Tvärsektoriellt barnrättsarbete
Samordnande funktion
Kommunfullmäktige beslutade i december 2021 att inrätta en samordnande funktion samt att skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för arbetet med barns rättigheter. Den samordnande funktionen kombineras med befintlig tjänst inom kanslifunktionen.
Sektorerna har utsett var sin representant till arbetsgruppen som kallas barnkonventionsgruppen och uppdraget påbörjades under sommaren 2022. Även de kommunala bolagen har fått möjligheten att delta i arbetet och Stubo har utsett en representant. Kommunledningsstaben deltar med två representanter från strategi- och utvecklingsenheten varav en har den samordnande funktionen.
Det tvärsektoriella arbetet utgår från de fyra grundprinciperna i barnkonventionen:
- Icke diskriminering (artikel 2)
- Barnets bästa (artikel 3)
- Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
- Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Eftersom barnkonventionsgruppen ska arbeta för att kommunen bättre lever upp till barnkonventionen och dessutom har en uppgift att sprida kunskap om konventionen så är artikel 4 om genomförande av rättigheterna och artikel 42, beskriver informationsskyldighet om konventionen vilket innebär att barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara allmänt kända bland såväl vuxna som barn, som handlar om informationsskyldighet om konventionen också tydliga för arbetsgruppens arbete.
Ledarforum
I maj var temat barnkonventionen på ledarforum och Åsa Ekman föreläste för kommunens chefer.
Barnbilaga 2022
En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram den årliga barnbilagan som bifogas till årsredovisningen. Den barnbilaga som är framtagen för 2022 ser lite annorlunda ut än vad de gjort de senaste åren eftersom arbetsgruppen tittat över bakgrunden till varför en barnbilaga behövs.
Kommunens verksamheter behöver reflektera över de aktiviteter som genomförs ur ett barnrättsperspektiv. Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det betyder att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen.
Barnkonventionsgruppen har bett verksamheterna svara på två frågor i arbetet med barnbilagan:
- Hur lever verksamheten upp till arbetet med barnkonventionen?
- Hur medverkar verksamheten till att göra barnen delaktiga i kommunens planering och beslut?
Det är de olika verksamheterna som har skrivit sina texter vilket gör att det ser olika ut. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet.
Handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor
Barnkonventionsgruppen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor för att verksamheterna ska leva upp till åtagandena i barnkonventionen och att göra barn delaktiga i kommunens planering och beslut.
Barn- och ungdomspolitiskt program
I slutrapporten för demokratiberedningen 2021 som kommunfullmäktige beslutade om ska ett barn- och ungdomspolitiskt program tas fram. Enligt beslutet ska programmet omfatta både barn och ungdomar och arbetet ska ske tvärsektoriellt.
Syftet med programmet är ”att främja och stärka alla barn och ungdomars delaktighet i den demokratiska processen och målet är att detta bidrar till att både utveckla den demokratiska processen och medborgarkontakterna med barn och unga i hela kommunen”.
Ett program anger vilka inriktningar, långsiktiga perspektiv, prioriteringar och avgörande val som är av kritisk betydelse. Dokumentet ska som huvudregel innehålla något eller ett antal programområden, där övergripande inriktning/inriktningar för området pekas ut.
Arbetet har påbörjats under 2022 av verksamheten kultur och fritid som genomfört en enkel enkät som skickats ut till ungdomar.
Kommunledningsstabens arbete
Kommunikationsfunktionen
Under året har funktionen arbetat med att ta fram ett utbildnings- och verktygspaket för klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk som är anpassat efter mottagarens behov. Arbetet fortsätter 2023 då kommunens personal i olika verksamheter kommer att utbildas och coachas i hur man skriver på ett sätt som alla kan förstå, inklusive barn och unga. Artikel 13 i barnkonventionen beskriver bland annat rätten att ta emot information.
I samband med kommunens folkhälsovecka den 3–9 oktober tog funktionen fram kommunikation om skolmaten, särskilt anpassad till barn i låg- och mellanstadiet. Bordspratare på varje lunchbord i skolans matsalar förmedlade enkel fakta om kommunens skolmat, vad lagen säger om skolmat och hur vi är matsmarta. Barnen uppmuntrades att påverka genom att lämna in önskemål på mat och att fråga kockarna i köket om den mat som serveras. Artikel 12 i barnkonventionen är en av grundprinciperna och beskriver åsiktsfrihet och rätten att bli hörd vilket innebär rättigheten att komma till tals och delta i beslut.
Genom särskilda uppgifter och workshops i förskola och skola har kommunens barn och unga under hösten getts möjlighet att vara med och forma Ulricehamns nya vision, den målbild som ska gälla för kommunen fram till 2040 (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Kanslifunktionen
För att höja medvetenheten och uppfylla barnkonventionens intentioner har mallen för tjänsteskrivelser uppdaterats med en rubrik som är just Barnkonventionen. Det finns också en hjälptext för att stödja handläggaren och som syftar till att stärka förmågan att ha med sig barnrättsperspektivet i utredningar och tjänsteskrivelser. Artikel 3 är en av grundprinciperna som beskriver barnets bästa att bland annat kommuner vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska barnets bästa vägas in i beslutet.
Under hösten har strategi- och utvecklingsenheten arbetat fram riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet och genom det arbetet påtalat vikten av gruppernas rätt till sitt eget kulturliv. (Artikel 30 – Minoritets- och urbefolkningsbarn)
För att höja kunskapen om barnkonventionen och barns rättigheter har en samtalscirkel genomförts för kanslifunktionens medarbetare. Samtalscirkeln genomfördes under år 2021 men är ändå värd att nämna i sammanhanget då den inte redovisats tidigare. Under 2022 har utredaren på strategi- och utvecklingsenheten deltagit i Sveriges kommuner och regioners (SKR) utbildning till barnrättsstrateg (artikel 42 – informationsskyldighet om konventionen)
HR-funktionen och planeringsfunktionen
Artikel 6 i barnkonventionen beskriver rätten till liv, överlevnad och utveckling vilket innebär där barnet ska förberedas på ett självständigt liv i ett fritt samhälle och artikel 28 rätt till utbildning där yrkesvägledning är en del. Kommunen erbjuder barn introduktion till vuxenlivet genom praktikantplatser, feriearbete och sommarvikariat.
Artikel 5 i barnkonventionen beskriver föräldrars ledning, deras ansvar att ge barnet stöd för att kunna utöva sina rättigheter. Kommunens del i det är att vi som arbetsgivare har en positiv hållning till föräldrars rättigheter och bejakar uttag av vård av barn (VAB) och föräldraledigheter med mera samt att vi är noggranna med att följa lagar och avtal, till exempel arbetstidsavtal vilket bäddar för en god arbetsmiljö och att föräldrar därmed har utrymme för en aktiv fritid tillsammans med sina barn.
Sektor välfärds arbete, verksamhet funktionsnedsättning
Verksamhet funktionsnedsättning
Inom funktionsnedsättning har utredningsmall för myndighetsutövande personal kompletterats med ett eget avsnitt beträffande barnrättsperspektiv, för att säkerställa att det beaktas i samtliga utredningar (artikel 3 – barnets bästa).
De enheter inom verksamheten som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar tar aktivt del av samhällets utbud av tillgänglighetsanpassade aktiviteter utifrån rätten till utveckling, delaktighet i samhället och ett fullvärdigt liv (artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling och 23 – funktionshindrade barn).
Övergripande inom hela verksamheten har FN:s konvention om barnets rättigheter berörts och diskuterats vid olika tillfällen i kompetenshöjande syfte. Det har genomförts i olika grad beroende på respektive arbetsplats behov och förkunskap (artikel 42 – informationsskyldighet om konventionen).
Verksamheten tillämpar ett arbetssätt där barnets bästa är i fokus och i samverkan med andra aktörer strävar verksamheten efter ett individanpassat förhållningssätt och bemötande där varje barn får rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör det enskilda barnet. Verksamheten tillämpar olika kommunikationssätt, exempelvis AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) där vi i samverkan med andra aktörer runt det enskilda barnet har ett enhetligt sätt att kommunicera. Tecken och bilder ska följa barnet i olika sammanhang. Genomförandeplan upprättas tillsammans med barn och närstående och utvärderas vid behov (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Sektor välfärds arbete, verksamhet individ- och familjeomsorg
Individ- och Familjeomsorg, IFO
De delar av socialtjänsten som är organiserade inom IFO arbetar med tydligt fokus på barns och ungdomars behov. Detta synliggörs allra tydligast i den metod som är utgångspunkt för arbetssättet BBIC, Barns Behov I Centrum. Grundbultarna i denna är:
- Vi lyssnar på barnen.
