Ulricehamnsbygdens historia

Ulricehamn och bygden omkring är rik på historia. Här har människor levt sedan forntiden. På denna sida har vi samlat några händelser i en historisk tidslinje i flikarna nedan. Du hittar också bildspel från museets historiska samling som finns digitalt på Flickr.

Forskarrum

På bibliotekets sidor finns Ulricehamnsbygdens forskarrum med fördjupad information om Ulricehamnsbygdens historia. I forskarrummet hittar du material för till exempel släktforskning och information om olika historiskt intressanta händelser och byggnader i staden.
Ulricehamnsbygdens forskarrum

Historisk tidslinje

Forntiden

ca 7700 f.Kr. Bredgårdsmannen lever i Marbäck

ca 700 – 500 f.Kr. Bronsålderns människor lämnar en kvinnofigurin i Timmele

500-talet e.Kr. Mönekragen tillverkas av renaste guld

/Bredgårdsmannen, hittad i Marbäck på 1990-talet. Foto Christer Åhlin, Statens Historiska Museum

Medeltiden

ca 1150 De första romanska stenkyrkorna byggs

ca 1300 Ulricehamns kyrka har börjat byggas, myntdepå från denna tid fanns under kyrkgolvet

1307 Bogesund omnämns för första gången i skrift, i Erikskrönikan i samband med beskrivningen av striderna mellan danske kung Erik Menved och hertigarna Erik och Valdemar

1320-talet Bogesund nämns i ett brev utfärdat av kung Magnus. Följet som då gästade Bogesund bestod av minst 40-50 personer som skulle inkvarteras

1371 Bogesund är skilt från Redväg, vilket framgår av ett medeltida dokument där invånarna ”j Redvegh ok j Bawosund” av folkungarnas hövitsman på Axvall uppmanas att betala sina årliga gälder till Udd Matsson av Vinstorpaätten

1385 omtalas i ett köpebrev en ”Claws Satlamester ij Bawosund”, sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden

ca 1470 Det äldsta bevarade sigillet från staden Bogesund finns på ett pergamentsbrev

1478 En borgmästare i Bogesund utfärdar ett köpebrev

1520 (19 januari) Slaget vid Skottek, Sten Sture såras dödligt och Danmark segrar

Detalj från Hällstadmonumentet, medeltida gravskulptur vid Hällstads kyrka. Foto: Katrin Högborn/Ulricehamns kommun

1500-talet

1535 Bogesund brandskattas och förmodligen bränns. Gustav Vasa vill lägga staden öde och flytta befolkningen till Falköpingstrakten

1561 Grevskapet Bogesund blir del av en större förläning till Gustav Tre Rosor

1566 (13/7) Danskarna bränner Bogesund

1597 Stadens första skola grundas, Pedagogien

1600-talet

1604 Stadens äldsta bevarade privilegiebrev

1621 Huvudkonkurrenten Borås anläggs

1643 Första stadskartan utarbetas av Kettil Classon

1651-1655 Bogesund är grevskap under Fredrik Stenbock

1660 Vapenhuset byggs till i Ulricehamns kyrka

Kettil Classons karta. Detalj.

1700-talet

1739 Bogesund förlorar rätten till resehandel med boskap

1741 Bogesund byter namn till Ulricehamn för att blidka drottning Ulrika Eleonora

1758 Ulricehamns kyrka får sitt trätorn

1788 (9 februari) Gamla rådhuset och tolv gårdar brinner ner i den stora stadsbranden

1789 Nuvarande rådhuset byggs med plats för skola

Bild ur "Dissertatio de Ulricehamn " från 1782

 

1800-talet

1803 Staden får samma handelsrätt som Borås 1

807 Förste stadsläkaren

1813 (13 december) ”Leipzigerslaget i Ulricehamn, då tumult utbryter på Stora torget mellan å ena sidan borgmästaren och rådmännen, å andra sidan handlare och hantverkare. Bråket börjar med att de är oense om vem som ska få skjuta i salutkanonerna i samband med festligheter när man firar svensk seger i Leipzig. Slaget får rättsliga följder med bl.a. en dödsdom

