Stadsparken

Stadsparken är en oas för vila och rekreation på gångavstånd från Ulricehamns centrum.  Genom parkområdet rinner en skogsbäck ner mot sjön Åsunden. I parken växer mängder av vitsippor om våren under de gamla ekarna. Längre ner i parken finns bokar, två av dem är fina klätterträd för barnen, gamla tallar samt en allé med alar som tidigare kantade vägen från sjön upp mot Fredriksbergs gård.

Stadsparken- Foto: Eric HulanderStadsparken. Foto: Eric Hulander

Många djur uppskattar lövträden i Stadsparken och under hösten kan man se ekorrar, nötkråka och nötskrika samla nötter i områdets hasselbuskage. Under vår och höst samlas gärna de norrländska bergfinkarna i parkens bokar. Även kattugglor kommer på besök.

En fin lekpark, en mindre fotbollsplan och stora gräsytor gör parken till ett fint utflyktsmål för familjeroch andra sällskap. Här finns plats att spela brännboll och kubb. Vid Stadsparken finns också tennisbanor som man kan boka genom Ulricehamns Tennisklubb. Stadsparksloppet för mellanstadiebarn och folkfesten UT-milen är två löpartävlingar som årligen passerar parken under våren.

Två grillplatser med galler, picknickbord och bänkar, toalett och parkeringsplatser finns tillgängliga kostnadsfritt för allmänheten. Välkomna!

Historik

1907 köpte Ulricehamns stad Himmelslyckan, en lövskogsklädd hage söder om staden. Året därpå iordningställdes promenadvägar, parksoffor ställdes ut och allén som ledde fram till dåvarande Fredriksbergs gård införlivades i området. Stadsparken hade blivit till.

Här ville Sällskapet Ulricehamns Vänner, föregångare till Ulricehamns Hembygdsförening, skapa ett Skansen i miniatyr; ett friluftsmuseum med kulturhistoriskt värdefulla allmogeföremål och byggnader från trakten. Stockholmsparken hade tillkommit i slutet av 1800-talet och frågor kring kulturarvets bevarande var i hög grad aktuella vid denna tid.

1910 skänktes en ryggåsstuga från Nittorp till parken. Ytterligare fyra stugor kom snart på plats: en framkammarstuga i två våningar från Limmared, fatabur och kvarn från Nittorp. Det var dåvarande brukspatronen på Limmareds glasbruk, Fredrik Brusewitz  som skänkte dessa byggnader och han bekostade även bygget av en klockstapel som stod färdig år 1923.
1948 kom ytterligare en byggnad till parken, en båtsmansstuga från Rådhusgatan, skänkt till hembygdsföreningen av direktör Sven E. Svensson.

1972 överlät Ulricehamns Hembygdsförening Stadsparkens byggnader till Ulricehamns kommun. Kulturverksamheten på kommunen ansvarar sedan dess för översyn av husen. 2009 gjordes en underhållsplan för de kulturhistoriska byggnaderna i parken och sedan dess har omfattande restaureringsarbeten genomförts, bland annat med hjälp av medel från Gustaf den VI Adolfs fond för svensk kultur.

Till de kulturhistoriska byggnaderna som Kulturverksamheten ansvarar för hör också torpen Gåsebacken och Karlslätt som ligger på sina ursprungliga platser i staden.

Husen hålls öppna för skolklasser och vid särskilda tillfällen under sommaren för allmänheten.

Limmaredsstugan

Limmaredsstugan är den största byggnaden i Stadsparken och stod tidigare vid Limmareds glasbruk. Den är från slutet av 1700- och fungerade från början som förvaltarbostad och kontor för bruket.

I Limmared kallades huset sedemera för Sandinstugan efter glasblåsare Per-Olof Sandin som bodde här med sin familj på 1800-talet. Tillsammans med hustru Johanna fick han nio barn, varav sex nådde vuxen ålder.

I det stora rummet på nedre våning hölls ofta under familjen Sandins tid nöjestillställningar där även utskänkning kunde förekomma. Stugan blev en samlingsplats för traktens glasknallar.  Efter Per-Olof Sandins död 1889 tjänade den som logi för brukets många hyttpojkar under arbetsveckorna.

Brukspatron Fredrik Brusewitz skänkte Limmaredsstugan till Ulricehamns Hembygdsförening och Stadsparken 1917.

Limmaredsstugan. Foto: Lisa Mårtensson

Limmaredsstugan. Foto: Lisa Mårtensson

Fataburen

Fatabur är ett annat ord för en förvaringsbyggnad, en visthusbod. I Stadsparkens fatabur har bland annat matvaror förvarats. Tidigare stod stugan i Ryda, Nittorp.

1917 skänkte glaspatron Fredrik Brusewitz fataburen till Ulricehamns Hembygdsförening och samma år byggdes den upp i parken.

Båtmansstugan

Båtmansstugan har varit bostad för en av Ulricehamns båtsmän. Den var en av fyra båtsmansstugor som uppfördes runt 1760 vid nuvarande Rådmansgatan (tidigare Båtsmansgränd). Timmerstommen är kvar från denna tid.

Landets städer var under indelningsverkets första tid skyldiga att hålla manskap till flottan på samma sätt som landsbygden fick förse armén med soldater. Det var upp till borgarståndet i riksdagen att komma överens om hur många båtsmän respektive stad skulle bidra med. Det kunde gå hett till vid förhandlingarna – givetvis ville städerna hålla med och bekosta så få båtsmän som möjligt.