- Barnen har rätt att uttrycka sin åsikt.
- Vi tar hänsyn till ålder och mognad.
- Barnets bästa ska alltid bevakas.
- Vi behandlar barnen med respekt.
När föräldrar med barn kontaktar enheter inom IFO som arbetar med missbruksproblematik, psykisk ohälsa eller hyres- eller spelskulder rapporteras detta till Barn och Unga-enheten för att barnets behov ska bevakas. Vid utredning om ekonomiskt bistånd ska barnrättsperspektivet alltid beaktas och dokumenteras. Barnets boendeform ska vara rimlig och om ekonomiskt bistånd betalas ut för fritidsaktiviteter ska detta göras för att motverka utanförskap. Även vid utredningar kring barn med funktionsnedsättning ska barnrättsperspektivet alltid komma i första hand.
Barn och Unga inom IFO arbetar med tydligt fokus på barns och ungdomars behov. Barn är rättighetsbärare och ska behandlas med aktning för sin person. Vi arbetar med barnen i nära samarbete med deras hem och trygga miljö. Vi sätter barnens bästa främst och har nära samarbete med andra viktiga aktörer såsom skola och hälso- och sjukvård. Vi försöker i möjligaste mån göra barnets röst hörd och följer de lagar och riktlinjer som är grunden i vårt arbete och barnkonventionen.
Artikel 3 – Barnets bästa
Socialtjänsten har ett långt gående ansvar för att barnrättsperspektivet beaktas i alla beslut. Det som bedöms vara det bästa för barnet är avgörande i alla delar i processen, från mottagning och utredning till utformning av och uppföljning av insats.
Artikel 9 – Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa
Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Vi har en generös inställning till att erbjuda familjebehandling i öppenvård. För att möjliggöra för barn att fortsätta bo hemma har öppenvården ett flexibelt sätt att arbeta som kan möta en rad olika problem och riskbeteenden. Insatserna riktas ofta till både föräldrarna och barnen. Ofta har barnen en egen samtalskontakt inom öppenvården.
Om barnets bästa motiverar vård och fostran utanför det egna hemmet skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Inför beslut om placering inventeras familjens nätverk då det ofta är bättre för barnet och gynnar fortsatt kontakt med föräldrarna, om de placeras i det egna nätverket.
Planering görs för barns umgänge med sina föräldrar och målsättningen är alltid att barnet ska återförenas med sina föräldrar. Ibland är dock barnets bästa att få vara kvar i sitt familjehem. När barnet har varit placerat i samma familjehem under två år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden. Därefter ska frågan övervägas årligen.
Artikel 18 – Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd
Familjerätten erbjuder föräldrar samarbetssamtal i syfte att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende, umgänge och frågor som gäller barnets försörjning. Familjerätten erbjuder även informationssamtal till föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge innan ärendet förs vidare till domstol. I informationssamtalet lyfts barnrättsperspektivet och hur barn påverkas av att föräldrarna inte är överens.
Vi erbjuder gruppverksamhet ”Barn i föräldrars fokus”, till föräldrar som är i högintensiv konflikt. Vi erbjuder även gruppverksamhet till barn i dessa situationer.
Artikel 12 – Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
Mottagningen har som rutin att samtala med alla barn som blir aktualiserade om vi inte bedömer det som det bästa för barnet att inte samtala med dem. Om vi gör bedömning att inte samtala med barnen ska detta motiveras i förhandsbedömningen.
Under utredningen är det prioriterat att samtala med barn både i syfte att informera om varför de har kontakt med socialtjänsten, och för att ge barnet möjlighet att få uttrycka sin mening. Barn har också rätt att inte behöva uttrycka sin mening. För att få en så mångfacetterad bild som möjligt av barnets situation inhämtas även information från andra som känner barnet, som förskola, skola, BVC och så vidare.
Det är viktigt att barnet får information om det fattas beslut om insatser och får vara med och påverka innehållet och utformningen. Om det fattas beslut om att avsluta utan åtgärd ska barnet även få information om det, samt information om hur hen kan få kontakt med socialtjänsten igen vid behov.
Alla socialsekreterare behöver ha god kompetens gällande att samtala med barn.
För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.
Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.
Artikel 19 – Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp
Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.
Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.
I ärenden som rör våld och övergrepp samverkar vi med Barnahus och tillämpar metoden ”efter barnförhöret” som säkerställer att både barn och vuxna får stöd i närtid efter att ett barnförhör har hållits. Att fånga upp både barn och föräldrar i detta akuta läge är viktigt både för att trygga upp kring barnet och motivera föräldrar till att ta emot stöd när de är som mest mottagliga.
Artikel 25 – Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl
När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialnämnden ska utse en särskild utsedd socialsekreterare, barnsekreterare, som ansvarar för att följa upp vården av placerade barn. Barnsekreteraren besöker barnet regelbundet, samtalar enskilt och har kontakt med barnet i den utsträckning som det är lämpligt med tanke på barnets önskemål och situation.
Ett prioriterat område är att följa upp att de barn som är placerade får lämplig utbildning, att de får den hälso- och sjukvård som de behöver, samt att ge vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver.
Minst en gång var sjätte månad övervägs om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.
Familjehemssekreterare arbetar med att rekrytera familjehem. Det är till barnets bästa att det finns olika familjehem att välja bland för att kunna göra en bra matchning gentemot barnets behov. Detta minskar risken för sammanbrott och omplaceringar. Familjehemssekretaren ger också handledning och stöd i uppdraget. Om barnet inte kan placeras i nätverket är det oftast till barnets bästa att vara placerad i närområdet. Detta underlättas om socialtjänsten har egna familjehem i närområdet. För att säkerställa god tillgång till egna familjehem behöver socialtjänsten hela tiden bedriva informations- och rekryteringsarbete. Antalet familjehem som är beredda att ta emot barn behöver vara fler än det antal barn som behöver placeras för att kunna göra en god matchning.
För de barn som av säkerhetsskäl inte kan vara placerade i närområdet eller som har ett stort behov av stöd behöver det finnas möjlighet för socialtjänsten att vända sig till privata aktörer och konsulentstödda familjehem.
Barn som har behov av en tillfällig placering utanför hemmet kan ofta tas emot på kommunens eget interna HVB. Här kan vården bedrivas i nära samarbete med hemmet och barnet finns kvar i sin naturliga miljö.
Artikel 33 – Barn ska skyddas från narkotika
Socialtjänsten ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. Vi har en låg tröskel när det gäller att erbjuda insatser till barn och unga som missbrukar. Vi använder här i första hand vår egen öppenvård eller Minimaria för att forma insatser på hemmaplan.
Sektor lärandes arbete
Huvudprocessen inom sektor lärande handlar om barns och ungas lärande och ska därför genomsyras av intentionerna i barnkonventionen. Under 2022 har barnkonsekvensanalyser genomförts på organisationsnivå gällande förändring av upptagningsområde för kommunens högstadieskolor samt nedläggning av pedagogisk omsorg på obekväm tid.
Delaktighet och inflytande organisationsnivå
Barns rättigheter skrivs förutom i barnkonventionen också fram i skollag, läroplan och gymnasieförordning. Barns och elevers rätt till utveckling, utbildning, delaktighet och inflytande är uttalad i styrdokument för samtliga skolformer. För varje enhet finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som revideras årligen. Planen innehåller åtgärder med syfte att förebygga och förhindra diskriminerande och kränkande behandling av barn och elever. Elevrådet är delaktig i arbetet med planen bland annat genom trygghetsvandringar på skolans område för att identifiera platser som upplevs vara otrygga och som därmed behöver tryggas genom insatser. Upplevda kränkningar rapporteras i digitalt system och utreds vidare av huvudmannen.
I de skyddsronder som genomförs årligen på skolorna representeras elevperspektivet av vanligtvis två elever. Elevskyddsombud från högstadium och gymnasium deltar i sektorsamverkan vid fyra tillfällen per läsår. Då lyfts synpunkter och önskemål kring bland annat elevernas arbetsmiljö, undervisning och måltider. Synpunkterna tas om hand och återkopplas vid nästkommande möte. Varje år genomförs en enkät riktad till samtliga elever från förskoleklass till gymnasium där synpunkter kring trygghet, trivsel, studiero, arbetsmiljö och undervisning efterfrågas. Enkätsvaren ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete på enheten, i skolformen och i sektorn.
