom flygelbyggnad och uthus, tillkom i mitten av 1700-talet. Uthuset har vällingklocka på taket och invändigt finns ett avträde med sju hål. Det har funnits två flyglar, men idag finns bara en kvar.

Källebacka är en mycket välbevarad representant för 1700-talets herrgårdsarkitektur med det valmade taket och klassicerande dekorelement.
Interiört är byggnaden också mycket intressant med exempelvis äldre tapeter, målningar och kakelugnar.

Gårdens historia kan ledas tillbaka till 1500-talet. År 1649 skatteköptes gården från kronan av Västergötlands förste lantmätare Johan Bothwidsson Gyllensting, som ägde flera gårdar i landskapet. Från mitten av 1600-talet till 1675 var gården gästgiveri.

Källebacka ägs sedan 1991 av Lars-Erik Josefson och kan besökas efter kontakt med Ulricehamns Turistbyrå

Läs mer i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Hitta till Källebacka!

Källebacka i Marbäck

Källebacka i Marbäck

Vinsarp

Vinsarp i Dalum

Byggnadsminne sedan 1998.

Redan under medeltiden är Vinsarp – eller Vinsaethorp – omnämnt som sätesgård för högfrälsesläkten Vinstorpaätten. Fram till 1470 låg dock sätesgården i Böne socken en kilometer österut från nuvarande plats. Stenhuset sägs vara uppfört 1471.

Byggnaden i gråsten har huvuddelen av det medeltida murverket kvar. Att profana byggnader (alltså ej kyrkor) från medeltiden finns kvar är ovanligt i Sverige. Andra exempel är Torpa stenhus i Länghems socken, Viks slott i Uppland och Glimmingehus i Skåne.

Källarvåningen består av slagna valv, huvudvåningen består framför allt av en vacker riddarsal med väggmålningar från 1600-talets början.

Även gårdens corps de logi ingår i byggnadsminnet. Detta hus är från 1700-talet och har klassicistiska drag.

Hela gården Vinsarp är i privat ägo och inte öppen för allmänheten.

Läs mer i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Hitta till Vinsarp!

Vinsarps säteri. Foto: Eric Hulander

Vinsarps säteri. Foto: Eric Hulander

Gåsebacken

Gåsebacken

Adress: Stenbocksgatan
Byggår: ca 1800

Gåsebacksstugan ligger på sin ursprungliga plats i Gåsebacken, nedanför Stenbocksskolan och ingår som ett objekt i Ulricehamns stadspark. Ulricehamns kommun äger huset och ansvarar för dess skötsel.

Torpstugan såldes 1909 till staden av bokhandlare Salomon Magnus Kjöllerström. Stugan varbebodd till 1940-talet.

Intill stugan finns en bäck och det står björkar omkring huset. Bäcken kallades förr Bruhns bäck eller Kvarnbäcken. Den gröna ytan eller parken som kallas Gåsebacken är inte bebyggd utan torpet står lite för sig själv.

Det är en sk ryggåsstuga* som förmodligen uppförts runt år 1800. Det tidigare torvtaket är ersatt av enkupigt lertegel, men i övrigt är byggnaden i stort sett intakt. Den timrade stommen är klädd med ståense locklistpanel som förutom på norra sidan är av äldre datum. Panelen är målad med Falu rödfärg. Byggnade vilar på en låg stengrund.

Stugan är byggnadhistoriskt och byggnadstekniskt värdefull då den visar på äldre tiders byggnadssätt. Genom att åskådliggöra de obesuttnas* boendemiljö utanför den forna stadsgränsen har den också ett samhällshistoriskt värde.

2009-2010 blev Gåsebacksstugan restaurerad utvändigt: Trasiga tegelpannor har bytts ut och övrigt tegel har rengjorts, fasaden har målats, nya hängrännor är på plats. Vindskivor och nockbräda har målats vita.

Hitta till Gåsebacksstugan!

Ordförklaringar

Ryggåsstuga = envåningshus utan innertak så att man inifrån ser takåsen.

Obesutten = människa som inte äger någon jord.

Gåsebacksstugan

Gåsebacksstugan

Karlslättstorpet

Karlslättstorpet

Adress: Tre Rosors väg
Byggår: 1850-1880

Torpet är en välbevarad enkelstuga* med mångåstak, vilket innebär att stugan har en ålderdomlig konstruktion av åstak med flera takåsar intimrade mellan stockarna i röstena*. Stugan har ett kök mot öster och en kammare mot väster och tre fönster med sexdelade rutor, varav två idag är täckta med fönsterluckor.

