Bygglexikon

Beräkningsgrundande fasad

När man ska räkna ut en byggnads byggnadshöjd behöver handläggaren först fastställa vilken fasad som är den så kallade beräkningsgrundande fasaden. Oftast är det den fasad som ger störst allmän påverkan. 

Biarea (BIA)

Innebär den del av bostaden som är bostadskomplement till bostaden så som förråd, garage och förvaring.  

Boarea (BOA) 

Innebär den ytan i bostaden man bor på, ytterväggar räknas inte in i denna area. 

Bruttoarea (BTA)

Bruttoarean är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida räknas med. Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter. 

Bruksarea (BRA)

Den sammanlagda ytan av varje separat enhet, exempelvis varje bostadslägenhet, lokal eller trapphus exklusivt ytterväggar.  

Byggherre

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.  Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun, en region eller en statlig myndighet. 

Byggnadsarea (BYA) 

Byggnadsarea är den area som en byggnad upptar på marken, inklusive ytterväggar och utkragande byggnadsdelar. Mindre utstickande fasaddelar liksom listverk, portomfattningar eller kortare takutsprång räknas inte med. Ett enplanshus och ett tvåplanshus med samma yttermått har samma byggnadsarea. 

Byggnadshöjd

Byggnadshöjden räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Byggnadshöjden mäts utifrån medelmarknivån. Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån för att kunna räkna ut byggnadshöjden. Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats, ska du beräkna medelmarknivån på den allmänna platsen, om det inte finns särskilda skäl till att inte göra det. 

Byggsanktionsavgift

Byggsanktionsavgift ska tas ut för vissa överträdelser av plan- och bygglagstiftningen. Det gäller även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. 

Detaljplan

En detaljplan reglerar hur mark- och vattenområden får användas inom ett avgränsat område. Planen är bindande vid prövning om lov och handläggare prövar ansökan mot gällande planbestämmelser i en lovansökan eller anmälan.  

Egenskapsbestämmelse

I en detaljplan finns det bestämmelser som anger vad allmänplats och kvartersmark ska ordnas, bebyggas eller skyddas. 

Expediering och kungörelse 

Efter att man beslutat om lov eller positivt förhandsbeskedbeslut ska sökanden, fastighetsägare, grannar och andra sakägare få reda på att beslutet har tagits. Beslut om att ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar. Även beslut att delvis ge lov eller positivt förhandsbesked ska kungöras. Beslut om att avslå en ansökan om lov eller ge ett negativt förhandsbesked behöver inte kungöras. 

Interimistiskt slutbesked

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist, som inte är försumbar, behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede kan ett interimistiskt slutbesked ges. En brist som inte är försumbar och som behöver avhjälpas kan exempelvis vara felkonstruerad handledare, nivåskillnad till balkonger, felplacerad automatisk dörröppnare. 

Kontrollansvarig (KA) 

En kontrollansvarig, även kallad KA ska kontrollera och hjälpa dig som byggherren och se till så att alla kontroller utförs enligt kraven i bygglagstiftningen. Den ska även närvara vid möten med handläggare så som vid tekniskt samråd och besiktningar. Även upprätta en kontrollplan och se till så att den följs samt att alla kontroller utförs enligt kraven. En KA ska ha en självständig roll till byggherren och får inte heller vara KA för sina egna projekt.  

Kontrollplan 

Det ska finnas en kontrollplan för de flesta bygg-, rivnings- och markåtgärder som kräver lov eller anmälan. Denna ska fungera som ett kravställande dokument så att det går att verifiera att åtgärden kan antas komma att uppfylla samhällets krav enligt plan- och bygglagen, PBL. Byggherren är ansvarig för att en kontrollplan upprättas och följs och i de fall kontrollansvarig krävs ska denne hjälpa byggherren med detta. 

Laga kraft

Byggnationen får inte påbörjas innan beslutet vunnit lagakraft. Lagakraft får ett beslut fyra veckor efter att beslutet har kungjorts i Post- och inrikes Tidningar PoiT. Att ett beslut vunnit lagakraft innebär att det inte längre kan överklagas till högre instans. 

Lokaliseringsprövning 

Syftet med lokaliseringsprövningen är att avgöra om marken är lämplig för den åtgärd som bygglovsansökan gäller. Byggnadsnämnden ska bland annat pröva om marken ur allmän synvinkel är lämplig att bebygga. Prövningen ska inte enbart omfatta den aktuella platsen, utan hela det område som åtgärden kan påverka. 

Lägeskontroll

Lägeskontroll är en kontroll av att en nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning är placerad på rätt ställe. Kontrollen visar om byggnadens storlek, mått, form, läge i plan och höjd stämmer med bygglovsbeslutet eller startbeskedet.  

Informationsfilmer om bygglov

Medelmarknivå

Vid beräkning av höjden på en byggnad utgår man från marknivån utmed fasaderna. Om marknivåerna runtom är oregelbundna behöver man beräkna var medelmarknivån går. Om marken är helt plan runtom huset utgår man från marknivån som är, då behövs ingen särskild beräkning. Det är från medelmarknivån man mäter byggnadshöjden. Byggnadshöjden mäts från medelmarknivån upp till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. 

