Staden och kommunen

Staden Bogesund nämns redan i Erikskrönikan i början av 1300-talet. Ytterligare några skriftliga samtida källor vittnar om att här fanns en stad redan under medeltiden. 1385 bodde en sadelmästare i Bogesund – ett hantverksyrke som hörde städerna till. 1478 utfärdade en borgmästare ett köpebrev.

Ulricehamn. Foto Charbel Sader/Ulricehamns kommun

Ulricehamns stadsvapen har också sina rötter tillbaka i medeltiden. Bogesunds sigill återfinns redan i ett pergamentsbrev från ca 1470 och består då av ett B krönt av en krona omgivet av klöverblad. När staden 1741 bytte namn till Ulricehamn efter drottning Ulrika Eleonora, ersattes B:et av ett U och en kunglig krona fick kröna bokstaven. Vid den tiden fanns också ett skogsklätt berg i sigillet, men det har försvunnit i förändringar som gjorts genom århundradena

På den första stadskartan över Bogesund, ritad av Kettil Classon 1643, kan man känna igen dagens Ulricehamn med kyrkan, Storgatan, Stora torget med ett rådhus, Lilla torget samt tullportarna Norrtull och Södertull i det omgärdande stadsplanket.

Rådhuset var stadens centrum och symbol. I ledningen för stadens självstyre stod borgmästare och rådmän valda bland borgarna. Från senare delen av 1600-talet krävdes att borgmästaren hade juridisk utbildning. Fram till 1947 hade rådhusrätten sitt säte i rådhuset. Borgmästare och rådmän ansvarade för såväl rättsskipning som för stadens administration och beslut i viktiga frågor. 1948 förlades Ulricehamn under Redvägs häradsrätt och därmed upphörde rådhusrättens funktion. Den siste borgmästaren som var domare i rådhusrätten Carl Vilhelm Spens. Dagens motsvarighet till borgmästare är kommunstyrelsens ordförande.

1938 införlivades socknarna Brunn och Vist med staden Ulricehamn. I en utredning från 1935 framgår att staden då hade 4377 invånare, Brunn 921 och Vist 407. Idag bor ungefär dubbelt så många i vad som räknas till centralorten Ulricehamn. En av anledningarna var att befolkningen i Brunn och Vist kände sig som tillhörande staden och många hade tidigare bott inom stadens gränser. Andra skäl var att man behövde samordna avlopp, vägar, gator och brandförsvar.

Genom Storkommunreformen 1952 slogs de sockenbaserade landskommunerna inom den nuvarande kommunens område samman till storkommunerna Hökerum, Redväg och Åsunden. Ulricehamns stad var fortfarande egen kommun. 1974 blev de fyra enheterna till den kommun vi har idag med Ulricehamn som centralort. 1998 bildades Västra Götalands län där Ulricehamns kommun ingår som en av 49 kommuner.


Publicerat av Sofia Carlenberg den 3 januari 2017, senast ändrad den 30 november 2017