1829 Stadens första tidning, Ulricehamns Veckoblad, kommer ut 1

843 Häradstingen flyttas till Ulricehamn (upphör 1976)

1853 Sista kända avrättningen vid galgbacken i Kroken, rånmördaren Anders Rundqvist halshuggs inför stor publik

1856 Första gatlyktorna sätts upp på Stora torget 1857 Telegrafstationen inrättas

1868 Nya skolhuset (museet) färdigbyggt 1869 (12/10) Ulricehamns Tidning börjar ges ut

1873 Förste polisen i staden, J E Lyberg, anställs

1874 Järnvägen Ulricehamn – Vartofta öppnas

1886 Sommarsanatoriet invigs (det rivs 1939)

Sommarsanatoriet.

1900-talet

1903 Taklagsfest på nybyggda Folkets hus

1904 Första bilen visar sig i staden (1909 köps den första privatbilen i staden)

1906 Järnvägen Ulricehamn – Vartofta läggs ner

1906 (21/12) Västra Centralbanan invigs (Falköping – Ulricehamn – Landeryd)

1910 Nattvakten avskaffas

1910 (6/3) Vintersanatoriet/Kurhotellet invigs (stängs 1976 och rivs 1981)

1910 (2/7) Gästgivaregården brinner ner (där senare bankhuset på Järvnägstorget uppförs)

1911 (25/7) Spårvagnen provkörs (sen blev det inte mer)

1914 Vatten och avlopp ordnas i staden

1917 Västra Centralbanan säljs på exekutiv auktion 1917 (15/12) Järnvägen Ulricehamn – Borås invigs

1919 (27/7) Kandelabern sätts upp på Stora torget (den tas ner 1964)

1938 Brunn och Vist införlivas med staden 1940 (29/2) Järnvägen Ulricehamn – Jönköping öppnas

1947 (29/12) Sista sammanträdet i Ulricehamns rådhusrätt

1948 Staden läggs under landsrätt

1951 Gustaf Bogers Ulricehamnskrönika ges ut 1952 Storkommunreformen

1954 Reningsverk byggs i staden

1957 Staden får ett nytt stadshus

1960 Sista turen för järnvägen mellan Ulricehamn och Jönköping

1971 Stora hotellet brinner

1974 Redväg, Åsunden, Hökerum och Ulricehamns stad slås samman till en kommun

1975 Kungabesök i Ulricehamn av Carl XVI Gustaf

1985 Sista reguljära persontåget mot Borås och Falköping

1998 Ulricehamns kommun ingår i Västra Götalands län

Spårvagnen 1911. Foto ur Ulricehamns musuems samlingar

2000-talet

2003 Skulle författarinnan Birgit Th Sparre ha fyllt 100 år, invigning av Wanja ”Nones” Håkanssons byst av Sparre i Birgit Sparres park

2007 Staden firar 700-årsjubileum efter första omnämnandet av Bogesund i Erikskrönikan 1307

2008 (1/3) Nya kallbadhuset vid Sturebadet invigs

2009 Per Hasselbergs skulptur Grodan stjäls, invigning av den nya Grodan i Grodparken sker 29 november

2010 (16/12) Världspremiär av filmen ”Änglagård – tredje gången gillt” på Folkets hus i Ulricehamn

2015 Riksväg 40 blir motorväg sträckan Dållebo-Hester

Kallbadhuset. Foto Katrin Högborn Ulricehamns kommun

ca 7700 f.Kr. Bredgårdsmannen lever i Marbäck

ca 700 – 500 f.Kr. Bronsålderns människor lämnar en kvinnofigurin i Timmele

500-talet e.Kr. Mönekragen tillverkas av renaste guld

/Bredgårdsmannen, hittad i Marbäck på 1990-talet. Foto Christer Åhlin, Statens Historiska Museum


Publicerat av Charbel Sader den 20 januari 2015, senast ändrad den 24 januari 2017 av Sofia Carlenberg

Kontakt

Hjälpte informationen på denna sida dig?