Kommunens arbete med Vision 2040 har synliggjorts på olika sätt inom sektor lärande. Barn på förskolorna har arbetat med vad de upplever som bra med Ulricehamns kommun och vad de saknar i kommunen. Bland barnens tankar syns önskemål om nya, stora lekplatser, närhet till en bondgård som är gratis att besöka och en större förskola. Detta arbete kommer att omhändertas inom ramen för kommunens pågående visionsarbete. Även gymnasieskolans klasser har arbetet med Vision 2040.
Delaktighet och inflytande enhetsnivå
I förskolor och skolor genomförs olika typer av samråd där barns och elevers synpunkter efterfrågas och tas om hand på ett systematiskt sätt. I förskolan kallas det ofta för barnråd, i grundskolan finns matråd, elevråd, klassråd och fritidsråd och på gymnasiet finns bland annat mentorstid och enhetssamråd samt aktiva elevföreningar. I alla former av samrådsmöten övar barn och elever på demokratiska samarbetsformer genom val och omröstning. Frågor som lyfts på samråd i förskolan kan vara hur lärmiljöerna ska utformas eller vilket projekt man är intresserad av att arbeta med. På klassråd och elevråd framförs synpunkter om undervisningen som kan ligga till grund för att utveckla undervisningen i en riktning som möter elevernas behov och väcker intresse. Några grundskolor arbetar med kooperativt lärande som arbetssätt vilket innebär att eleven tränas i att tycka, tänka och säga vad hen vill och som stärker eleven i att vilja och våga påverka. Ett exempel på vad som fångats upp i samråd med eleverna är önskan om att kunna variera sin fysiska arbetsmiljö. Detta har lett till att flera klassrum på den aktuella skolan kan erbjuda saccosäckar, soffa och ståbord som alternativ till traditionella arbetsbord.
Flera förskolor arbetar aktivt med att barnen själva väljer aktivitet, till skillnad mot att pedagoger på förhand delar barnen mellan befintliga aktiviteter. Dessa val visualiseras med en aktivitetstavla bestående av namnlappar och foton på de aktiviteter som är möjliga att välja. På så sätt blir valmöjligheten tillgänglig för flera barn. Rätten att säga nej och stopp till andra barn eller vuxna är något som arbetas med i olika form på samtliga förskolor. En effekt kan ses i att barn vet att de kan tacka nej till att bli fotograferade och själva välja att inte synas i den gemensamma dokumentationen.
Information och kunskap om barnkonventionen
På förskolorna delges barnen information om barnkonventionen främst genom riktad litteratur, men också genom att barnkonventionens artiklar finns i miljön och kan plockas fram i aktuella situationer. Någon grundskola använder sig av specifika lektionsbanker för att får lektionsförslag kring värdegrundsfrågor och barnkonventionen. På Familjecentralen synliggjordes barnkonventionen under en vecka i november då besökare (vårdnadshavare) uppmanades att med stöd av informationsplanscher på olika språk göra en quiz i lokalen.
Rätt till goda förutsättningar
Personal på en av kommunens grundskolor har tillsammans med brukarrådet öppnat en TaGe – funktion där kläder och skor som inte längre används kan lämnas in. Dessa kan sedan lånas av elever som tillfälligt behöver dem eller tas hem av elever där familjen har svårt att tillgodose elevens behov av kläder och skor.
I Samverkan för ungas hälsa arbetar sektor lärande, sektor välfärd och primärvården tillsammans för att alla barn och unga i Ulricehamns kommun ska ges möjlighet till en bra start i livet. Barns rättigheter är en utgångspunkt för det gemensamma arbetet som omfattar både förebyggande generella insatser och insatser för enskilda. Samarbetet ska möjliggöra att resurser och kompetens används effektivt genom att insatser samordnas med barn och ungas bästa i fokus.
Sektor miljö och samhällsbyggnads arbete
Plan- och exploatering och miljö- och bygg
Uppdraget syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Samt till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl (artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling).
Den 28 november 2022 till 3 december 2022 fanns möjlighet att titta på förslagen om den nya Storgatan och tycka till om dessa på det tillfälliga dialogkontoret i Ulricehamn. Ungefär 600 personer besökte kontoret och tog tillfället i akt att lämna synpunkter. Vid detta tillfälle välkomnades alla åldersgrupper att framföra sina synpunkter, på så vis medverkade verksamheten till att göra barn delaktiga i kommunens planering (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Sektor services arbete
Kommunservice
Enheten park och skog har bland annat ansvar för skötsel av kommunens lekplatser, där nybyggnationer och renoveringar även ingår. I skötseln ingår årlig besiktning, där säkerheten kontrolleras, som utförs av oberoende besiktningsman. Utöver dessa besiktningar görs veckokontroller. Vid nybyggnation eller större helrenoveringar ges barn en möjlighet till delaktighet genom att påverka utformning och lekutrustning, detta sker då i samarbete med närliggande skola/förskola. Viktigt i denna del är att barnen får komma till tals (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Tillgängligheten på de kommunala lekplatserna jobbar man sedan en tid tillbaka med. Detta för att alla barn ska ha likvärdiga förutsättningar att nyttja lekplatsen och aktivt delta i samhället oavsett funktionshinder (artikel 23 – funktionshindrade barn).
I verksamhetens arbete, utöver ovan nämnda artiklar, berörs även artikel 2 – icke diskriminering, alla barn har lika värde, artikel 3 – barnets bästa och artikel 31 – vila, fritid, lek och kultur.
Kultur och fritid
I verksamheten kultur och fritids arbete berörs många av barnkonventionens artiklar. All personal inom verksamheten har genomgått utbildning i FN:s barnkonvention och barnrätt.
Inom fritidsverksamheten fattas alltid beslut utifrån vad som är bäst för barnen. Huvuddelen av verksamheten i egen regi, upplåtelse av olika kommunala idrotts- och fritidsanläggningar, planeringsinsatser, föreningsstöd och rådgivning vänder sig i första hand till barn och ungdomar (artikel 3 – barnets bästa).
Dialog med barn och unga sker indirekt via föreningslivet och studieförbund. Men det sker även direkt dialog exempelvis när nya föreningar startas upp. Ofta är det unga/unga vuxna som kommer till enheten för att föra dialog kring hur man startar en förening (artikel 15 – föreningsfrihet).
I kommunens simhall/badhus bedrivs simundervisning och simskola för barn och unga. Simundervisningen som bedrivs på dagtid och är riktad mot kommunens skolor, simskola bedrivs på eftermiddag och kvällar samt under sportlov, sommarlov och höstlov. Det förekommer även simundervisning för barn med särskilda behov. Det är viktigt att så många barn som möjligt ges chansen att lära sig att simma, träna vattenvana med mera oavsett funktionshinder (artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling och artikel 28 – rätt till utbildning).
Ungas fritid bedriver verksamhet för barn och unga i åldern 10–20 år. I första hand bedrivs öppen ungdomsverksamhet dit alla är välkomna. Det finns även återkommande sluten grupp- och mobil verksamhet utanför Ungdomens hus och i kransorterna för målgruppen. Detta för att nå så många unga inom målgruppen. Besökarna är delaktiga i planeringen av verksamheten, och är med och skapar utbudet för sig själva och sina kamrater (artikel 2 – icke diskriminering, 3 – barnets bästa, 31 – vila, fritid, lek och kultur).
Sommarvågen, där Ungas fritid flyttar ut sin verksamhet till Sturebadet under sommarlovet har varit välbesökt. Till sin hjälp har fritidsledarna feriearbetande ungdomar som får chansen att prova på arbetslivet. Under sommarvågen arrangerades även en epa-träff där epa-ungdomar var med och planerade och genomförde aktiviteten. Sommarvågen avslutades med U wave, en heldag med musik, aktiviteter, grillade hamburgare med mera. Ett flertal ungdomar var med och planerade och genomförde även detta arrangemang (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd, 29 – syftet med utbildning).
