Miljötillståndet i Ulricehamns kommun

Rapporten är en beskrivning om miljötillståndet i Ulricehamns kommun och ska fungera ett grundläggande kunskapsunderlag för det fortsatta miljöarbetet inom kommunens olika sektorer.

Foto: Francesco Gallarotti/Unsplash

Beskrivningen av miljötillståndet utgår från de fjorton nationella miljömål som är relevanta för Ulricehamns kommun. Rapporten baseras på befintligt underlag som bedömts vara väsentligt för att beskriva miljötillståndet.

Den samlade kunskapen inom Ulricehamns kommuns förvaltningar och kommunala bolag har varit av stort värde för framtagandet av rapporten. Tjänstemän på Miljöenheten, Exploateringsenheten, Park & Skog, Ulricehamns Energi AB och Planenheten bidragit med viktig information. Underlag till rapporten har även hämtats från nationella databaser, olika myndigheter och organisationer.

Läs hela rapporten – Miljötillståndet i Ulricehamns kommun

Sammanfattning av rapporten Miljötillståndet i Ulricehamns kommun

Begränsad klimatpåverkan: De sammanlagda utsläppen av växthusgaserna, omräknat till koldioxidekvivalenter, har minskat med cirka 25 % mellan 1990 och 2016. De lägre utsläppen kan i hög grad härledas till förändrad uppvärmning av bostäder och kontor. Temperaturmätningar på SMHI:s mätstation i Ulricehamn visar en ökning av medeltemperaturen på drygt 1°C mellan 1901 och 2017.

Frisk luft: Mätningar utförda av Exploateringsenheten på Ulricehamns kommun påvisar ökande trafikintensitet på flera platser. Sporadiska mätningar av bensen, bens(a)pyren, partiklar PM10 och PM2,5 samt kväveoxid har gjorts av Luft i Väst.

Bara naturlig försurning: Ulricehamns kommun berörs av fem kalkåtgärdsområden.
Sju vattenförekomster har en statusklassning sämre än god avseende försurning. Provtagning i Humlered påvisar sjunkande nedfall av SO4 medan halten av NO3+NH4 ligger på en mera jämn nivå.

Giftfri miljö: Inom Ulricehamns kommun har 223, varav 3 i klass 1 (mycket stor risk), förorenade områden pekats ut. Fyra saneringsåtgärder har vidtagits i kommunen.

Skyddande ozonskikt: Utsläppen av lustgas har minskat med cirka 6,3 % mellan 1990 och 2016 i Ulricehamn. Hur situationen ser ut med utsläpp av CFC (klorfluorkarboner) är okänt.

Säker strålmiljö: Mätning av bakgrundsstrålning har pågått kontinuerligt sedan 1998 i Ulricehamn kommun. Tidsserien visar att halterna minskar på provlokalerna.

Ingen övergödning: Alla avloppsreningsverk i Ulricehamns kommun klarar villkor enligt gällande beslut. Krav på kväverening finns endast för avloppsreningsverket i Ulricehamn. I kommunen finns cirka 4250 kända enskilda avlopp inklusive gemensamhetsanläggningar. Vattenmyndigheten har pekat ut sex vattenförekomster som är påverkade av övergödning (sämre än god status).

Levande sjöar och vattendrag: Tolv sjöar och 17 vattendrag har god ekologisk status medan två sjöar och fyra vattendrag har måttlig status. Två vattendrag bedömdes ha dålig status och 2 var ej klassade.

Grundvatten av god kvalitet: Samtliga kommunala vattentäkter är skyddade med vattenskydds-föreskrifter. Alla tillgängliga grundvattenförekomster, förutom Köttkulla, har god kemisk status. Köttkulla vattentäkt har problem med höga halter av miljögifter (BAM) och statusen bedöms av denna anledning som otillfredsställande.

Myllrande våtmarker: Inom Ulricehamns kommun finns tre utpekade objekt i Myrskyddsplanen; Ätra- och Hössnadalens rikkärr, Äramossen och Rullamossen samt Komossekomplexet

I den våtmarksinventering som utfördes 1983 – 1986 pekades sammanlagt 112 våtmarksobjekt, större än 10 ha, ut i Ulricehamn kommun. Av dessa bedömdes 13 objekt, omfattande sammanlagt 2498 ha, vara särskilt värdefulla.

Levande skogar: Ungefär 60 % av Ulricehamns kommun utgörs av produktiv skogsmark, och ytterligare cirka 10 % utgörs av improduktiv skogsmark. Inom Ulricehamns kommun har fyra områden pekats ut som naturreservat med syftet att skydda värdefulla skogsmiljöer; Kärnås sumpskog, Kråkebo, Korpebobergs lövskogar och Årås. Utöver dessa har Skogsstyrelsen pekat ut 20 skogliga biotopskyddsområden.

Ett rikt odlingslandskap: Småvatten och stäppartade torrängar är två naturtyper med särskild anknytning till Ulricehamn och då i synnerhet till Ätran uppströms Åsunden. Stäppartade torrängar har eget åtgärdsprogram inom ramen för Naturvårdsverkets satsning på hotade arter. I Sverige har stäppartade torrängar sina viktigaste förekomster och huvudsakliga utbredning i Västra Götalands län.

Sex områden har pekats ut som naturreservat och ett som s.k. övrigt biotopskyddsområde med syftet att skydda ängs- och hagmarksområden; Frälsegårdens naturreservat, Baktrågens naturreservat, Kycklingkullens naturreservat, Knätte naturreservat, Önnarps naturreservat, Hössna Prästgårds naturreservat och Horsäckrasjöns biotopskyddsområde.

God bebyggd miljö: Insamlingen av hushållsavfall och metallskrot har sedan 2012 legat på en tämligen jämn nivå. Däremot har insamlingen av brännbart material, plast och pappers-förpackningar ökat. Tidningsinsamlingen har minskat sedan 2012, där särskilt 2017 visade en kraftig minskning jämfört med tidigare år.

Ett rikt växt- och djurliv: I Artportalen (2018-11-29) finns totalt 5 534 registrerade fynd av olika arter inom kommunens gränser. Antalet rödlistade arter uppgår till 294 varav 111 bedöms vara hotade. Totalt har 36 arter noterats i kommunen som kan knytas till ett åtgärdsprogram. Ett flertal invasiva arter har hittats i Ulricehamns kommun varav fem finns upptagna på EU:s lista över invasiva arter.

I kommunen finns 31 utpekade Natura 2000-områden inom Art- och habitatdirektivet. Två av dessa, Ära- och Rullamossen samt Komosse (västra), har pekats ut även inom ramen för Fågeldirektivet. Inom kommunen har dessutom tre djur- och växtskyddsområden pekats ut.

 


Publicerat av Ulricehamns kommun den 29 maj 2019, senast ändrad den 22 oktober 2019 av Gabriela Velasquez

Kontakt

Hjälpte informationen på denna sida dig?