Karlslätt var ett av tre torp som på 1800-talet låg under landeriet* Skansen. De andra två var Kärrtorp och Stenåsen. Ofta var det välbeställda borgare i staden som uppförde landerierna, stora jordegendomar strax utanför stadsgränsen. Andra landerier i Ulricehamn under 1800-talet varFredriksberg, Kullen och Lindängen.

Idag ägs stugan av Ulricehamns kommun. Byggnaden har tidigare använts som klubbstuga av Fältbiologerna.

Torpet är beläget i östra delen av Ulricehamn, strax norr om Karlslätt, ett modernt bostadsområde (som fått sitt namn efter torpet). På en 1890-talskarta ligger torpet lantligt beläget omgivet av ängs- och åkermark. På tomten fanns tidigare en ekonomibyggnad, eventuellt en ladugård. Idag omges torpet av öppna marker närmast byggnaden och ligger som en solitär bland den övriga moderna bebyggelsen.

Torpet är uppfört av timmer och är klätt med en locklistpanel. Byggnaden vilar på en låg stengrund som på norra och västra fasaden inte är synlig. Taket täcks av tvåkupigt lertegel. Byggnaden har en flack takvinkel med dubbla vindskivor vilket tyder på att byggnaden från början varit täckt medtorv. På taket sitter en skorsten som är klädd med plåt med regnskydd över.

Då både hustypen och konstruktionen förmedlar en ålderdomlig byggnadstradition, äger stugan såväl byggnadshistoriska som byggnadsteknikhistoriska värden.

Torpet har även ett samhällshistoriskt värde, Karlslätt visar på äldre brukningssätt och organisationsformer i kulturlandskapet. Tillsammans med stenmurar, drevar och gamla betesmarker ingår Karlslättstorpet i ett tydligt historiskt sammanhang. Byggnaden är en länk mellan det gamla agrara och det moderna urbana Ulricehamn.

Under 2009-2010 restaurerades Karlslättstorpet utvändigt, fick nytt tak och fasadrenovering. Rötskador i syllarna vid husets grund åtgärdades också.

Hitta till Karlslättstorpet! 

Ordförklaringar

Enkelstuga = byggnad bestående av ett bostadsrum med eldstad, ”stugan”, samt förstuga och en liten kammare. Enkelstugan var småbönders, torpares samt indelta soldaters och båtsmäns typiska bostad

Röste = äldre och dialektal benämning på den stomme av takstolar e.d. varpå ett tak vilar; taklag, takresning

Landeri = Landeri, från tyskans länderei (ungefär bruksjord), är en bebyggd, ståndsmässig jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord, det vill säga mark som av staten tilldelats staden i samband med att staden fick sina stadsprivilegier.

Torpet Karlslätt. Foto: Eric Hulander

Torpet Karlslätt. Foto: Eric Hulander

 

Vändplattan

Vändplattan

På det gamla järnvägsområdet nere vid Åsunden i Ulricehamn finns resterna av en vändskiva eller vändplatta där loken kunde vändas.

Vändskivan var en med järnvägsspår utrustad, vanligen cirkulär skiva av plank, monterad på ett underrede på så sätt att skivan kunde vridas runt ett centrum i spårets mitt. Konstruktionen användes för att vända lok då de antingen skulle in i ett lokstall, eller om loket behövde vändas för att kopplas i andra änden av ett tåg.

Idag används vändskivor mest på museijärnvägar, då moderna lok är byggda för att köras i båda riktningarna.

1874 fick Ulricehamn sin första järnväg, den smalspåriga järnvägslinjen Ulricehamn – Vartofta. 1906 invigdes en normalspårig järnvägslinje som gick mellan Falköping – Ulricehamn – Landeryd. I samband med detta uppfördes även den slottsliknande stationsbyggnaden i rött tegel, vilken idag inrymmer Turistbyrån.

1940 fick Ulricehamn järnväg till Jönköping. Sista persontåget från Ulricehamn gick 1988 till Sjötofta, godstrafik fanns in på 1990-talet. Idag är alla spår upprivna och man har i stället gjort cykelbanor och promenadvägar av de gamla spårsträckningarna. Lokstall, godsmagasin och andra byggnader som låg på järnvägsområdet är rivna och miljön har blivit grönare.

