Förändrat klimat och god bebyggd miljö

Klimatförändringens effekter och konsekvenser har bara börjat. Extremväder, pandemier och flyktingströmmar kommer att öka och förutsättningar för markanvändning kommer att ändras. Klimatförändringen är global, men vi måste arbeta lokalt med att minska våra växthusgasutsläpp och förbereda samhället för det förändrade klimatet. Det gör vi med åtgärder från fyra olika håll.

Klimatlöften

Våra klimatlöften fokuserar på att direkt minska utsläppen av växthusgaser.

Avfallsplan

Vår avfallsplan riktar in sig på att minska avfallsmängderna och skapa ett mer cirkulärt samhälle.

Miljöhandlingsplan

Vår miljöhandlingsplan innehåller åtgärder för att ställa om vår bilflotta och våra transporter, men fokuserar också på klimatsmart byggande och energieffektivisering.

Åtgärdsprogram

Länsstyrelsens åtgärdsprogram, Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland, berör den fysiska planeringen som ska minska klimatpåverkan från resor och transporter.

Klimatlöften

Klimat 2030 arbetar för att växthusgasutsläppen ska minska och att Västra Götaland blir klimatneutralt 2030. Klimat 2030 föreslår klimatlöften som minskar växthusgasutsläppen som kommunerna kan genomföra. Ulricehamns kommun har beslutat att anta följande 20 klimatlöften som ska genomföras mellan 2024 och 2026.

Vi har en årlig uppföljning av klimatarbetet

Vi gör redan idag ett grönt bokslut varje år. Klimatarbetet kommer att brytas ut och en årlig genomgång görs för kommunens politiska ledning. Uppföljning görs i förhållande till kommunala, regionala och nationella mål.

Vi finansierar investeringar genom grön obligation

Vi kommer att göra minst en investering genom grön obligation eller via gröna lån per år. Minst 50 procent av all nybyggnation och större ombyggnation av bostäder och lokaler har grön finansiering.

Vi minskar utsläppen tillsammans med näringslivet

Vi driver just nu ett projekt för insatser tillsammans med näringslivet. Avsikten är att årligen göra insatser, exempelvis genom att initiera samtal mellan företag kring industriell symbios, driva gemensamma projekt eller på andra sätt samverka med näringslivet för minskade utsläpp.

Vi arbetar strategiskt med att minska klimatpåverkan genom upphandling

Vi identifierar vilka upphandlingar under perioden som har störst klimatpåverkan och arbetar strategiskt och systematiskt för en årlig minskning av klimatpåverkan.

Vi säkerställer kompetens och resurser för att upphandla med klimathänsyn

Under de kommande åren kommer vi att satsa på insatser som höjer kompetensen hos de som är inblandade i upphandlingarna genom exempelvis utbildning, intern samverkan och samverkan med andra kommuner. Avsikten är också att följa upp klimatkraven i upphandlingarna på ett bättre sätt. Vid val av leverantör kommer både klimatpåverkan och ekonomi vägas in i beslutet.

Vi gör klimatsmarta inköp

Vi kommer att ta ett helhetsgrepp kring kommunens inköp och under perioden arbeta med en inköpsorganisation där minskad klimatpåverkan är prioriterad. Detta sker exempelvis genom att inköpare och beställare får ökad kunskap och utbildning, inköpssystem som underlättar klimatsmarta val eller löpande dialog med upphandlare och miljö/klimatkompetens i eller utanför organisationen.

Vi säkrar att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle

Vår översiktsplan samt alla program- och detaljplaner kommer under perioden bidra till att andelen hållbara resor i kommunen ökar mätt som andel gång, cykel och kollektivtrafik av totalt antal utförda resor. Detta görs genom att beräkna planernas klimatpåverkan och jämföra alternativ.

Vi utvecklar gaturum för ökad tillgång och attraktivitet

Under perioden genomför vi åtgärder för ökad attraktivitet med minskad biltrafik, särskilt i centrala områden. Exempelvis genom att sänka hastigheten för fordonstrafiken till 30 och 40 km/h i minst en tätort eller att anpassa minst ett gaturum till gång- och cykelfart där stadslivet har potential att utvecklas.

Vi arbetar med klimatstyrande parkering

Vi kommer årligen att genomföra åtgärder kring klimatstyrande parkering.

