Åtgärdsprogram
Öka arealen hyggesfritt skogsbruk
Vi äger skog, främst i tätorter. I och runt tätorter har skog mycket viktiga funktioner. Skogen ökar variationen och utbudet av miljöer vilket är viktigt och gynnar den biologiska mångfalden i tätorterna. Den biologiska mångfalden skapar också många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av. Sådana ekosystemtjänster behöver vi för att bland annat för att mildra effekterna av ett förändrat klimat. För att gynna biologisk mångfald och öka variationen i de kommunägda skogarna ökas arealen skog där hyggesfritt skogsbruk bedrivs.
Förbättra miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder genom målbilder
Skogsstyrelsen har utifrån vilken typ av skog det är skapat målbilder för hur skötseln och skogsbruksåtgärderna ska utföras för att bibehålla och öka den biologisk mångfalden. Genom att arbeta in målbilderna i våra rutiner för skötseln av kommunens skogsmark kan vi säkerställa och öka den biologiska mångfalden i de kommunala skogarna.
Bevara och planera för skyddsvärda träd
Skyddsvärda träd är ofta gamla och storvuxna. Flera sådana träd finns i de kommunala skogarna och i tätorternas grönytor. Dessa träd är oerhört viktiga för den biologiska mångfalden då de erbjuder unika mikromiljöer som inte finns någon annanstans. Så småningom kommer dock de skyddsvärda träden antingen att dö eller behöva sågas ner av olika anledningar. Då gäller det att man planerat långsiktigt och har låtit ersättningsträd växa upp så att de kan ersätta de skyddsvärda träden. På den kommunala skogsmarken kommer vi därför planera ersättningsträd för de skyddsvärda träd som finns. Detta sker dels genom att plantera ersättningsträd, om det behövs, samt genom att kontinuerligt frihugga dessa. Det vill säga ta bort sly och konkurrerande träd, runt de utvalda ersättningsträden och runt de skyddsvärda träden.
Skydda och utveckla tätorters grönområden
De grönområden som finns i våra tätorter är oerhört viktiga inte bara för den biologiska mångfalden. Grönytorna har stor betydelse för att mildra effekterna av ett förändrat klimat, till exempel genom att suga upp vatten vid extremregn och därmed fördröja flöden av vatten samt minska risken för översvämningar. Trädbevuxna grönytor ger skugga och sänker temperaturen vid värmeböljor. Grönytorna har också stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Vi kommer därför att göra en plan för hur olika grönytor ska användas. Många olika intressen ska tillfredsställas genom grönytorna. Till exempel kan en del grönytor behövas för att säkerställa människors hälsa och säkerhet genom att vissa ekosystemtjänster gynnas såsom den vattenhållande förmågan. I andra grönytorna kan fokus ligga på att gynna rekreation och friluftsliv genom att till exempel öka tillgängligheten. Vi kommer därför att göra en ny grön- och blåplan. Med blåplan menas små vattendrag, dammar, större vattensamlingar, etc. och naturen runt dem. Planerna kommer att beskriva hur grön och blåytorna ska användas och vilka intressen som ska gynnas i olika ytor. Målet för olika grön och blåytor kommer att variera genom att olika intressen kommer att gynnas i olika ytor. Eftersom olika intressen och vad som ska gynnas i specifika grön- och blåytor kräver speciell skötsel, kommer även nya skötselplaner att göras. Dessa planer ska sedan användas i den fysiska planeringen.
Skydda och restaurera värdefulla sjöar och vattendrag – arbeta tvärsektoriellt med restaurering av sjöar och vattendrag
Vi har bidragit ekonomiskt och medverkat i det omlöp som gjorts vid Vist vattenkraftverk. Med omlöp menas att en del av vattenflödet leds en annan väg än genom vattenkraftverket. Detta är ett alternativ till att använda fisktrappor, för att vandrande fisk ska kunna ta sig förbi kraftverket utan att dödas i turbinerna. Eventuellt ska nu andra intressenter som var inblandade följa upp hur omlöpet fungerar och vi kommer att se hur resultaten ser ut.