Vändplattan. Foto: Lisa Mårtensson

Vändplattan. Foto: Lisa Mårtensson

Folkets hus

Folkets hus

Folkets hus uppfördes mellan 1903 och 1905 på Nygatan, den nya gatan öster om stadens centrum. Här byggdes flera hus i nationalromantisk stil vid denna tid och in på 1910-talet.

Lokaler behövdes för möten och nöjen. Folkets hus kallades först Föreningshuset och kom till på initiativ av Ulricehamns Arbetarförening, vars styrelse bestod av småföretagare och tjänstemän. Senare kom byggnaden att ha en nära koppling till arbetarrörelsen och dess organisationer.

Teaterscenen fanns på plats redan från början. Filmvisningar har förekommit i huset sedan bara några år efter dess tillkomst. Det fanns ingen stationär bio förrän 1913, och kringresandebiografer besökte då huset med kinematograf. I Folkets Hus har även funnits konditori och en tid låg här stadens bibliotek.

År 2002 gavs bygglov för en tillbyggnad på norra sidan av huset med biosalong där man kan visa 3D-film. Teaterscenen utvidgades från 6×6 meter till 8×9 meter vid samma tid.

Hitta till Folkets hus!

Folkets hus

Folkets hus

Stadshuset

Stadshuset

Fastighetens namn: Duvan 11
Adress: Bogesundsgatan 22/Rådhusgatan 2-4/ Nygatan 25
Arkitekt: Sten Hummel Gumælius, Viking Göransson, Uppsala
Inredningsarkitekt: Folke Sundberg, Göteborg
Byggår: 1955-1957

Hotellet, som tidigare stod på tomten, revs 1955 för att ge plats åt stadshuset. En
arkitekttävling utlystes och i slutet av 1957 invigdes huset. Byggnaden präglas av
efterkrigstidens postfunkis, vilken återvände till mer traditionella former. Arkitekterna
valde att sätta materialen i fokus. Tegel, puts, koppar och ekebergsmarmor är
genomgående av mycket hög kvalité.

Byggnaden består av fyra olika delar; pelarhuset,
höghuset, drätselhuset och konsthallshuset. De är anslutna i rät vinkel till
varandra med en stensatt öppen gård i mitten. Det främre huset har lyfts upp på
granitpelare för att öppna gården ner mot rådhuset och stadens torg.

Interiören är till viss del väl bibehållen och gestaltar på ett tydlig sätt 1950-talets idéer om hur administrativa lokaler borde utformas.

Ulricehamns stadshus tillmäts stort samhällshistoriskt och arkitektoniskt värde liksom ett
symbolvärde. Som officiell och representativ byggnad är stadshuset en viktig
byggnad i staden som medför starka symbol- och identitetsvärden. Byggnadens
representativitet, estetik och byggmaterial skapar ett högt arkitektoniskt värde.

Stadshuset i Ulricehamn

Stadshuset i Ulricehamn

Stationshuset

Byggnadsminne sedan 1991

Den borglika före detta stationen byggdes 1906 i samband med att järnvägen mot Falköping öppnades. Tidigare fanns ett mindre stationshus i trä och under en tid stod båda byggnaderna jämte varandra.

Arkitekten Axel Petersson sägs ha hämtat inspiration från Trolleholms slott utanför Lund. Tornen som vid första anblick ser lika ut, har helt olika form – det ena kantigt, det andra runt. Tornens fönster följer samma formpricip. Den lilla väntkuren i samma stil är av senare datum.

Idag går ingen järnväg förbi byggnaden. Spårområdet mot Åsunden har i stället blivitrekreationsområde med asfalterad gång- och cykelväg. Det som bäst minner om Ulricehamns järnvägshistoria idag är denna plats och byggnad, den stora anordningen för vattenpåfyllnad för ånglok som fortfarande finns kvar strax intill och rundeln där vändplattan förr fanns nere vid sjön. Även järnvägsbron över Ätran minner om järnvägsepoken.

Stationshuset ägs idag av Welands AB och inrymmer Ulricehamns Turistbyrå samt kontor för Näringslivsbolaget Ulricehamn AB.

Läs mer i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Hitta till stationshuset!

Stationshuset 1932

Stationshuset 1932


Publicerat av Sofia Carlenberg den 3 januari 2017, senast ändrad den 27 december 2017

Hjälpte informationen på denna sida dig?