Våra nya personbilar körs på förnybar el, biogas eller vätgas

Idag finns en fordonsgrupp som styr kommunens nybilsinköp mot bilar som körs på förnybar el, biogas eller vätgas. Endast undantagsvis väljs bilar med andra drivmedel.

Vi ställer krav i upphandlingen för transportdelen i nya avtal

Vi kommer att ställa miljö- och klimatkrav i alla avtal där transporter ingår, inklusive upphandling av varor och tjänster. Målsättningen är att ställa miljökrav i mer än 50 procent av fallen.

Våra nya arbetsmaskiner är fossilfria och upphandlingskrav ställs på entreprenader

När vi köper in nya arbetsmaskiner och arbetsredskap ska dessa kunna drivas av förnybara drivmedel eller är elektrifierade. Dessutom kommer vi att ställa miljö- och klimatkrav på nya entreprenadavtal där arbetsmaskiner och transporter ingår.

Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer och når angiven poängnivå

Vi deltar i kommunvelometern varje år, jobbar metodiskt med förbättringar och strävar efter att nå 50 poäng ett av åren.

Vi arbetar med hållbart resande för våra anställda

Målet är att minst 20 procent av kommunens förvaltningar och/eller bolag är med i Cykelvänlig arbetsplats.

Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål

Att den mat som lagas äts upp och inte slängs är viktigt ur klimatsynpunkt. Tillagad mat har genomgått hela processen från ursprung till färdig rätt och på många ställen i kedjan finns utsläpp av växthusgaser. Att slänga färdiglagad mat innebär därför onödig klimatpåverkan. Kommunen kommer att arbeta för att matsvinnet i genomsnitt för förskola och skola är max 35 g/portion och för äldreomsorg max 100 g/portion.

Vi minskar avtrycket från offentliga måltider och når mål

I arbetet med menyplanering och råvaruval beräknar kommunen måltidens klimatpåverkan och strävar efter att klimatpåverkan ska vara maximalt 0,8 kg CO2e/måltid i snitt under minst en månad, alternativt är målet att nyckeltalet för samtliga inköpta livsmedel ska minska till 1,6 kg CO2e/kg inköpta livsmedel.

Vi minskar livslängden på elektronik och möjliggör cirkulära flöden

Vi kommer att aktivt arbeta för att förlänga livslängden på mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. Minst en ny åtgärd genomförs varje år. Den förlängda livslängden samt möjligheter till cirkulära flöden möjliggörs till exempel genom att exempelvis inte ställa krav på fabriksnya produkter i upphandling, avtal om reparationer/uppdateringar och att samla in samt återbruka produkter.

Vi möjliggör cirkulära arbetskläder

Vi arbetar för att åstadkomma cirkulära flöden i minst 50 procent av kommunens verksamheter som använder arbetskläder. En ny åtgärd genomför varje år, till exempel att köpa arbetskläder av god kvalitet som lätt kan lagas/justeras, använda flexibla loggor, nyttja reparationstjänster, skapa möjligheter för återbruk intern eller externt.

Vi använder cirkulära möbler

Vi håller på att utveckla ett system med cirkulära möbler för våra arbetsplatser. Med cirkulära möbler menas att de repareras och används på nytt, köps begagnade eller återbrukas internt.

Vi energieffektiviserar vårt fastighetsbestånd

Vi gör ambitiösa energibesparingar i kommunens fastighetsbestånd, minst tre objekt genomförs under perioden 2024 till 2026. Vid åtgärder i egna fastigheters klimatskal eller värme- och energisystem studeras alltid möjliga åtgärdspaket för energieffektivisering.

Avfallsplan

Avfallsplanen, som är gemensam för hela sjuhäradsregionen, syftar till att skapa ett cirkulärt och hållbart samhälle. Planen är indelad i sex målområden. Antalet mål inom varje målområde varierar från ett till fyra och totalt innehåller planen 17 mål som ska uppnås fram till 2030.

Hushåll med maten

Vi slänger för mycket mat vilket beror på att vi köper för mycket mat, inte tar tillvara på rester, inte förvarar maten rätt och stirrar oss blinda på datummärkningen. Matsvinnet beräknas stå för 8 procent av världens växthusgasutsläpp och det är hushållen som står för 70 procent av matsvinnet. Detta är matavfall som skulle ätas om det hanterats annorlunda. För varje minskad mängd matsvinn så har energianvändning, råvaruförbrukning och utsläpp vid produktion, transport och hantering av livsmedel minskat. Genom att minska matsvinnet kan vi alla göra en stor insats för att minska växthusgasutsläppen. För detta målområde ska vi uppnå följande mål:

Mål 1.1. Matsvinnet ska minska till 35 g/portion i kommunens verksamheter.
Mål 1.2. Matsvinnet ska minska med 50 procent per invånare jämfört med år 2021.
Mål 1.3. Minst 60 procent av uppkommet matavfall ska gå till näringsåtervinning och biogasproduktion eller annat miljömässigt motsvarande ändamål.