Skapa blomrika miljöer för pollinerare
Ekosystemtjänsten pollinering är en av de viktigaste ekosystemtjänsterna för oss människor. Vi är för flera grödor och vår matförsörjning beroende av pollinering. Under senare år har pollinerarna minskat drastiskt både i Sverige och Europa. Vi vill bidra till att rädda pollinerarna och ekosystemtjänsten pollination. Vi kommer därför att upprätta en långsiktig plan för hur vi ska omvandla delar av gräsmarker som finns i parker och naturmark till slåtterängar och ängsmark. Samtidigt som att tillgången på blommor gynnar pollinerarna innebär det också att vi kan dra ner på skötsel av gräsytor och i det långa loppet minska kostnaden för skötsel.
Öka mängden svenskt naturbeteskött i offentliga inköp
Mark som betas ökar variationen i jordbrukslandskapet och sådan naturbetesmark är mycket viktig för den biologiska mångfalden. Genom att öka mängden naturbeteskött när kött köps in bidrar kommunen till att naturbetesmarken får vara kvar i jordbrukslandskapet och att en mycket viktig miljö för den biologiska mångfalden bevaras.
Främja ekologisk livsmedelsproduktion
Ekologisk livsmedelsproduktion använder betydligt mindre gifter än konventionell. Till viss del utnyttjas biologiska bekämpningsmedel eller så odlar man på ett sätt som försvårar för skadegörare. Sammantaget ökar möjligheterna för en högre biologisk mångfald vid ekologisk livsmedelsproduktion. Målsättningen är att fram till 2025 öka inköpen av ekologiska livsmedel så att de utgör 50 procent av kommunens livsmedelsbudget.
Samverka för att bevara jordbruksmark
Jordbruksmark är viktig ur många aspekter, till exempel för självförsörjningsgraden, regional livsmedelsproduktion, kulturlandskapsbild och biologisk mångfald. Våra tätorter växer, speciellt centralorten, och människor behöver någonstans att bo. Jordbruksmark är på många sätt bra mark för tätorter att växa ut på. Olika intressen kan därför komma i konflikt med varandra. Det är därför viktigt i den fysiska planeringen att vi utreder och har bra beslutsunderlag för översiktsplan, detaljplaner och bygglov när jordbruksmark berörs.
Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser och naturvårdsplaner i fysisk planering
Den fysiska planeringen i kommunen behöver bra underlag. I den kommunala GIS-kartan är det viktigt, vid sidan av andra intressen, att också det biologiska mångfaldsintresset finns med så att planeringsunderlaget blir så bra som möjligt. Detta sker genom att naturvårdsdatabaser, förekomst av arter och aktuella naturvårdsplaner finns med bland lagren i den kommunala kartan.
Arbeta in riktlinjer i översiktsplan för grön infrastruktur, ekosystemtjänster och kompensationsåtgärder
Vi har riktlinjer för naturvård och ekosystemtjänster. Dessa har arbetats in i översiktsplanen. Vi ska också arbeta fram en blå- och grönplan för våra grönytor och vattendrag i tätorterna. När blå- och grönplan är klar och målen satta för respektive område arbetas en skötselplan fram för hur grönytorna ska skötas. Avsikten är att få till en planering som täcker hela processen från översiktsplan ner till konkret skötsel av våra grönytor och grönområdena runt de små vattendragen. På detta sätt kan den biologiska mångfalden i våra tätorter stärkas, vi kan utveckla grön och blå infrastruktur samt ekosystemtjänster för att utnyttja dessa i klimatanpassning och det underlättar också för ekologisk kompensation. Det vill säga att kompensera för de värden som påverkas negativt av exploatering.
Miljöhandlingsplan
Komplettering av planhandbok för att säkerställa biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster
Hur mark och vatten ska användas bestäms i den fysiska planeringen och här måste säkerställandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster vara en viktig del av planeringen. Genom att se över och komplettera planhandboken får vi en röd tråd i detta arbete från översiktsplanering ner till bygglov.