Dialog sker kontinuerligt med ungdomar utifrån planering av verksamheten, specifika aktiviteter. Arbetet inom enheten bygger helt på att de unga kan vara med och påverka och de har inflytande över verksamheten. Arbete med att bli tydligare och att följa den europiska ungdomspolitiken har påbörjats under året efter de så kallade Europeiska principer och riktlinjer för lokal öppen fritids- och ungdomsverksamhet.
Ett prioriterat mål inom kulturverksamheten är att stimulera barns och ungas eget skapande. Målsättningen är att utveckla skolans arbete så att kulturen blir en naturlig och integrerad del av skolans arbete. Med hjälp av styrdokumentet Kulturtrappan garanteras alla barn från förskola upp till årskurs 9 minst ett kulturevenemang per år genom skolkulturen. Särskola och barn med särskilda behov bereds alltid möjlighet att delta, detta sker genom dialog mellan skolkultursamordnare och lärare.
I Ulricehamns kommun finns en skolkultursgrupp med ombud från skolorna som har i uppgift att tillvarata elevernas intressen och önskemål kring kulturutbudet. Dessa önskemål förmedlas i första hand till kommunens kultursekreterare som bokar in arrangemang, workshops och övriga aktiviteter inom skolkulturen.
Kommunens kulturstrateg, kultursekreterare, barn och skolbibliotekarier, rektor från kulturskolan med flera har genomfört workshops om barnkonventionen i regionens regi. Dessa workshops är en del i uppstarten kring att utveckla en ny mer informativ, dialogskapande och vägledande barnkulturplan. En plan där kulturen än mer blir en naturligt integrerad del av skolans årshjul och läroplan och där barn och ungas delaktighet stärks (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd och 42 – informationsskyldighet om konventionen).
På temat “gestaltad livsmiljö/arkitektur i min stad” erbjöds barn och unga under sommarlovet att spraymåla en gångtunnel tillsammans med två konstpedagoger. Då FN:s barnkonvention blivit lag har vi beviljats projektmedel från Västra götalandsregionen för att göra barn mer delaktiga. Vi har genomfört dialogprojekt med barn inför en konstnärlig gestaltning på en skola. Barnens tankar och teckningar kommer att ingå i det konstprogram som konstnärerna sedan ska utgå ifrån.
Ulricehamns stadsbibliotek har en Skolbibliotekscentral som dagligen arbetar för att stödja skolor utanför centralorten med litteratur, råd och temalådor. På biblioteken genomförs en mängd aktiviteter riktade mot barn och unga i olika åldrar, exempelvis som familjeföreställningar, rim- och ramsstunder, after pre- disco, skapande workshops med mera. Pandemin gjorde dock att endast ett fåtal av dessa arrangemang kunde genomföras och anpassas efter restriktionerna. Exempel på detta är spelprogrammering som kunde genomföras digital och promenadteater som flyttades utomhus. Några av aktiviteterna kunde ställas om så att de blev mer individuella istället för att genomföras i grupp.
I slutet av året ställdes barnavdelningen i ordning igen med lek- & skapandematerial. Biblioteket har under sommaren uppmuntrat barn till läsning genom satsningen på till exempel Sommarboken och den mobila läshusvagnen med barnboksfigurer som gästade Ulricehamns badplats. Biblioteket har arbetat uppsökande med läsfrämjande genom att låna ut läshusvagnen till förskolor under april till oktober (artikel 6 – rätt till utveckling, artikel 31 – rätt till vila, fritid, lek och kultur, artikel 28 – rätt till utbildning).
IT-enheten
IT har utformat en mall som används när ärenden lyfts för beslut i IT-styrgruppen. I mallen finns alla perspektiv som behöver stämmas av och där är nu även barnperspektivet med.
IT förser idag barn med digitala verktyg att använda inom skolans alla verksamheter. En så kallad brandvägg finns, med regler för att skydda alla från olämpligt material på nätet. Det finns en teknisk lösning på alla medarbetares enheter som ska larma om någon laddar ner, öppnar eller på annat sätt hanterar barnpornografiskt innehåll.
IT stänger ner internetåtkomst runt kommunens skolor på kvällar/helger för att inte skapa otrygga miljöer (artikel 17 – massmediers roll, 34 – skydd mot sexuellt utnyttjande, 35 – förhindrande av handel med barn 36 – skydd mot annat utnyttjande)
Under pandemin, vid distansundervisningen, försåg IT verksamheten med mobila bredband, för att alla skulle ha samma förutsättningar (artikel 2 – icke diskriminering).
Kost
Verksamhet kost arbetar för att barn och elever ska känna att de kan påverka den mat som serveras dagligen i alla kommunala kök.
Varje termin genomförs matråd på alla förskolor och skolor där barn och elever har möjlighet att lämna synpunkter till personalen inom kosten. Detta forum används även för att kostpersonalen ska ha möjlighet att informera om varför menyn ser ut som den gör och vad som är på gång framöver.
Ett uppskattat inslag är när de elever som slutar årskurs sex under vecka får bestämma hur menyn ska se ut på respektive skola.
Sedan 2017 har kosten inom förskolan börjat arbeta för att få barnen mer delaktiga i den dagliga produktionen. Barnen hjälper bland annat till med att göra smoothies och baka bröd. I samband med mellanmål förbereder och serverar de ibland tillsammans med personal (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Kommunala bolags arbete
UEAB
Ulricehamns Energi har en aktiv roll med att driva utvecklingen av ett mera hållbart Ulricehamn. Vårt fokus, på en väl fungerande infrastruktur, är en förutsättning för att vardagslivet ska fungera. Vi ger barn möjlighet att vakna i ett varmt hem, vi ger dem tillgång till högkvalitativt dricksvatten, vi ser till att de går trygga hem i gatlyktans sken och att de har uppkoppling mot resten av världen. Genom aktivt miljöarbete, med stort fokus på avfallshantering, säkrar vi kommande generationers framtid i ett blomstrande Ulricehamn.
Nuab
Näringsliv Ulricehamn arbetar med att se utifrån barns perspektiv i visionsarbete och utvecklingsarbete som påverkar invånare i Ulricehamns kommun. Det finns i dessa arbeten fokusgrupper som inkluderar barns perspektiv, bland annat genom arbete tillsammans med skolorna.
Även ungdomars perspektiv och framtid arbetar vi med genom att finnas med i arbeten som Mathivation, Ung Drive och Ung företagsamhet.
Stubo
Stubo är Ulricehamns egna bostadsbolag och har därför en särskild uppgift att utveckla bra bostäder i trygga och trivsamma bostadsområden. Det finns många situationer i vår vardag där barnens rätt och barnets bästa får en extra tyngd.
- Under 2022 har Stubos personal utbildats i barnkonventionen (artikel 42 – informationsskyldighet om konventionen).
- Utemiljöerna i våra bostadsområden har inventerats. Det har till exempel resulterat i att buskage har beskurits. Barn är kortare rent fysiskt, vilket gör att de inte har lika bra sikt som vuxna. Lekplatser på vissa områden behöver förbättras då små barn har svårt att nyttja andra lekplatser. Det är till exempel farligt att gå över vägar med mycket trafik (artikel 3 – barnets bästa).
- Ansvarig för vräkningsförebyggande arbete har gått utbildning för att processen ska bli mindre svår för barnen och deras föräldrar. Stubo har även i ett försök kontaktat de hyresgäster som har betalningssvårigheter. Detta för att i ett tidigt stadium försöka hitta en lösning så en vräkning kan förhindras (artikel 26 – social trygghet).
- För att arbeta med trygga bostadsområden samarbetar Stubo nära och tillsammans med till exempel polisen, Ulricehamns kommun och näringslivet. Implementering av EST har gjorts (artikel 3 – barnets bästa).
- Tätt samarbete med hyresgästföreningen där vi tillsammans genomför hyresgästträffar (artikel 15 – föreningsfrihet).
Samordnande funktion
Kommunfullmäktige beslutade i december 2021 att inrätta en samordnande funktion samt att skapa en tvärsektoriell arbetsgrupp för arbetet med barns rättigheter. Den samordnande funktionen kombineras med befintlig tjänst inom kanslifunktionen.
Sektorerna har utsett var sin representant till arbetsgruppen som kallas barnkonventionsgruppen och uppdraget påbörjades under sommaren 2022. Även de kommunala bolagen har fått möjligheten att delta i arbetet och Stubo har utsett en representant. Kommunledningsstaben deltar med två representanter från strategi- och utvecklingsenheten varav en har den samordnande funktionen.