Konsumera hållbart

För att förebygga avfall måste en förändring ske långt innan avfallet är i närheten av att uppstå. Det handlar främst om ett förändrat konsumtionsmönster. Om vi hela tiden fortsätter att köpa nytt kommer avfallsmängderna att öka även om det går att materialåtervinna en hel del. En hållbar konsumtion innefattar de val som görs när det finns behov av att införskaffa sig en produkt. Det handlar inte bara om att införskaffandet av en produkt gör att en annan eventuellt måste avyttras, utan även att själva produktionen av varje produkt i sig leder till att nytt avfall uppstår, så kallat osynligt avfall. Vi måste ändra våra konsumtionsmönster, störst effekt har undvikande av nyinköp. Måste nyinköp göras ska man sträva efter att köpa något återbrukat eller något där materialet kommer från ett cirkulärt flöde. Livslängd och hållbarhet på det som ska köpas in måste vara en tungt vägande faktor. Både textil och elektronik är utpekat som avfallsströmmar viktiga att minimera. Det är viktigt att kommunen arbetar för att hela samhället förändras, att kommuninvånare ges möjlighet att ändra beteendemönster, att det finns lokala aktörer för att stimulera nya affärsmodeller där hyra, byta, låna och uppdatera produkter är i fokus. För detta målområde ska vi uppnå följande mål:

Mål 2.1. Konsumtionen av engångsartiklar i kommunens verksamheter ska minska jämfört med år 2022.
Mål 2.2. Livslängden på arbetskläder i kommunens verksamheter ska öka jämfört med år 2022.
Mål 2.3. Invånarnas förståelse om kopplingen mellan konsumtionsbeteende, avfallsmängder och miljöpåverkan ska öka jämfört med år 2023.

Använd de resurser vi har

Varor och tjänster påverkar vår miljö under hela livscykeln, vid tillverkning, användning, underhåll, återbruk, återvinning, avfallshantering och transporter i alla led. Pressen är stor på våra gemensamma resurser då världens befolkning och konsumtion ständigt ökar. Därför behöver vi bli bättre på att använda de resurser vi redan har. Det krävs tålig kvalitet, återvinningsbara material och produkter som kan underhållas och repareras och som inte är trendkänsliga – en hållbar design, utförliga innehållsbeskrivningar, smarta förpackningar samt att reservdelar finns tillgängligt. Vi behöver ökad kunskap och möjligheter i samhället att återbruka. Vi behöver bli bättre på att vårda och laga istället för ett slit och släng beteende. Det måste finnas tillgängliga lösningar och system för våra invånare för att det ska vara en låg tröskel och en självklarhet att återbruka. För detta målområde ska vi uppnå följande mål:

Mål 3.1. Andel möbel- och textilinköp i kommunens verksamheter som är återbrukat ska öka jämfört med år 2022.
Mål 3.2. Återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsmaterial inklusive massor från kommunala bygg-, mark- och anläggningsprojekt ska öka jämfört med år 2022.
Mål 3.3. Livslängden på elektronik i kommunens verksamheter ska öka jämfört med år 2022.
Mål 3.4. Invånarna ska ha möjlighet till enkel och tillgänglig återanvändning av produkter.

Sortera mera

Materialåtervinning ska vara en naturlig del av invånarnas vardag och kommunernas verksamheter. Med återvinning säkerställs ett cirkulärt materialflöde för avfall som inte kunnat förebyggas eller återbrukats, samtidigt som skadliga ämnen lyfts ur cirkeln. Centralt i återvinning, det cirkulära materialflödet, är att det sker genom effektiva insamlings- och återvinningsmetoder. Genom att återvinna produkter och göra nya råvaror av dem så ersätts jungfruliga råvaror. Det innebär minskade utsläpp av fossil koldioxid. Idag förbränns nästan 65 procent av det uppkomna kommunala avfallet i Boråsregionen. Kraven i EU:s avfallsdirektiv är att 60 procent av det kommunala avfallet ska materialåtervinnas 2030. Det innebär att vi nästan behöver fördubbla materialåtervinning och återbruk under de kommande tio åren. Vi behöver ökad tillgänglighet, att det ska vara lätt att göra rätt, att det blir lättare att sortera än att lämna avfallet som restavfall. För detta målområde ska vi uppnå följande mål:

Mål 4.1. Alla kommunala verksamheter ska ha möjlighet att enkelt och nära sortera ut sitt avfall.
Mål 4.2. Andelen felsorterat i restavfallet ska minska med 50 procent jämfört med år 2021.
Mål 4.3. Mängd avfall från ÅVC som behandlas med förbränning och deponering ska minska jämfört med år 2021.
Mål 4.4. Andel hållbara och effektiva avfallstransporter i kommunens regi ska öka jämfört med år 2021.

Fimpa skräpet

Nedskräpning innebär att föremål slängs eller lämnas på platser, såväl offentliga platser i centralorter som dumpningar i skog och mark. Nedskräpning skadar miljön, djur och människor, det kostar samhället mycket pengar helt i onödan och skapar otrygghet. De negativa effekterna av nedskräpning påverkar alltså alla aspekter av hållbarhet – miljömässig, social och ekonomisk. Förebyggande arbete med nedskräpning är viktigt och kräver ett engagemang från alla som bor och verkar i regionen. En tydlig ansvarsfördelning och budget för städning är en förutsättning för att minska nedskräpning så att våra bebyggda områden och naturområden är attraktiva miljöer utan skräp. Detta målområde har tydliga kopplingar till våra andra fokusområden. Genom att minska vår förbrukning av engångsartiklar, återanvända allt som går att återanvända och återvinna resten kan vi också minska nedskräpningen. För detta målområde ska vi uppnå följande mål:

Mål 5.1. Nedskräpning ska minska med 50 procent jämfört med år 2022.

Planera in plats för avfallet

Samhällsplaneringen ska tillgodose en markanvändning som stödjer en långsiktigt hållbar avfallshantering. Detta avser alltifrån större anläggningar för exempelvis materialåtervinning till mindre kvartersnära utrymmen för återvinning, återbruk och delning. I kommunernas översiktsplaner ska behovet av mark för infrastruktur kopplat till avfallsfrågor på lång sikt beaktas. Det behöver därför finnas en långsiktig planering om större avfallsanläggningar behövs på grund av ökad kapacitet eller nya krav inom avfallsområdet. Materialanvändningen kommer vara mer cirkulär framöver och vi får ändrade materialströmmar. Därför behöver vi i samhällsplaneringen reservera plats för avfallets infrastruktur från bostad till mottagningsanläggning. Det behöver finnas plats för återbruk av material och prylar, dels små utrymmen nära invånarna och dels större anläggningar på strategiska platser. Hushållen kommer även sortera i flera fraktioner nära hemmet och utrymmet för detta behöver öka. Bostadsnära insamling av flera fraktioner är en utmaning när avfallet ska hämtas, och det är därför viktigt att frågor om avfallets infrastruktur ingår i planarbetet från detaljplan till bygglov. För detta målområde ska vi uppnå följande mål:

Mål 6.1. Små och stora anordningar  för återbruk, återvinnings- och avfallshantering ska lokaliseras i strategiska lägen så de är enkla att använda både ur brukar- och  insamlingssynpunkt.

Avfallsplan (pdf)

Miljöhandlingsplan

Transporter

Omställning av verksamheternas fordon till klimatbonusbilar

Sedan några år tillbaka arbetar en fordonsgrupp med att ställa om kommunens fordonsflotta till fossilfria fordon. De bilar som verksamheterna använder är främst vanliga bilar och i en del fall små bussar. Så gott som alla nya bilar som köps in drivs med el eller biogas, endast i undantagsfall drivs bilarna med annat drivmedel och i så fall med mycket låga utsläpp. Detta har varit möjligt tack vare en utbyggnad av laddmöjligheter vid många fastigheterna där kommunen har verksamhet. Målsättningen är en helt fossilfri fordonsflotta.