Plan för blå- och grönstruktur
Vår nuvarande grönplan är gammal och omodern. Det behövs en ny plan som inkluderar alla tätorterna och grönytorna men också vattendrag, småsjöar, dammar då detta har betydelse för klimatanpassningen. Den nya planen behöver bygga på ny kunskap och forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i tätorter.
Grönplan för våra tätorter
En ny grönplan behöver beskriva vad vi ska använda grönytorna till, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, rekreation, friluftsliv med mera. Utifrån detta behöver grönplanen visa vad respektive grönyta ska användas till, även i ett översiktligt perspektiv så att nätverket av gröna ytor har kontakt med varandra och fungerar som en helhet.
Blåplan för våra tätorter
Vi behöver en blåplan som talar om vad vi ska använda blåytorna till. Det finns ett flertal ekosystemtjänster som är kopplade till blåytor och som kan användas i klimatanpassningen av våra tätorter. Planen behöver tala om hur de blåytor vi har kan användas på bästa sätt
Skötselplan för de gröna ytorna
Grönplanen kommer att ange vad respektive grönyta ska användas till. Utifrån den behöver skötseln anpassas så att den gynnar de intressen som ska gynnas i respektive yta.
Skötselplan för de blå ytorna
På samma sätt som för de gröna ytorna och för respektive ytor behöver en skötselplan tas fram så att skötseln gynnar avsedda intressen i respektive yta. Främst handlar detta om hur den ytterst viktiga och artrika strandzonen ska skötas.
Bekämpning av invasiva arter
Invasiva arter utgör ett mycket stort hot mot den inhemska biologiska mångfalden. Ansvaret för bekämpning av invasiva arter ligger på markägaren.
Riktlinjer för hantering av invasiva växter
Vi ska ta fram riktlinjer för bekämpning av invasiva växtarter på den kommunala marken.
Öka arealen hyggesfritt skogsbruk
Vi äger skog, främst i tätorter. I och runt tätorter har skog mycket viktiga funktioner. Skogen ökar variationen och utbudet av miljöer vilket är viktigt och gynnar den biologiska mångfalden i tätorterna. Den biologiska mångfalden skapar också många av de ekosystemtjänster som vi är beroende av. Sådana ekosystemtjänster behöver vi för att bland annat för att mildra effekterna av ett förändrat klimat. För att gynna biologisk mångfald och öka variationen i de kommunägda skogarna ökas arealen skog där hyggesfritt skogsbruk bedrivs.
Förbättra miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder genom målbilder
Skogsstyrelsen har utifrån vilken typ av skog det är skapat målbilder för hur skötseln och skogsbruksåtgärderna ska utföras för att bibehålla och öka den biologisk mångfalden. Genom att arbeta in målbilderna i våra rutiner för skötseln av kommunens skogsmark kan vi säkerställa och öka den biologiska mångfalden i de kommunala skogarna.
Bevara och planera för skyddsvärda träd
Skyddsvärda träd är ofta gamla och storvuxna. Flera sådana träd finns i de kommunala skogarna och i tätorternas grönytor. Dessa träd är oerhört viktiga för den biologiska mångfalden då de erbjuder unika mikromiljöer som inte finns någon annanstans. Så småningom kommer dock de skyddsvärda träden antingen att dö eller behöva sågas ner av olika anledningar. Då gäller det att man planerat långsiktigt och har låtit ersättningsträd växa upp så att de kan ersätta de skyddsvärda träden. På den kommunala skogsmarken kommer vi därför planera ersättningsträd för de skyddsvärda träd som finns. Detta sker dels genom att plantera ersättningsträd, om det behövs, samt genom att kontinuerligt frihugga dessa. Det vill säga ta bort sly och konkurrerande träd, runt de utvalda ersättningsträden och runt de skyddsvärda träden.