Det tvärsektoriella arbetet utgår från de fyra grundprinciperna i barnkonventionen:
- Icke diskriminering (artikel 2)
- Barnets bästa (artikel 3)
- Rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6)
- Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd (artikel 12)
Eftersom barnkonventionsgruppen ska arbeta för att kommunen bättre lever upp till barnkonventionen och dessutom har en uppgift att sprida kunskap om konventionen så är artikel 4 om genomförande av rättigheterna och artikel 42, beskriver informationsskyldighet om konventionen vilket innebär att barnkonventionens bestämmelser och principer ska vara allmänt kända bland såväl vuxna som barn, som handlar om informationsskyldighet om konventionen också tydliga för arbetsgruppens arbete.
Ledarforum
I maj var temat barnkonventionen på ledarforum och Åsa Ekman föreläste för kommunens chefer.
Barnbilaga 2022
En uppgift för arbetsgruppen är att ta fram den årliga barnbilagan som bifogas till årsredovisningen. Den barnbilaga som är framtagen för 2022 ser lite annorlunda ut än vad de gjort de senaste åren eftersom arbetsgruppen tittat över bakgrunden till varför en barnbilaga behövs.
Kommunens verksamheter behöver reflektera över de aktiviteter som genomförs ur ett barnrättsperspektiv. Ett barnrättsperspektiv innebär att ha barnkonventionen som utgångspunkt i arbetet med barn och i beslutsfattande som rör barn. Det betyder att belysa en fråga utifrån de rättigheter varje barn har enligt barnkonventionen.
Barnkonventionsgruppen har bett verksamheterna svara på två frågor i arbetet med barnbilagan:
- Hur lever verksamheten upp till arbetet med barnkonventionen?
- Hur medverkar verksamheten till att göra barnen delaktiga i kommunens planering och beslut?
Det är de olika verksamheterna som har skrivit sina texter vilket gör att det ser olika ut. Verksamheterna har kommit olika långt i arbetet med implementeringen av barnkonventionen i det dagliga arbetet.
Handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor
Barnkonventionsgruppen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan, metoder, arbetssätt och checklistor för att verksamheterna ska leva upp till åtagandena i barnkonventionen och att göra barn delaktiga i kommunens planering och beslut.
Barn- och ungdomspolitiskt program
I slutrapporten för demokratiberedningen 2021 som kommunfullmäktige beslutade om ska ett barn- och ungdomspolitiskt program tas fram. Enligt beslutet ska programmet omfatta både barn och ungdomar och arbetet ska ske tvärsektoriellt.
Syftet med programmet är ”att främja och stärka alla barn och ungdomars delaktighet i den demokratiska processen och målet är att detta bidrar till att både utveckla den demokratiska processen och medborgarkontakterna med barn och unga i hela kommunen”.
Ett program anger vilka inriktningar, långsiktiga perspektiv, prioriteringar och avgörande val som är av kritisk betydelse. Dokumentet ska som huvudregel innehålla något eller ett antal programområden, där övergripande inriktning/inriktningar för området pekas ut.
Arbetet har påbörjats under 2022 av verksamheten kultur och fritid som genomfört en enkel enkät som skickats ut till ungdomar.
Kommunikationsfunktionen
Under året har funktionen arbetat med att ta fram ett utbildnings- och verktygspaket för klarspråk, det vill säga ett vårdat, enkelt och begripligt språk som är anpassat efter mottagarens behov. Arbetet fortsätter 2023 då kommunens personal i olika verksamheter kommer att utbildas och coachas i hur man skriver på ett sätt som alla kan förstå, inklusive barn och unga. Artikel 13 i barnkonventionen beskriver bland annat rätten att ta emot information.
I samband med kommunens folkhälsovecka den 3–9 oktober tog funktionen fram kommunikation om skolmaten, särskilt anpassad till barn i låg- och mellanstadiet. Bordspratare på varje lunchbord i skolans matsalar förmedlade enkel fakta om kommunens skolmat, vad lagen säger om skolmat och hur vi är matsmarta. Barnen uppmuntrades att påverka genom att lämna in önskemål på mat och att fråga kockarna i köket om den mat som serveras. Artikel 12 i barnkonventionen är en av grundprinciperna och beskriver åsiktsfrihet och rätten att bli hörd vilket innebär rättigheten att komma till tals och delta i beslut.
Genom särskilda uppgifter och workshops i förskola och skola har kommunens barn och unga under hösten getts möjlighet att vara med och forma Ulricehamns nya vision, den målbild som ska gälla för kommunen fram till 2040 (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Kanslifunktionen
För att höja medvetenheten och uppfylla barnkonventionens intentioner har mallen för tjänsteskrivelser uppdaterats med en rubrik som är just Barnkonventionen. Det finns också en hjälptext för att stödja handläggaren och som syftar till att stärka förmågan att ha med sig barnrättsperspektivet i utredningar och tjänsteskrivelser. Artikel 3 är en av grundprinciperna som beskriver barnets bästa att bland annat kommuner vid alla åtgärder och beslut som rör barn ska barnets bästa vägas in i beslutet.
Under hösten har strategi- och utvecklingsenheten arbetat fram riktlinjer för det minoritetspolitiska arbetet och genom det arbetet påtalat vikten av gruppernas rätt till sitt eget kulturliv. (Artikel 30 – Minoritets- och urbefolkningsbarn)
För att höja kunskapen om barnkonventionen och barns rättigheter har en samtalscirkel genomförts för kanslifunktionens medarbetare. Samtalscirkeln genomfördes under år 2021 men är ändå värd att nämna i sammanhanget då den inte redovisats tidigare. Under 2022 har utredaren på strategi- och utvecklingsenheten deltagit i Sveriges kommuner och regioners (SKR) utbildning till barnrättsstrateg (artikel 42 – informationsskyldighet om konventionen)
HR-funktionen och planeringsfunktionen
Artikel 6 i barnkonventionen beskriver rätten till liv, överlevnad och utveckling vilket innebär där barnet ska förberedas på ett självständigt liv i ett fritt samhälle och artikel 28 rätt till utbildning där yrkesvägledning är en del. Kommunen erbjuder barn introduktion till vuxenlivet genom praktikantplatser, feriearbete och sommarvikariat.
Artikel 5 i barnkonventionen beskriver föräldrars ledning, deras ansvar att ge barnet stöd för att kunna utöva sina rättigheter. Kommunens del i det är att vi som arbetsgivare har en positiv hållning till föräldrars rättigheter och bejakar uttag av vård av barn (VAB) och föräldraledigheter med mera samt att vi är noggranna med att följa lagar och avtal, till exempel arbetstidsavtal vilket bäddar för en god arbetsmiljö och att föräldrar därmed har utrymme för en aktiv fritid tillsammans med sina barn.
Verksamhet funktionsnedsättning
Inom funktionsnedsättning har utredningsmall för myndighetsutövande personal kompletterats med ett eget avsnitt beträffande barnrättsperspektiv, för att säkerställa att det beaktas i samtliga utredningar (artikel 3 – barnets bästa).
De enheter inom verksamheten som arbetar med barn och ungdomar med funktionsnedsättningar tar aktivt del av samhällets utbud av tillgänglighetsanpassade aktiviteter utifrån rätten till utveckling, delaktighet i samhället och ett fullvärdigt liv (artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling och 23 – funktionshindrade barn).
Övergripande inom hela verksamheten har FN:s konvention om barnets rättigheter berörts och diskuterats vid olika tillfällen i kompetenshöjande syfte. Det har genomförts i olika grad beroende på respektive arbetsplats behov och förkunskap (artikel 42 – informationsskyldighet om konventionen).
Verksamheten tillämpar ett arbetssätt där barnets bästa är i fokus och i samverkan med andra aktörer strävar verksamheten efter ett individanpassat förhållningssätt och bemötande där varje barn får rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör det enskilda barnet. Verksamheten tillämpar olika kommunikationssätt, exempelvis AKK (alternativ och kompletterande kommunikation) där vi i samverkan med andra aktörer runt det enskilda barnet har ett enhetligt sätt att kommunicera. Tecken och bilder ska följa barnet i olika sammanhang. Genomförandeplan upprättas tillsammans med barn och närstående och utvärderas vid behov (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Individ- och Familjeomsorg, IFO
De delar av socialtjänsten som är organiserade inom IFO arbetar med tydligt fokus på barns och ungdomars behov. Detta synliggörs allra tydligast i den metod som är utgångspunkt för arbetssättet BBIC, Barns Behov I Centrum. Grundbultarna i denna är:
- Vi lyssnar på barnen.