Öka miljö- och klimatkrav vid upphandling av transporttjänster och tjänster där transport ingår

Detta är ett långsiktigt arbete och insatserna görs när ingångna avtal löper ut och nya upphandlingar ska göras. Krav från EU på rena fordon har blivit lagstiftning som kommunen måste följa. Ett flertal områden berörs som skolskjutsar, färdtjänst, mattransporter, sophämtning men också transporter i samband med inköp av material som används i verksamheternas dagliga arbete.

Klimatsmart byggande och energieffektivisering

Att inför varje nytt lokalprojekt fatta beslut om specifika miljöåtgärder såsom certifiering, energi och byggmaterial i syfte att minska växthusgasutsläppen med 20 procent jämfört med 2021

Varje gång kommunen gör en om-, till- eller nybyggnation ska vi ställa miljökrav så att växthusgasen minskar med.

Inför försäljning av kommunal mark för bostäder fatta beslut om specifika miljöåtgärder såsom certifiering, energi och byggmaterial

När kommunen säljer mark för bostäder ska miljökrav vara med i avtalet med försäljaren.

Vårt kommunala bostadsbolag STUBO ska konsekvensbeskriva en ökning av trä och grön betong i fastigheter vid framtida nybyggnation

STUBO kommer att göra en genomlysning av vilka konsekvenser det får om de i framtiden när de bygger nya bostäder ökar användningen av trä och grön betong.

Handlingsplan för miljöarbetet i Ulricehamns kommun (pdf)

Åtgärdsprogram

Främja fysisk planering för minskad klimatpåverkan från resor och transporter

Klimatförändringen påverkar indirekt den biologiska mångfalden genom att klimatet och därmed förutsättningarna för arternas överlevnad förändras. I planarbetet, översiktsplan, detaljplaner och planbesked, arbetar vi aktivt med att minska klimatpåverkan från resor och transporter.

Klimat 2030 arbetar för att växthusgasutsläppen ska minska och att Västra Götaland blir klimatneutralt 2030. Klimat 2030 föreslår klimatlöften som minskar växthusgasutsläppen som kommunerna kan genomföra. Ulricehamns kommun har beslutat att anta följande 20 klimatlöften som ska genomföras mellan 2024 och 2026.

Vi har en årlig uppföljning av klimatarbetet

Vi gör redan idag ett grönt bokslut varje år. Klimatarbetet kommer att brytas ut och en årlig genomgång görs för kommunens politiska ledning. Uppföljning görs i förhållande till kommunala, regionala och nationella mål.

Vi finansierar investeringar genom grön obligation

Vi kommer att göra minst en investering genom grön obligation eller via gröna lån per år. Minst 50 procent av all nybyggnation och större ombyggnation av bostäder och lokaler har grön finansiering.

Vi minskar utsläppen tillsammans med näringslivet

Vi driver just nu ett projekt för insatser tillsammans med näringslivet. Avsikten är att årligen göra insatser, exempelvis genom att initiera samtal mellan företag kring industriell symbios, driva gemensamma projekt eller på andra sätt samverka med näringslivet för minskade utsläpp.

Vi arbetar strategiskt med att minska klimatpåverkan genom upphandling

Vi identifierar vilka upphandlingar under perioden som har störst klimatpåverkan och arbetar strategiskt och systematiskt för en årlig minskning av klimatpåverkan.

Vi säkerställer kompetens och resurser för att upphandla med klimathänsyn

Under de kommande åren kommer vi att satsa på insatser som höjer kompetensen hos de som är inblandade i upphandlingarna genom exempelvis utbildning, intern samverkan och samverkan med andra kommuner. Avsikten är också att följa upp klimatkraven i upphandlingarna på ett bättre sätt. Vid val av leverantör kommer både klimatpåverkan och ekonomi vägas in i beslutet.

Vi gör klimatsmarta inköp

Vi kommer att ta ett helhetsgrepp kring kommunens inköp och under perioden arbeta med en inköpsorganisation där minskad klimatpåverkan är prioriterad. Detta sker exempelvis genom att inköpare och beställare får ökad kunskap och utbildning, inköpssystem som underlättar klimatsmarta val eller löpande dialog med upphandlare och miljö/klimatkompetens i eller utanför organisationen.

Vi säkrar att planering och byggande bidrar till ett transporteffektivt samhälle

Vår översiktsplan samt alla program- och detaljplaner kommer under perioden bidra till att andelen hållbara resor i kommunen ökar mätt som andel gång, cykel och kollektivtrafik av totalt antal utförda resor. Detta görs genom att beräkna planernas klimatpåverkan och jämföra alternativ.