Skydda och utveckla tätorters grönområden
De grönområden som finns i våra tätorter är oerhört viktiga inte bara för den biologiska mångfalden. Grönytorna har stor betydelse för att mildra effekterna av ett förändrat klimat, till exempel genom att suga upp vatten vid extremregn och därmed fördröja flöden av vatten samt minska risken för översvämningar. Trädbevuxna grönytor ger skugga och sänker temperaturen vid värmeböljor. Grönytorna har också stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Vi kommer därför att göra en plan för hur olika grönytor ska användas. Många olika intressen ska tillfredsställas genom grönytorna. Till exempel kan en del grönytor behövas för att säkerställa människors hälsa och säkerhet genom att vissa ekosystemtjänster gynnas såsom den vattenhållande förmågan. I andra grönytorna kan fokus ligga på att gynna rekreation och friluftsliv genom att till exempel öka tillgängligheten. Vi kommer därför att göra en ny grön- och blåplan. Med blåplan menas små vattendrag, dammar, större vattensamlingar, etc. och naturen runt dem. Planerna kommer att beskriva hur grön och blåytorna ska användas och vilka intressen som ska gynnas i olika ytor. Målet för olika grön och blåytor kommer att variera genom att olika intressen kommer att gynnas i olika ytor. Eftersom olika intressen och vad som ska gynnas i specifika grön- och blåytor kräver speciell skötsel, kommer även nya skötselplaner att göras. Dessa planer ska sedan användas i den fysiska planeringen.
Skydda och restaurera värdefulla sjöar och vattendrag – arbeta tvärsektoriellt med restaurering av sjöar och vattendrag
Vi har bidragit ekonomiskt och medverkat i det omlöp som gjorts vid Vist vattenkraftverk. Med omlöp menas att en del av vattenflödet leds en annan väg än genom vattenkraftverket. Detta är ett alternativ till att använda fisktrappor, för att vandrande fisk ska kunna ta sig förbi kraftverket utan att dödas i turbinerna. Eventuellt ska nu andra intressenter som var inblandade följa upp hur omlöpet fungerar och vi kommer att se hur resultaten ser ut.
Skapa blomrika miljöer för pollinerare
Ekosystemtjänsten pollinering är en av de viktigaste ekosystemtjänsterna för oss människor. Vi är för flera grödor och vår matförsörjning beroende av pollinering. Under senare år har pollinerarna minskat drastiskt både i Sverige och Europa. Vi vill bidra till att rädda pollinerarna och ekosystemtjänsten pollination. Vi kommer därför att upprätta en långsiktig plan för hur vi ska omvandla delar av gräsmarker som finns i parker och naturmark till slåtterängar och ängsmark. Samtidigt som att tillgången på blommor gynnar pollinerarna innebär det också att vi kan dra ner på skötsel av gräsytor och i det långa loppet minska kostnaden för skötsel.
Öka mängden svenskt naturbeteskött i offentliga inköp
Mark som betas ökar variationen i jordbrukslandskapet och sådan naturbetesmark är mycket viktig för den biologiska mångfalden. Genom att öka mängden naturbeteskött när kött köps in bidrar kommunen till att naturbetesmarken får vara kvar i jordbrukslandskapet och att en mycket viktig miljö för den biologiska mångfalden bevaras.
Främja ekologisk livsmedelsproduktion
Ekologisk livsmedelsproduktion använder betydligt mindre gifter än konventionell. Till viss del utnyttjas biologiska bekämpningsmedel eller så odlar man på ett sätt som försvårar för skadegörare. Sammantaget ökar möjligheterna för en högre biologisk mångfald vid ekologisk livsmedelsproduktion. Målsättningen är att fram till 2025 öka inköpen av ekologiska livsmedel så att de utgör 50 procent av kommunens livsmedelsbudget.