- Barnen har rätt att uttrycka sin åsikt.
- Vi tar hänsyn till ålder och mognad.
- Barnets bästa ska alltid bevakas.
- Vi behandlar barnen med respekt.
När föräldrar med barn kontaktar enheter inom IFO som arbetar med missbruksproblematik, psykisk ohälsa eller hyres- eller spelskulder rapporteras detta till Barn och Unga-enheten för att barnets behov ska bevakas. Vid utredning om ekonomiskt bistånd ska barnrättsperspektivet alltid beaktas och dokumenteras. Barnets boendeform ska vara rimlig och om ekonomiskt bistånd betalas ut för fritidsaktiviteter ska detta göras för att motverka utanförskap. Även vid utredningar kring barn med funktionsnedsättning ska barnrättsperspektivet alltid komma i första hand.
Barn och Unga inom IFO arbetar med tydligt fokus på barns och ungdomars behov. Barn är rättighetsbärare och ska behandlas med aktning för sin person. Vi arbetar med barnen i nära samarbete med deras hem och trygga miljö. Vi sätter barnens bästa främst och har nära samarbete med andra viktiga aktörer såsom skola och hälso- och sjukvård. Vi försöker i möjligaste mån göra barnets röst hörd och följer de lagar och riktlinjer som är grunden i vårt arbete och barnkonventionen.
Artikel 3 – Barnets bästa
Socialtjänsten har ett långt gående ansvar för att barnrättsperspektivet beaktas i alla beslut. Det som bedöms vara det bästa för barnet är avgörande i alla delar i processen, från mottagning och utredning till utformning av och uppföljning av insats.
Artikel 9 – Barn ska inte skiljas från sina föräldrar, utom när det är nödvändigt för barnets bästa
Enligt socialtjänstlagen ska socialnämnden verka för att i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver. Vi har en generös inställning till att erbjuda familjebehandling i öppenvård. För att möjliggöra för barn att fortsätta bo hemma har öppenvården ett flexibelt sätt att arbeta som kan möta en rad olika problem och riskbeteenden. Insatserna riktas ofta till både föräldrarna och barnen. Ofta har barnen en egen samtalskontakt inom öppenvården.
Om barnets bästa motiverar vård och fostran utanför det egna hemmet skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Inför beslut om placering inventeras familjens nätverk då det ofta är bättre för barnet och gynnar fortsatt kontakt med föräldrarna, om de placeras i det egna nätverket.
Planering görs för barns umgänge med sina föräldrar och målsättningen är alltid att barnet ska återförenas med sina föräldrar. Ibland är dock barnets bästa att få vara kvar i sitt familjehem. När barnet har varit placerat i samma familjehem under två år ska socialnämnden särskilt överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden. Därefter ska frågan övervägas årligen.
Artikel 18 – Barnets föräldrar eller vårdnadshavare, har gemensamt huvudansvar för barnets uppfostran och utveckling, med statens stöd
Familjerätten erbjuder föräldrar samarbetssamtal i syfte att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende, umgänge och frågor som gäller barnets försörjning. Familjerätten erbjuder även informationssamtal till föräldrar som inte är överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge innan ärendet förs vidare till domstol. I informationssamtalet lyfts barnrättsperspektivet och hur barn påverkas av att föräldrarna inte är överens.
Vi erbjuder gruppverksamhet ”Barn i föräldrars fokus”, till föräldrar som är i högintensiv konflikt. Vi erbjuder även gruppverksamhet till barn i dessa situationer.
Artikel 12 – Åsiktsfrihet och rätten att bli hörd
Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.
Mottagningen har som rutin att samtala med alla barn som blir aktualiserade om vi inte bedömer det som det bästa för barnet att inte samtala med dem. Om vi gör bedömning att inte samtala med barnen ska detta motiveras i förhandsbedömningen.
Under utredningen är det prioriterat att samtala med barn både i syfte att informera om varför de har kontakt med socialtjänsten, och för att ge barnet möjlighet att få uttrycka sin mening. Barn har också rätt att inte behöva uttrycka sin mening. För att få en så mångfacetterad bild som möjligt av barnets situation inhämtas även information från andra som känner barnet, som förskola, skola, BVC och så vidare.
Det är viktigt att barnet får information om det fattas beslut om insatser och får vara med och påverka innehållet och utformningen. Om det fattas beslut om att avsluta utan åtgärd ska barnet även få information om det, samt information om hur hen kan få kontakt med socialtjänsten igen vid behov.
Alla socialsekreterare behöver ha god kompetens gällande att samtala med barn.
För barn som har fyllt 15 år får nämnden besluta om öppna insatser även utan vårdnadshavarens samtycke, om det är lämpligt och barnet begär eller samtycker till det.
Har barnet fyllt 15 år får kontaktperson utses endast om barnet självt begär eller samtycker till det.
Artikel 19 – Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp
Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.
Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver.
I ärenden som rör våld och övergrepp samverkar vi med Barnahus och tillämpar metoden ”efter barnförhöret” som säkerställer att både barn och vuxna får stöd i närtid efter att ett barnförhör har hållits. Att fånga upp både barn och föräldrar i detta akuta läge är viktigt både för att trygga upp kring barnet och motivera föräldrar till att ta emot stöd när de är som mest mottagliga.
Artikel 25 – Varje stat ska regelbundet se till att ett barn som är omhändertaget av myndigheter behandlas väl
När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialnämnden ska utse en särskild utsedd socialsekreterare, barnsekreterare, som ansvarar för att följa upp vården av placerade barn. Barnsekreteraren besöker barnet regelbundet, samtalar enskilt och har kontakt med barnet i den utsträckning som det är lämpligt med tanke på barnets önskemål och situation.
Ett prioriterat område är att följa upp att de barn som är placerade får lämplig utbildning, att de får den hälso- och sjukvård som de behöver, samt att ge vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver.
Minst en gång var sjätte månad övervägs om vården fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas.
Familjehemssekreterare arbetar med att rekrytera familjehem. Det är till barnets bästa att det finns olika familjehem att välja bland för att kunna göra en bra matchning gentemot barnets behov. Detta minskar risken för sammanbrott och omplaceringar. Familjehemssekretaren ger också handledning och stöd i uppdraget. Om barnet inte kan placeras i nätverket är det oftast till barnets bästa att vara placerad i närområdet. Detta underlättas om socialtjänsten har egna familjehem i närområdet. För att säkerställa god tillgång till egna familjehem behöver socialtjänsten hela tiden bedriva informations- och rekryteringsarbete. Antalet familjehem som är beredda att ta emot barn behöver vara fler än det antal barn som behöver placeras för att kunna göra en god matchning.
För de barn som av säkerhetsskäl inte kan vara placerade i närområdet eller som har ett stort behov av stöd behöver det finnas möjlighet för socialtjänsten att vända sig till privata aktörer och konsulentstödda familjehem.
Barn som har behov av en tillfällig placering utanför hemmet kan ofta tas emot på kommunens eget interna HVB. Här kan vården bedrivas i nära samarbete med hemmet och barnet finns kvar i sin naturliga miljö.
Artikel 33 – Barn ska skyddas från narkotika
Socialtjänsten ska aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, andra berusningsmedel eller beroendeframkallande medel samt dopningsmedel. Vi har en låg tröskel när det gäller att erbjuda insatser till barn och unga som missbrukar. Vi använder här i första hand vår egen öppenvård eller Minimaria för att forma insatser på hemmaplan.
Huvudprocessen inom sektor lärande handlar om barns och ungas lärande och ska därför genomsyras av intentionerna i barnkonventionen. Under 2022 har barnkonsekvensanalyser genomförts på organisationsnivå gällande förändring av upptagningsområde för kommunens högstadieskolor samt nedläggning av pedagogisk omsorg på obekväm tid.
Delaktighet och inflytande organisationsnivå
Barns rättigheter skrivs förutom i barnkonventionen också fram i skollag, läroplan och gymnasieförordning. Barns och elevers rätt till utveckling, utbildning, delaktighet och inflytande är uttalad i styrdokument för samtliga skolformer. För varje enhet finns en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som revideras årligen. Planen innehåller åtgärder med syfte att förebygga och förhindra diskriminerande och kränkande behandling av barn och elever. Elevrådet är delaktig i arbetet med planen bland annat genom trygghetsvandringar på skolans område för att identifiera platser som upplevs vara otrygga och som därmed behöver tryggas genom insatser. Upplevda kränkningar rapporteras i digitalt system och utreds vidare av huvudmannen.