NCS-kod

NCS – Natural Colour System® är ett vetenskapligt baserat färgsystem som möjliggör för exakt färgkommunikation. Detta har gjort NCS Systemet till en global standard för definition och kvalitetssäkring av färg samt färgkommunikation. Alla färger kan beskrivas med en NCS beteckning. 

Nockhöjd 

Är den högsta delen på en byggnads takkonstruktion. Delar som sticker upp över taket så som skorstenar och ventilationstrummor räknas inte in.  

Områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser kan upprättas inom begränsade områden som inte har detaljplan exempelvis om kommunen vill reglera grunddragen i mark- och vattenanvändningen för att säkerställa syftet i översiktsplanen. Den kan också tas fram för syftet att reglera byggnation för att bevara och förstärka ett områdes karaktär. 

Prickmark

Prickmark är historiskt sett en av de mest använda egenskapsbestämmelserna och har haft en väl inarbetad betydelse, marken får inte bebyggas. Med bestämmelser om prickmark kan kommunen reglera att marken inte får förses med byggnad inom ett egenskapsområde. Det innebär att byggnader varken får byggas på eller flyttas till områden som omfattas av prickmark. Prickmark sträcker sig såväl nedåt som uppåt från markytan vilket innebär att även underjordiska byggnader och byggnadsdelar som inte vidrör markytan är otillåtna. Det kan exempelvis handla om att balkonger som kragar ut över prickmark strider mot prickmarksbestämmelsen. Detta gäller oavsett om syftet med prickmarken är att marken är olämplig att bygga på eller om det handlar om att ge ramar för placering och utformning. 

Relationshandlingar

Ändringar som medför att inte hela bygglovet utnyttjas eller följs kan ses som relationshandlingar. Det innebär att man tar fram nya handlingar ut efter de önskade ändringarna. Bra att man har en dialog med tilldelad inspektör i ärendet eller handläggare som handlagt ärendet innan ändringar görs.   

Servitut

Ett servitut är en rättighet som en fastighet har gentemot en annan fastighet. Det kan exempelvis vara en fastighet som äger rätten att använda en väg som går över en annan fastighet. Ett servitut är alltid knutet till fastigheten och inte till en person. 

Situationsplan

En situationsplan är en illustration från ovan som visar tomten, dess byggnader samt omgivningen och används vid tillbyggnad eller nybyggnation på en fastighet. Situationsplanen tas fram utifrån en kartprodukt som beställs av Ulricehamns kommun. 

Slutbesked

Byggnadsnämnden ger ett slutbesked när du har visat att alla krav är uppfyllda och nämnden inte har funnit någon anledning att ingripa. Du får inte börja använda det du byggt förrän du har fått ett slutbesked. Om du börjar använda det du byggt utan slutbesked kan du bli tvungen att betala en byggsanktionsavgift. 

Du kan få slutbesked även om mindre brister finns kvar. Byggnadsnämnden gör i så fall anmärkningar om bristerna, som du får åtgärda senare. Om det är fråga om en större brist kan nämnden ge ett tillfälligt slutbesked så kallat interimistiskt slutbesked som gäller fram tills du åtgärdat bristen eller gjort en nödvändig kontroll. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord prövar nämnden slutligt frågan om slutbesked. 

Om det du har byggt har för stora brister ska byggnadsnämnden ta beslut om att neka dig ett slutbesked. 

Informationsfilmer om bygglov

Startbesked

En åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan får inte påbörjas förrän byggnadsnämnden har gett ett startbesked. Byggnadsnämnden ska ge ett startbesked om åtgärden kan antas komma att uppfylla kraven i plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter. 

När du har fått ditt startbesked kan du, 4 veckor efter det att beslutet om bygglov har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar, påbörja de åtgärder som du har fått bygglov för. Om du påbörjar åtgärden utan startbesked kan du bli tvungen att betala en byggsanktionsavgift. 

För att du ska få ett startbesked ska du visa för byggnadsnämnden att åtgärden du planerar kan antas uppfylla kraven i plan- och bygglagen och dess föreskrifter. 

I startbeskedet fastställer byggnadsnämnden kontrollplanen.

Informationsfilmer om bygglov

Tillbyggnad

I plan- och bygglagen, PBL, definieras en tillbyggnad som en ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. Med tillbyggnad avses alla åtgärder som ökar en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker. Det betyder att en volymökning uppåt, åt någon sida eller nedåt räknas som en tillbyggnad. 

Totalhöjd

Innebär byggnadens höjd inklusive uppstickande delar ovanför takkonstruktion exempelvis skorstenar, antenner, master och hisschakt.  

Utstakning

Utstakning kallas även för utsättning eller utmärkning och innebär att det som finns inritat på situationsplanen märks ut på marken. Utstakningen visar alltså var den planerade åtgärden kommer att hamna på fastigheten.

Informationsfilmer om bygglov

Öppenarea (OPA) 

Öppenarea omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor. I öppenarea inräknas till exempel balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, öppet garage/carport och liknande. 

Översiktsplan

Översiktsplaner är övergripande och omfattar hela eller delar av kommunen. Den är vägledande och visar hur kommunen på lång sikt vill använda mark- och vattenområden. 

Publicerat av Ida Johansson den 19 oktober 2023, senast ändrad den 5 februari 2024 av Elin Ohlsson