Fortfarande pirrig skolstart för kommunskatten Bernard

– Jag älskar mitt jobb. Den dagen jag inte känner det drivet och den glädjen kommer jag göra något annat.

När vi träffar Bernard är det ett par dagar innan eleverna börjar det nya läsåret på Ulrikaskolan. Trots alla år i läraryrket känner han en stor dos förväntan och entusiasm inför ett nytt läsår.

– Precis som för eleverna är det pirrigt för oss lärare inför starten. Det är spännande och man är full av energi. Och det ska bli kul att se eleverna igen.

Från början var det inte självklart att han skulle bli lärare. Han läste tekniskt program på gymnasiet här i Ulricehamn och var på god väg att fortsätta utbilda sig till ingenjör. Men han gjorde ett par inhopp som vikarie på skolor i Ulricehamn och insåg då att det var lärare han skulle bli.

– Det var så roligt så jag bestämde mig för att bli lärare och det har jag inte ångrat en dag.

Julen 1999 tog han examen och började sedan som lärare i matte och naturorienterande ämnen på Ulrikaskolan. I grunden finns en vilja att få arbeta med människor och den dynamik det ger.

– Att få möta glädjen och inspirationen hos eleverna. Man möts av sprudlande energi och ingen dag är den andra lik.

Sedan är det förstås givande att nå fram med sin undervisning, säger han.

– Som när man har en genomgång och man riktigt ser när det börjar landa hos dem, att de börjar förstå. Det kan vara en riktigt härlig känsla.

Dessutom är det tydligt att han tycker om sina ämnen. Han pratar varmt om till exempel matematik, hur det är ett universellt språk som inte behöver vara så krångligt och svårt som många tror. Han betonar vikten av att föräldrar pratar positivt om ämnet hemma och inte är rädda för att sitta ner med sina barn när de gör matte, trots att de själva kanske inte kan så mycket. Det viktiga är inställningen.

Idrott och friluftsliv är något annat som ligger honom varmt om hjärtat, både i jobbet och på fritiden. Han höll på med flera olika idrotter under uppväxten och gillar fortfarande att träna. Dessutom ser han gärna att eleverna rör på sig i skolan. Han var bland annat med och drev projektet Puls för lärande, där man ville förbättra inlärningen i klassrummet genom att få eleverna att röra på sig.

Nu är läraryrket förstås inte alltid en dans på rosor. Han har under åren sett en växande arbetsbörda för lärare med till exempel mer administration. Det finns också andra tendenser, som att ett hårdare klimat kryper längre ner i åldrarna. Men då hjälper det att stämningen är god mellan kollegor och att man kan stötta varandra.

23 år på samma arbetsplats är ju en del. Hur ser han på framtiden?

Visst, han funderar ibland på om han borde göra något annat, till exempel undervisa äldre barn. Men läraryrket lämnar han nog inte.

– Om jag har kvar den här känslan för jobbet kommer jag jobba kvar tills jag inte orkar mer.

Publicerat av Anders Rosenberg den 22 augusti 2023, senast ändrad den 22 augusti 2023