I de skyddsronder som genomförs årligen på skolorna representeras elevperspektivet av vanligtvis två elever. Elevskyddsombud från högstadium och gymnasium deltar i sektorsamverkan vid fyra tillfällen per läsår. Då lyfts synpunkter och önskemål kring bland annat elevernas arbetsmiljö, undervisning och måltider. Synpunkterna tas om hand och återkopplas vid nästkommande möte. Varje år genomförs en enkät riktad till samtliga elever från förskoleklass till gymnasium där synpunkter kring trygghet, trivsel, studiero, arbetsmiljö och undervisning efterfrågas. Enkätsvaren ligger till grund för fortsatt utvecklingsarbete på enheten, i skolformen och i sektorn.
Kommunens arbete med Vision 2040 har synliggjorts på olika sätt inom sektor lärande. Barn på förskolorna har arbetat med vad de upplever som bra med Ulricehamns kommun och vad de saknar i kommunen. Bland barnens tankar syns önskemål om nya, stora lekplatser, närhet till en bondgård som är gratis att besöka och en större förskola. Detta arbete kommer att omhändertas inom ramen för kommunens pågående visionsarbete. Även gymnasieskolans klasser har arbetet med Vision 2040.
Delaktighet och inflytande enhetsnivå
I förskolor och skolor genomförs olika typer av samråd där barns och elevers synpunkter efterfrågas och tas om hand på ett systematiskt sätt. I förskolan kallas det ofta för barnråd, i grundskolan finns matråd, elevråd, klassråd och fritidsråd och på gymnasiet finns bland annat mentorstid och enhetssamråd samt aktiva elevföreningar. I alla former av samrådsmöten övar barn och elever på demokratiska samarbetsformer genom val och omröstning. Frågor som lyfts på samråd i förskolan kan vara hur lärmiljöerna ska utformas eller vilket projekt man är intresserad av att arbeta med. På klassråd och elevråd framförs synpunkter om undervisningen som kan ligga till grund för att utveckla undervisningen i en riktning som möter elevernas behov och väcker intresse. Några grundskolor arbetar med kooperativt lärande som arbetssätt vilket innebär att eleven tränas i att tycka, tänka och säga vad hen vill och som stärker eleven i att vilja och våga påverka. Ett exempel på vad som fångats upp i samråd med eleverna är önskan om att kunna variera sin fysiska arbetsmiljö. Detta har lett till att flera klassrum på den aktuella skolan kan erbjuda saccosäckar, soffa och ståbord som alternativ till traditionella arbetsbord.
Flera förskolor arbetar aktivt med att barnen själva väljer aktivitet, till skillnad mot att pedagoger på förhand delar barnen mellan befintliga aktiviteter. Dessa val visualiseras med en aktivitetstavla bestående av namnlappar och foton på de aktiviteter som är möjliga att välja. På så sätt blir valmöjligheten tillgänglig för flera barn. Rätten att säga nej och stopp till andra barn eller vuxna är något som arbetas med i olika form på samtliga förskolor. En effekt kan ses i att barn vet att de kan tacka nej till att bli fotograferade och själva välja att inte synas i den gemensamma dokumentationen.
Information och kunskap om barnkonventionen
På förskolorna delges barnen information om barnkonventionen främst genom riktad litteratur, men också genom att barnkonventionens artiklar finns i miljön och kan plockas fram i aktuella situationer. Någon grundskola använder sig av specifika lektionsbanker för att får lektionsförslag kring värdegrundsfrågor och barnkonventionen. På Familjecentralen synliggjordes barnkonventionen under en vecka i november då besökare (vårdnadshavare) uppmanades att med stöd av informationsplanscher på olika språk göra en quiz i lokalen.
Rätt till goda förutsättningar
Personal på en av kommunens grundskolor har tillsammans med brukarrådet öppnat en TaGe – funktion där kläder och skor som inte längre används kan lämnas in. Dessa kan sedan lånas av elever som tillfälligt behöver dem eller tas hem av elever där familjen har svårt att tillgodose elevens behov av kläder och skor.
I Samverkan för ungas hälsa arbetar sektor lärande, sektor välfärd och primärvården tillsammans för att alla barn och unga i Ulricehamns kommun ska ges möjlighet till en bra start i livet. Barns rättigheter är en utgångspunkt för det gemensamma arbetet som omfattar både förebyggande generella insatser och insatser för enskilda. Samarbetet ska möjliggöra att resurser och kompetens används effektivt genom att insatser samordnas med barn och ungas bästa i fokus.
Plan- och exploatering och miljö- och bygg
Uppdraget syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Samt till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl (artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling).
Den 28 november 2022 till 3 december 2022 fanns möjlighet att titta på förslagen om den nya Storgatan och tycka till om dessa på det tillfälliga dialogkontoret i Ulricehamn. Ungefär 600 personer besökte kontoret och tog tillfället i akt att lämna synpunkter. Vid detta tillfälle välkomnades alla åldersgrupper att framföra sina synpunkter, på så vis medverkade verksamheten till att göra barn delaktiga i kommunens planering (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Kommunservice
Enheten park och skog har bland annat ansvar för skötsel av kommunens lekplatser, där nybyggnationer och renoveringar även ingår. I skötseln ingår årlig besiktning, där säkerheten kontrolleras, som utförs av oberoende besiktningsman. Utöver dessa besiktningar görs veckokontroller. Vid nybyggnation eller större helrenoveringar ges barn en möjlighet till delaktighet genom att påverka utformning och lekutrustning, detta sker då i samarbete med närliggande skola/förskola. Viktigt i denna del är att barnen får komma till tals (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
Tillgängligheten på de kommunala lekplatserna jobbar man sedan en tid tillbaka med. Detta för att alla barn ska ha likvärdiga förutsättningar att nyttja lekplatsen och aktivt delta i samhället oavsett funktionshinder (artikel 23 – funktionshindrade barn).
I verksamhetens arbete, utöver ovan nämnda artiklar, berörs även artikel 2 – icke diskriminering, alla barn har lika värde, artikel 3 – barnets bästa och artikel 31 – vila, fritid, lek och kultur.
Kultur och fritid
I verksamheten kultur och fritids arbete berörs många av barnkonventionens artiklar. All personal inom verksamheten har genomgått utbildning i FN:s barnkonvention och barnrätt.
Inom fritidsverksamheten fattas alltid beslut utifrån vad som är bäst för barnen. Huvuddelen av verksamheten i egen regi, upplåtelse av olika kommunala idrotts- och fritidsanläggningar, planeringsinsatser, föreningsstöd och rådgivning vänder sig i första hand till barn och ungdomar (artikel 3 – barnets bästa).
Dialog med barn och unga sker indirekt via föreningslivet och studieförbund. Men det sker även direkt dialog exempelvis när nya föreningar startas upp. Ofta är det unga/unga vuxna som kommer till enheten för att föra dialog kring hur man startar en förening (artikel 15 – föreningsfrihet).
I kommunens simhall/badhus bedrivs simundervisning och simskola för barn och unga. Simundervisningen som bedrivs på dagtid och är riktad mot kommunens skolor, simskola bedrivs på eftermiddag och kvällar samt under sportlov, sommarlov och höstlov. Det förekommer även simundervisning för barn med särskilda behov. Det är viktigt att så många barn som möjligt ges chansen att lära sig att simma, träna vattenvana med mera oavsett funktionshinder (artikel 6 – rätt till liv, överlevnad och utveckling och artikel 28 – rätt till utbildning).
Ungas fritid bedriver verksamhet för barn och unga i åldern 10–20 år. I första hand bedrivs öppen ungdomsverksamhet dit alla är välkomna. Det finns även återkommande sluten grupp- och mobil verksamhet utanför Ungdomens hus och i kransorterna för målgruppen. Detta för att nå så många unga inom målgruppen. Besökarna är delaktiga i planeringen av verksamheten, och är med och skapar utbudet för sig själva och sina kamrater (artikel 2 – icke diskriminering, 3 – barnets bästa, 31 – vila, fritid, lek och kultur).