I fredstid höll Ulricehamn med 3-5 båtsmän, under krig flera. Dessa tjänstgjorde vid flottan i Karlskrona eller Göteborg. Båtsmän fick liksom soldater speciella namn, exempelvis Duva, Kaja och Kråka.

Båtsmansstugan är den av Stadsparkens byggnader som tillkommit senast. 1948 skänkte direktör Sven E. Svensson denna till hembygdsföreningen i samband med att Rådhusgatan breddades. De tre andra stugorna var då rivna.

Båtmansstugan med Fataburen till vänster

Båtmansstugan med Fataburen till vänster

Ryggåsstugan

Ryggåsstugan kommer från gården Haga i Tranemo. Beteckningen har den fått på grund av hur taket är byggt – vilande på ryggåsen mellan gavlarna. Det är en enkel stugtyp, vanlig bland allmogen. Den är från 1830-talet och här bodde på sin tid korpral Andreas Hag med hustru Ingrid Andersdotter och barn.

Andreas Hag levde 1795-1863 och deltog i krig mot Napoleon. Han blev aldrig sårad, men det berättas att det var nära en gång då en kula träffade hans kokkärl. Då ska korpral Hag ha svurit till, något han sa sig ångra resten av livet. Huset övertogs av sonen Johan Andersson med fru. De bodde i stugan till omkring sekelskiftet 1900.

1910 kom den som första byggnad till Stadsparken genom brukspatron Fredrik Brusewitz försorg. Han hade då köpt den på auktion av Johan Anderssons änka.

Ryggåsstugan i Ulricehamns Stadspark

Ryggåsstugan i Ulricehamns Stadspark

Enfotakvarnen

Där bäcken rinner idylliskt genom Stadsparken finns Enfotakvarnen. Den är en så kallad skvaltkvarn – kvarn med liggande hjul, lämplig för mindre vattendrag.

På Ulricehamns första stadskarta från 1643 finns inte mindre än elva kvarnar avbildade. Kvarnarna ägdes av borgarna i staden och de användes främst under vår och höst för malning av säd och sågning.

Enfotakvarnen är från slutet av 1700-talet och härstammar från gården Backen i Nittorp. 1917 kom den till Stadsparken genom donation av patron Fredrik Brusewitz.

Enfotakvarnen. Foto: Lisa Mårtensson

Enfotakvarnen. Foto: Lisa Mårtensson

Klockstapeln

Själva stapeln restes som ny 1932 på plats i Stadsparken, men dess klocka är äldre. Då man ersatte klockorna i Ulricehams kyrka 1929, hamnade den i hembygdsföreningens ägo. På en fråga från kyrkorådet om föreningen kunde tänka sig att uppföra en klockstapel i Stadsparken, blev svaret ja. Brukspatron Fredrik Brusewitz ordnade finansiering och länsarkitekt Allan Berglund gjorde ritningarna.

Exakt hur gammal klockan är, är oklart. Det har sagts att den härstammar ”från urminnes tider”. Vad man vet är att den tillverkats i Tyskland – den har ett tyskt gjutarmärke.

Klockstapeln. Foto: Eric Hulander

Klockstapeln. Foto: Eric Hulander

Fredriksbergs gård

I Stadsparkens närhet, där nu Hemrydsgatan och stjärnhusen ligger, fanns förr Fredriksbergs gård. Gården var ett landeri, en jordbruksfastighet som låg inom stadens donationsjord, det vill säga mark som av staten tilldelats staden i samband med att staden fick sina stadsprivilegier. Landeriet ägdes av en medborgare i staden och nyttjades oftast som sommarbostad. Marken i sin tur arrenderades ofta av stadens borgare.

Stora delar av gårdens byggnader revs 1955, innan stjärnhusen och radhusen byggdes. Den gula huvudbyggnaden finns kvar idag.

Fredriksbergs gård. Foto: Lisa Mårtensson

Fredriksbergs gård. Foto: Lisa Mårtensson

 

Limmaredsstugan är den största byggnaden i Stadsparken och stod tidigare vid Limmareds glasbruk. Den är från slutet av 1700- och fungerade från början som förvaltarbostad och kontor för bruket.

I Limmared kallades huset sedemera för Sandinstugan efter glasblåsare Per-Olof Sandin som bodde här med sin familj på 1800-talet. Tillsammans med hustru Johanna fick han nio barn, varav sex nådde vuxen ålder.

I det stora rummet på nedre våning hölls ofta under familjen Sandins tid nöjestillställningar där även utskänkning kunde förekomma. Stugan blev en samlingsplats för traktens glasknallar.  Efter Per-Olof Sandins död 1889 tjänade den som logi för brukets många hyttpojkar under arbetsveckorna.

Brukspatron Fredrik Brusewitz skänkte Limmaredsstugan till Ulricehamns Hembygdsförening och Stadsparken 1917.

Limmaredsstugan. Foto: Lisa Mårtensson

Limmaredsstugan. Foto: Lisa Mårtensson


Publicerat av Sofia Carlenberg den 2 januari 2017, senast ändrad den 8 maj 2018

Hjälpte informationen på denna sida dig?