Vi utvecklar gaturum för ökad tillgång och attraktivitet

Under perioden genomför vi åtgärder för ökad attraktivitet med minskad biltrafik, särskilt i centrala områden. Exempelvis genom att sänka hastigheten för fordonstrafiken till 30 och 40 km/h i minst en tätort eller att anpassa minst ett gaturum till gång- och cykelfart där stadslivet har potential att utvecklas.

Vi arbetar med klimatstyrande parkering

Vi kommer årligen att genomföra åtgärder kring klimatstyrande parkering.

Våra nya personbilar körs på förnybar el, biogas eller vätgas

Idag finns en fordonsgrupp som styr kommunens nybilsinköp mot bilar som körs på förnybar el, biogas eller vätgas. Endast undantagsvis väljs bilar med andra drivmedel.

Vi ställer krav i upphandlingen för transportdelen i nya avtal

Vi kommer att ställa miljö- och klimatkrav i alla avtal där transporter ingår, inklusive upphandling av varor och tjänster. Målsättningen är att ställa miljökrav i mer än 50 procent av fallen.

Våra nya arbetsmaskiner är fossilfria och upphandlingskrav ställs på entreprenader

När vi köper in nya arbetsmaskiner och arbetsredskap ska dessa kunna drivas av förnybara drivmedel eller är elektrifierade. Dessutom kommer vi att ställa miljö- och klimatkrav på nya entreprenadavtal där arbetsmaskiner och transporter ingår.

Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer och når angiven poängnivå

Vi deltar i kommunvelometern varje år, jobbar metodiskt med förbättringar och strävar efter att nå 50 poäng ett av åren.

Vi arbetar med hållbart resande för våra anställda

Målet är att minst 20 procent av kommunens förvaltningar och/eller bolag är med i Cykelvänlig arbetsplats.

Vi minskar matsvinnet i offentliga måltider och når mål

Att den mat som lagas äts upp och inte slängs är viktigt ur klimatsynpunkt. Tillagad mat har genomgått hela processen från ursprung till färdig rätt och på många ställen i kedjan finns utsläpp av växthusgaser. Att slänga färdiglagad mat innebär därför onödig klimatpåverkan. Kommunen kommer att arbeta för att matsvinnet i genomsnitt för förskola och skola är max 35 g/portion och för äldreomsorg max 100 g/portion.

Vi minskar avtrycket från offentliga måltider och når mål

I arbetet med menyplanering och råvaruval beräknar kommunen måltidens klimatpåverkan och strävar efter att klimatpåverkan ska vara maximalt 0,8 kg CO2e/måltid i snitt under minst en månad, alternativt är målet att nyckeltalet för samtliga inköpta livsmedel ska minska till 1,6 kg CO2e/kg inköpta livsmedel.

Vi minskar livslängden på elektronik och möjliggör cirkulära flöden

Vi kommer att aktivt arbeta för att förlänga livslängden på mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer. Minst en ny åtgärd genomförs varje år. Den förlängda livslängden samt möjligheter till cirkulära flöden möjliggörs till exempel genom att exempelvis inte ställa krav på fabriksnya produkter i upphandling, avtal om reparationer/uppdateringar och att samla in samt återbruka produkter.

Vi möjliggör cirkulära arbetskläder

Vi arbetar för att åstadkomma cirkulära flöden i minst 50 procent av kommunens verksamheter som använder arbetskläder. En ny åtgärd genomför varje år, till exempel att köpa arbetskläder av god kvalitet som lätt kan lagas/justeras, använda flexibla loggor, nyttja reparationstjänster, skapa möjligheter för återbruk intern eller externt.

Vi använder cirkulära möbler

Vi håller på att utveckla ett system med cirkulära möbler för våra arbetsplatser. Med cirkulära möbler menas att de repareras och används på nytt, köps begagnade eller återbrukas internt.

Vi energieffektiviserar vårt fastighetsbestånd

Vi gör ambitiösa energibesparingar i kommunens fastighetsbestånd, minst tre objekt genomförs under perioden 2024 till 2026. Vid åtgärder i egna fastigheters klimatskal eller värme- och energisystem studeras alltid möjliga åtgärdspaket för energieffektivisering.

Publicerat av Elin Ohlsson den 6 februari 2024, senast ändrad den 14 februari 2024

Kontakt

Hjälpte informationen på denna sida dig?