Sommarvågen, där Ungas fritid flyttar ut sin verksamhet till Sturebadet under sommarlovet har varit välbesökt. Till sin hjälp har fritidsledarna feriearbetande ungdomar som får chansen att prova på arbetslivet. Under sommarvågen arrangerades även en epa-träff där epa-ungdomar var med och planerade och genomförde aktiviteten. Sommarvågen avslutades med U wave, en heldag med musik, aktiviteter, grillade hamburgare med mera. Ett flertal ungdomar var med och planerade och genomförde även detta arrangemang (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd, 29 – syftet med utbildning).
Dialog sker kontinuerligt med ungdomar utifrån planering av verksamheten, specifika aktiviteter. Arbetet inom enheten bygger helt på att de unga kan vara med och påverka och de har inflytande över verksamheten. Arbete med att bli tydligare och att följa den europiska ungdomspolitiken har påbörjats under året efter de så kallade Europeiska principer och riktlinjer för lokal öppen fritids- och ungdomsverksamhet.
Ett prioriterat mål inom kulturverksamheten är att stimulera barns och ungas eget skapande. Målsättningen är att utveckla skolans arbete så att kulturen blir en naturlig och integrerad del av skolans arbete. Med hjälp av styrdokumentet Kulturtrappan garanteras alla barn från förskola upp till årskurs 9 minst ett kulturevenemang per år genom skolkulturen. Särskola och barn med särskilda behov bereds alltid möjlighet att delta, detta sker genom dialog mellan skolkultursamordnare och lärare.
I Ulricehamns kommun finns en skolkultursgrupp med ombud från skolorna som har i uppgift att tillvarata elevernas intressen och önskemål kring kulturutbudet. Dessa önskemål förmedlas i första hand till kommunens kultursekreterare som bokar in arrangemang, workshops och övriga aktiviteter inom skolkulturen.
Kommunens kulturstrateg, kultursekreterare, barn och skolbibliotekarier, rektor från kulturskolan med flera har genomfört workshops om barnkonventionen i regionens regi. Dessa workshops är en del i uppstarten kring att utveckla en ny mer informativ, dialogskapande och vägledande barnkulturplan. En plan där kulturen än mer blir en naturligt integrerad del av skolans årshjul och läroplan och där barn och ungas delaktighet stärks (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd och 42 – informationsskyldighet om konventionen).
På temat “gestaltad livsmiljö/arkitektur i min stad” erbjöds barn och unga under sommarlovet att spraymåla en gångtunnel tillsammans med två konstpedagoger. Då FN:s barnkonvention blivit lag har vi beviljats projektmedel från Västra götalandsregionen för att göra barn mer delaktiga. Vi har genomfört dialogprojekt med barn inför en konstnärlig gestaltning på en skola. Barnens tankar och teckningar kommer att ingå i det konstprogram som konstnärerna sedan ska utgå ifrån.
Ulricehamns stadsbibliotek har en Skolbibliotekscentral som dagligen arbetar för att stödja skolor utanför centralorten med litteratur, råd och temalådor. På biblioteken genomförs en mängd aktiviteter riktade mot barn och unga i olika åldrar, exempelvis som familjeföreställningar, rim- och ramsstunder, after pre- disco, skapande workshops med mera. Pandemin gjorde dock att endast ett fåtal av dessa arrangemang kunde genomföras och anpassas efter restriktionerna. Exempel på detta är spelprogrammering som kunde genomföras digital och promenadteater som flyttades utomhus. Några av aktiviteterna kunde ställas om så att de blev mer individuella istället för att genomföras i grupp.
I slutet av året ställdes barnavdelningen i ordning igen med lek- & skapandematerial. Biblioteket har under sommaren uppmuntrat barn till läsning genom satsningen på till exempel Sommarboken och den mobila läshusvagnen med barnboksfigurer som gästade Ulricehamns badplats. Biblioteket har arbetat uppsökande med läsfrämjande genom att låna ut läshusvagnen till förskolor under april till oktober (artikel 6 – rätt till utveckling, artikel 31 – rätt till vila, fritid, lek och kultur, artikel 28 – rätt till utbildning).
IT-enheten
IT har utformat en mall som används när ärenden lyfts för beslut i IT-styrgruppen. I mallen finns alla perspektiv som behöver stämmas av och där är nu även barnperspektivet med.
IT förser idag barn med digitala verktyg att använda inom skolans alla verksamheter. En så kallad brandvägg finns, med regler för att skydda alla från olämpligt material på nätet. Det finns en teknisk lösning på alla medarbetares enheter som ska larma om någon laddar ner, öppnar eller på annat sätt hanterar barnpornografiskt innehåll.
IT stänger ner internetåtkomst runt kommunens skolor på kvällar/helger för att inte skapa otrygga miljöer (artikel 17 – massmediers roll, 34 – skydd mot sexuellt utnyttjande, 35 – förhindrande av handel med barn 36 – skydd mot annat utnyttjande)
Under pandemin, vid distansundervisningen, försåg IT verksamheten med mobila bredband, för att alla skulle ha samma förutsättningar (artikel 2 – icke diskriminering).
Kost
Verksamhet kost arbetar för att barn och elever ska känna att de kan påverka den mat som serveras dagligen i alla kommunala kök.
Varje termin genomförs matråd på alla förskolor och skolor där barn och elever har möjlighet att lämna synpunkter till personalen inom kosten. Detta forum används även för att kostpersonalen ska ha möjlighet att informera om varför menyn ser ut som den gör och vad som är på gång framöver.
Ett uppskattat inslag är när de elever som slutar årskurs sex under vecka får bestämma hur menyn ska se ut på respektive skola.
Sedan 2017 har kosten inom förskolan börjat arbeta för att få barnen mer delaktiga i den dagliga produktionen. Barnen hjälper bland annat till med att göra smoothies och baka bröd. I samband med mellanmål förbereder och serverar de ibland tillsammans med personal (artikel 12 – åsiktsfrihet och rätten att bli hörd).
UEAB
Ulricehamns Energi har en aktiv roll med att driva utvecklingen av ett mera hållbart Ulricehamn. Vårt fokus, på en väl fungerande infrastruktur, är en förutsättning för att vardagslivet ska fungera. Vi ger barn möjlighet att vakna i ett varmt hem, vi ger dem tillgång till högkvalitativt dricksvatten, vi ser till att de går trygga hem i gatlyktans sken och att de har uppkoppling mot resten av världen. Genom aktivt miljöarbete, med stort fokus på avfallshantering, säkrar vi kommande generationers framtid i ett blomstrande Ulricehamn.
Nuab
Näringsliv Ulricehamn arbetar med att se utifrån barns perspektiv i visionsarbete och utvecklingsarbete som påverkar invånare i Ulricehamns kommun. Det finns i dessa arbeten fokusgrupper som inkluderar barns perspektiv, bland annat genom arbete tillsammans med skolorna.
Även ungdomars perspektiv och framtid arbetar vi med genom att finnas med i arbeten som Mathivation, Ung Drive och Ung företagsamhet.
Stubo
Stubo är Ulricehamns egna bostadsbolag och har därför en särskild uppgift att utveckla bra bostäder i trygga och trivsamma bostadsområden. Det finns många situationer i vår vardag där barnens rätt och barnets bästa får en extra tyngd.
- Under 2022 har Stubos personal utbildats i barnkonventionen (artikel 42 – informationsskyldighet om konventionen).
- Utemiljöerna i våra bostadsområden har inventerats. Det har till exempel resulterat i att buskage har beskurits. Barn är kortare rent fysiskt, vilket gör att de inte har lika bra sikt som vuxna. Lekplatser på vissa områden behöver förbättras då små barn har svårt att nyttja andra lekplatser. Det är till exempel farligt att gå över vägar med mycket trafik (artikel 3 – barnets bästa).
- Ansvarig för vräkningsförebyggande arbete har gått utbildning för att processen ska bli mindre svår för barnen och deras föräldrar. Stubo har även i ett försök kontaktat de hyresgäster som har betalningssvårigheter. Detta för att i ett tidigt stadium försöka hitta en lösning så en vräkning kan förhindras (artikel 26 – social trygghet).
- För att arbeta med trygga bostadsområden samarbetar Stubo nära och tillsammans med till exempel polisen, Ulricehamns kommun och näringslivet. Implementering av EST har gjorts (artikel 3 – barnets bästa).
- Tätt samarbete med hyresgästföreningen där vi tillsammans genomför hyresgästträffar (artikel 15 – föreningsfrihet).