Samverka för att bevara jordbruksmark
Jordbruksmark är viktig ur många aspekter, till exempel för självförsörjningsgraden, regional livsmedelsproduktion, kulturlandskapsbild och biologisk mångfald. Våra tätorter växer, speciellt centralorten, och människor behöver någonstans att bo. Jordbruksmark är på många sätt bra mark för tätorter att växa ut på. Olika intressen kan därför komma i konflikt med varandra. Det är därför viktigt i den fysiska planeringen att vi utreder och har bra beslutsunderlag för översiktsplan, detaljplaner och bygglov när jordbruksmark berörs.
Använda GIS-baserade naturvårdsdatabaser och naturvårdsplaner i fysisk planering
Den fysiska planeringen i kommunen behöver bra underlag. I den kommunala GIS-kartan är det viktigt, vid sidan av andra intressen, att också det biologiska mångfaldsintresset finns med så att planeringsunderlaget blir så bra som möjligt. Detta sker genom att naturvårdsdatabaser, förekomst av arter och aktuella naturvårdsplaner finns med bland lagren i den kommunala kartan.
Arbeta in riktlinjer i översiktsplan för grön infrastruktur, ekosystemtjänster och kompensationsåtgärder
Vi har riktlinjer för naturvård och ekosystemtjänster. Dessa har arbetats in i översiktsplanen. Vi ska också arbeta fram en blå- och grönplan för våra grönytor och vattendrag i tätorterna. När blå- och grönplan är klar och målen satta för respektive område arbetas en skötselplan fram för hur grönytorna ska skötas. Avsikten är att få till en planering som täcker hela processen från översiktsplan ner till konkret skötsel av våra grönytor och grönområdena runt de små vattendragen. På detta sätt kan den biologiska mångfalden i våra tätorter stärkas, vi kan utveckla grön och blå infrastruktur samt ekosystemtjänster för att utnyttja dessa i klimatanpassning och det underlättar också för ekologisk kompensation. Det vill säga att kompensera för de värden som påverkas negativt av exploatering.
Komplettering av planhandbok för att säkerställa biologisk mångfald, ekosystem och ekosystemtjänster
Hur mark och vatten ska användas bestäms i den fysiska planeringen och här måste säkerställandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster vara en viktig del av planeringen. Genom att se över och komplettera planhandboken får vi en röd tråd i detta arbete från översiktsplanering ner till bygglov.
Plan för blå- och grönstruktur
Vår nuvarande grönplan är gammal och omodern. Det behövs en ny plan som inkluderar alla tätorterna och grönytorna men också vattendrag, småsjöar, dammar då detta har betydelse för klimatanpassningen. Den nya planen behöver bygga på ny kunskap och forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster i tätorter.
Grönplan för våra tätorter
En ny grönplan behöver beskriva vad vi ska använda grönytorna till, biologisk mångfald, ekosystemtjänster, rekreation, friluftsliv med mera. Utifrån detta behöver grönplanen visa vad respektive grönyta ska användas till, även i ett översiktligt perspektiv så att nätverket av gröna ytor har kontakt med varandra och fungerar som en helhet.
Blåplan för våra tätorter
Vi behöver en blåplan som talar om vad vi ska använda blåytorna till. Det finns ett flertal ekosystemtjänster som är kopplade till blåytor och som kan användas i klimatanpassningen av våra tätorter. Planen behöver tala om hur de blåytor vi har kan användas på bästa sätt
Skötselplan för de gröna ytorna
Grönplanen kommer att ange vad respektive grönyta ska användas till. Utifrån den behöver skötseln anpassas så att den gynnar de intressen som ska gynnas i respektive yta.
Skötselplan för de blå ytorna
På samma sätt som för de gröna ytorna och för respektive ytor behöver en skötselplan tas fram så att skötseln gynnar avsedda intressen i respektive yta. Främst handlar detta om hur den ytterst viktiga och artrika strandzonen ska skötas.
Bekämpning av invasiva arter
Invasiva arter utgör ett mycket stort hot mot den inhemska biologiska mångfalden. Ansvaret för bekämpning av invasiva arter ligger på markägaren.
Riktlinjer för hantering av invasiva växter
Vi ska ta fram riktlinjer för bekämpning av invasiva växtarter på den kommunala marken.
